Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seine - Seine-et-Marne - Seine-et-Oise - Seine-inférieure - Seinfall, sjöv. Se Sejnfall - Seinäjoki - Seip, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Seine-inférieure (motsvarande de forna landskapen
Bourgogne, Champagne, Ile-de-France och
Normandie). Af S:s bifloder må nämnas Aube, Marne
(den största bifloden, upprinner liksom S. på
Langres’ högplatå) och Oise fr. h., Yonne, Loing,
Essonne, Eure och Rille fr. v. S. faller ut i La
Manche mellan Le Havre och Honfleur; mynningen är
10 km. bred och liknar nästan en hafsvik. Flodens
längd är 776 km., dess flodområde omkr. 78,000 kvkm.,
hvaraf 92, omkr. Oises källor, i Belgien. Paris är
medelpunkten i Seinebäckenet (se Frankrike,
sp. 1107–08). S. upptar inalles 25 nämnvärda
tillflöden, af hvilka 8 äro segelbara. Själf är
S. segelbar från Marcilly (vid Aubes mynning;
570 km.), men ofvanför denna stad till Troyes går
öfre Seinekanalen, och från Rouen har den gjorts
segelbar äfven för oceanfartyg. Vattenmängden är i
Paris vanligen 50 kbm. i sekunden, aldrig mindre
än 44; vid mynningen är den vanligen 300 kbm.,
vid högsta flod ända till 2,500 kbm. I sitt öfre
och mellersta lopp flyter S. genom ett enformigt
och tämligen flackt landskap; först vid Paris börja
stränderna visa någon omväxling i sitt utseende;
men därifrån och till hafvet äro flodens omgifningar
utmärkta för naturskönhet. Under sitt nedre lopp
flyter S. mycket långsamt och gör stora slingringar
samt är uppfylld af öar. Vid flodtid stiger
floden betydligt och genombryter icke sällan de
vid densamma uppförda fördämningarna. S. står
genom ett förträffligt kanalsystem i förbindelse
med Somme, Schelde, Maas, Loire (genom Briare-,
Orléans- och Loing-kanalerna), med Saône, Rhône
och Rhen (genom Marne–Rhenkanalen). S. förbinder
på detta sätt Medelhafvet med Atlantiska oceanen
och Nordsjön. Fyra departement äro uppkallade efter
denna flod: Seine, Seine-inférieure, Seine-et-Marne
och Seine-et-Oise. – 2. Departement i norra
Frankrike, det minsta, men tätast befolkade,
är en del af den forna prov. Ile-de-France
och omslutes af dep. Seine-et-Oise. 480 kvkm.,
hvaraf 78 kvkm. upptages af staden Paris. 4,154,042
inv. (1911). Landet är slätt, frånsedt några smärre
höjder vid Seine. Denna flod, som inom dep. upptar
Ourcq-, S:t Denis- och S:t Martinkanalerna, är jämte
sin biflod Marne det förnämsta vattendraget. Den
bördiga jorden är förträffligt odlad och förser
till en del Paris med frukt och grönsaker. Gips
och sten brytas. Industrien är högt uppdrifven och
handeln blomstrande. Dep. indelas i 3 arrondissemang:
Paris, S:t Denis och Sceaux. Hufvudstad är Paris.
1–2. (J. F. N.)
Seine-et-Marne [sän-e-ma’rn], departement i norra
Frankrike, bildadt af Brie och Gâtinais, delar af
de forna prov. Ile-de-France och Champagne, gränsar
till dep. Oise, Aisne, Marne, Aube, Yonne, Loiret och
Seine-et-Oise. 5,931 kvkm. 363,561 inv. (1911). Landet
är en bördig slätt med kalkstenshöjder och vattnas
af Seine med Yonne och Marne m. fl. smärre floder,
segelbara under en sträcka af 242 km. Konstgjorda
vattenvägar äro Ourcq-, Cornillon-, Loing-och
Chalifertkanalerna med en sammanlagd längd
af 118,4 km. Skogarna, hvaribland den bekanta
Fontainebleauskogen, uppta 1,065 kvkm. (nära 18
proc. af arealen). Den i allmänhet bördiga och
särdeles välodlade jorden producerar säd i
öfver-skott, grönsaker och ypperlig frukt. Af
boskapsskötselns alster är osten från Brie vida
berömd. Flera stenbrott förekomma. Handeln äfvensom
textilindustrien samt tillverkningen af läder,
papper och porslin äro af betydelse. Dep. indelas
i 5 arrondissemang: Melun, Fontainebleau,
Coulommiers, Provins och Meaux. Hufvudstad är Melun.
