Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seeberg [seb-], Reinhold - Seebohm [si'båum], Henry - Seefeldt [sef-], Jörgen - Seehandlung - Seehandlungsgesellschaft [se-]. Se Seehandlung - Seeland - Seeley [si'li], sir John Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1427
Seebohm-Seeley
1428
som i viss mån betraktar S. som sin ledare. Äfven i
praktisk-kyrkligt hänseende intar S. en inflytelserik
ställning, bl. a. som ordf. sedan 1909 i den 1897
under A. Stöckers ledning ur Evangelisch-sozialer
kongress lösbrutna och i jämförelse med denna
en konservativare och mera utprägladt kyrklig
ståndpunkt representerande Freie kirchlich-soziale
konferenz. Jfr F. H. R. von Frank, "Ge-schichte und
kritik der neueren theologie" (4:e uppl. utg. af
R. H. Griitzmacher, 1908). E. Bg.
Seebohm [si’bålim], Henry, engelsk zoolog, affärsman,
f. 1832 i Yorkshire, d. 1895, hann vid sidan af
sin affärsverksamhet med att lämna många och stora
bidrag till den beskrifvande ornitologien, såsom i
Catalogue of birds in the British museum (bd 5),
Turdidce (1881), A hi-story of british birds and
their eggs (1883-85), Classification of birds (1890;
suppl. 1895) och Geo-graphical distribution of british
birds (1893). L-e-
Seefeldt [sef-], Jörgen, dansk adelsman, f. 1594,
d. 1662, blef 1630 landsdomare på Själ-land och 1640
riksråd. Han var 1645 en af freds-underhandlarna vid
Brömsebro och erhöll 1660 anbud att bli rikskansler,
men afslog det. På Ringsted kloster, där han som
landsdomare var befallningsman, samlade han ett
stort och dyrbart bibliotek (26,000 bd, innehållande
bl. a. 204 bibelupplagor och ett rikt herbarium),
men detta blef under kriget 1658 af Karl X Gustaf
föräradt till hans fiende, Korfitz Ulf eld,
som förde det till Sverige. Det införlifvades
sedermera med k. biblioteket i Stockholm och gick
till stor del för-loradt vid slottsbranden 1697.
E. Ehg.
Seehandlung [séh-] 1. Seehandlungsge-sellschaft (ty.,
"sjöhandelsbolaget"), ett af Fredrik II 1772 bildadt
preussiskt aktiebolag till främjande af utrikeshandeln
och för detta ändamål utrustadt med monopol på in-
och utförsel af vissa varor (salt och vax) samt med
andra privilegier. S. var redan från början en half
officiell institution, ledd af en af konungen utnämnd
generaldirektion. Från Fredrik Vilhelm II:s tid
användes S. i stor utsträckning äfven till förmedling
af statslån såväl från utländska bankirer som, genom
af detsamma utgifna obligationer, från inländska
kapitalister. 1810 förvandlades såväl anstaltens
aktier som dess obligationer till statsförbindelser,
hvarigenom S. sålunda förlorade sin bolagskaraktär
och blef en ren statsinstitution. Härefter utöfvade
S. en omfattande ekonomisk verksamhet af olika art
och kan i viss mån anses som en föregångare till det
franska Cré-dit mobilier (se K r e d i t a n s t a 11,
sp. 1242). Särskildt i följd af ett riksdagsbeslut af
1850 inskränkte emellertid S. sina operationer alltmer
till det finansiella området, af vecklade de flesta af
de många industriella o. a. företag det egde och blef
så en ren kreditanstalt för bedrifvande af penning-och
växelaffärer, därvid särskildt tjänande som mellanhand
mellan staten och allmänheten vid förmedlandet af
den förras låneoperationer. I spetsen för S., som
sorterar under finansministeriet, står en president
med två föredragande råd, och dess officiella namn
och firma är sedan 1904: "Königliche Seehandlung
(Preussische staatsbank)". Dess egna kapital, som 1904
uppgingo till 34,4 mill. mark, höjdes s. å. för att
stärka dess ställning emot de större Berlinbankerna,
med hvilka S. i viss mån
konkurrerar, med 65 mill., alltså till 99,4
mill. mark. Nettovinsten, som årligen inflyter till
statskassan, uppgår till närmare 5 mill. mark. -
S. afslöt 1785 kontrakt med svenska kronan om monopol
på införsel af och handel med tobak i Sverige emot
en viss årlig afgift, men kronan bröt kontraktet och
lämnade 1787 S. skadestånd. Å. W:sonM.
Seehandlungsgesellschaft [se-]. Se Seehandlung.
Seeland [sel-], tyska namnet på Själland, var förr
allmänt brukligt äfven i Sverige.
Seeley [si’li], sir John Robert, engelsk historiker,
f. 10 sept. 1834 i London, d. 13 jan. 1895 i
Cambridge, 1857 tellow vid Chrisfs college där,
var 1863-69 professor i latin vid University
college i London. Hans Ecce homo (utg. anonymt,
1865) var ett försök till lefnadsteck-ning öfver
Jesus som människa och framkallade liflig polemik,
hvari bl. a. Gladstone l och kardinal Newman l
deltogo. Svagare var Natural religion (1882),
hvari S. dref den tesen, att supranatura-listiska
element ej äro väsentliga för en verkligt religiös
åskådning. Sedan 1869 var S. professor (efter Ch,
Kingsley) i nyare tidens historia vid Cambridges
universitet. Hans vidsynta, ofta epigrammatiskt
utformade föreläsningar samlade stora åhörarskaror
och utöfvade starkt inflytande på den akademiska
ungdomen. S. betonade i dem starkt historiens
sammanhang med samtidens politik och bemödade
sig om att skildra Storbritanniens historia med
huf-vudvikten lagd på dess medlemskap i det europeiska
statssystemet. Därmed utsådde han många frön till
den politiska åskådning, som plägar kallas brittisk
imperialism, och flera bland dess mera betydande
samtida märkesmän ha varit S:s lärjungar. Till vidare
kretsar nådde S:s idéer med den banbrytande essayen
The expansion of England (1883). Där tecknade han
fängslande "det större Britanniens’" framväxande
ur Englands makttäflan med Frankrike. 1688-1815 och
bidrog väsentligt till utvecklingen af numera allmänt
rådande organiska uppfattning af förhållandet mellan
moderlandet å ena sidan, dess kolonier och indiska
välde å den andra. Vetenskapligt gedignast af hans
historiska arbeten är The life and times of Stein
(3 bd, 1879). I The groivth of british policy (2
bd, postumt utg. 1895 med biografisk inledning af
G. W. Prothero) skildrar S. Elisabet, Cromwell och
Vilhelm III som brittiska riksgrundläggare, ledda på
en gång af religiösa och ekonomiska motiv. Bland S:s
öfriga skrifter märkas Lectures and essays (1870), A
short life of Napoleon the fr st (1885), Goethe (1893)
och Lectures ön political science (1895). Han erhöll
1894 knightvärdighet, ett erkännande från den af hans
idéer starkt påverkade dåv. premiärministern lord
Rosebery af hans stora förtjänster om den brittiska
riksenhetstankens främjande. V. S-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