(J. F. N.)
Seine-et-Oise [sän-e-wäs], departement i norra
Frankrike, bildadt af en del af den forna
prov. Ile-de-France, gränsar till dep. Oise,
Seine-et-Marne, Loiret, Eure-et-Loir och Eure
samt omsluter dep. Seine. 5,659 kvkm. 817,617
inv. (1911). Landet är en af kullar genomdragen
slätt, vattnad af Seine och dess bifloder Oise,
Marne m. fl., af hvilka Seine inom dep. har en
längd af 144 km., de segelbara vattenvägarna ha
en längd af 199 km., hvaraf Ourcq-kanalen 8 och
Chelles-kanalen 4 km. Mineralkällor förekomma vid
Enghien. Klimatet är mildt, men i floddalarna
fuktigt. Den skogbeväxta marken utgör nära 20
proc. Den i allmänhet bördiga jorden frambringar
säd i öf-verflöd, vin af sämre sort, utmärkta
grönsaker och frukter. Byggnadssten, krita och
gips förarbetas. Handeln såväl som textilindustrien
och tillverkningen af kemiska produkter m. m. äro
af betydenhet. På landsbygden ligger en mängd
sommarbostäder för parisarna. Dep. är indeladt i
6 arrondissemang: Versailles, Mactes, Pontoise,
Ram-bouillet, Corbeil och Étampes. Hufvudstad
är V e r-sailles. _ _
(J. F. N.)
Seine-inférieure [sän-äferiör], departement i
norra Frankrike, bildadt af delar af den forna
prov. Normandie, gränsar till Engelska kanalen samt
dep. Somme, Oise och Eure. 6,342 kvkm. 877,383
inv. (1911). Kusten är i allmänhet tvärbrant
och eger en mängd mycket besökta badorter. Det
inre landet är dels slätt, dels genomdraget af
skogbevuxna kullar samt vattnas af Seine och de
små kustfloderna Béthune, Bresle m. fl. Jordbruket
har nått hög utveckling. Förträffliga betesmarker
göra boskapsskötseln betydande. Skogarna upptaga
omkr. 920 kvkm. (14,5 proc.). Vid kusten idkas
gifvande fiske. Industrien, som hufvudsakligen
omfattar bomulls-(Rouen) och klädestillverkning
(Elbeuf), fabrikation af järnvaror och kemiska
produkter, är storartad och sysselsätter 2/3 af
befolkningen. Med afseende på handeln är dep. ett
af de viktigaste; Le Havre och Rouen höra till de
förnämsta handelsplatserna i Frankrike. Dep. är
indeladt i 5 arrondissemang: Rouen, Havre, Dieppe,
Yvetot och Neufchâtel. Hufvudstad är Rouen. (J- F. N.)
Seinfall, sjöv. Se S e j n f a 11.
Séinäjoki [-ja-], konsistoriellt pastorat af 2:a kl. i
Vasa län, Ilmola härad och domsaga, Åbo ärkestift,
Vasa öfre prosteri. Inom socknen ligger Östermyra,
f. d. järn- och krutbruk, östermyra, numera S
e i n ä j o k i, station bildar knutpunkten för
Kristinestads (Kaskö) och Vasa samt Torneå-Helsingfors
järnvägar. Areal 124 kvkm. 4,408 inv. (1914),
finsktalande. A. G. F.
Seip, Karl norsk teolog, politiker, f. 5 apr. 1850
i Kristiania, d. där 16 sept. 1909, teol. kandidat
1873, sedan 1898 skoldirektör i Trondhjems stift,
ingick som ecklesiastikminister i G. Knudsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
