Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schur [Jor], Adolph Christian Wilhelm - Schura. Se Muschir - Schurbe, arab. Se Sorbet - Schuré [Jyre], Àdouard - Schurman [tysk form Schürmann], Anna Maria von - Schurtz [Jorts], Herinrich - Schurtz [Jorts; eng. uttal Je'ts), Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Schur-Schurz
1228
Schur [Jör], Adolph Christian Wilhelm, tysk astronom,
f. 15 april 1846 i Altona, d. l juli 1901 i Göttingen,
blef 1877 observatör vid observatoriet i Strassburg
och 1886 professor i astronomi och direktor för
observatoriet i Göttingen. Han var en framstående
observatör och utförde viktiga arbeten öfver
stjärnhopar, dubbelstjärnor och stjärnparallaxer
samt öfver planeten Juppiters massa och afplattning
m. m. B-d.
Schura. Se Muschir. Schurbe, arab. Se So r
be t. Schuré [Jyre], É d o u a r d, fransk
skriftställare, f. 1841 i Strassburg, studerade
flera år i tyska universitetsstäder och kom då
i förbindelse med Kichard Wagner samt har sedan
1867 i Paris sökt sprida kännedom om den tyska
odlingen. Han har skrifvit bl. a. Histoire du Hed
(1868; 4:e uppl. 1900), Le drame musical (2 bd,
1875; 5:e uppl. 1902), Précurseurs et révoltés (1904)
och Femmes inspiratrices (1908) samt diktsamlingar
med anklang af mystik och skildringarna Sanctuaires
d’0rient (1898; 2:a uppl. 1907) m. m. Till sv. ha
öfversatts S:s "Pytagoras’ lif och lära" (1909)
och "Hermes och Mose" (1910). Schurman (tysk
form Schurmann), Anna Maria von, tysk-holländsk
författarinna och mystiker, f. 1607 i Köln, d. 1678
i Wiewart (Friesland), bodde mest i Utrecht och
tillhör den holländska kyrkohistorien. Tidigt
glänste hon genom sin humanistiska bildning,
särskildt i språk, och betecknades som sin tids
underverk eller som "Nederländernas Mi-nerva". Genom
Voe-tius fördes hon till den holländska prsecicismen
med dess förberedelse-verk för pietismen. Hennes
djupt mystiska läggning ställde henne på mystikens
flygel inom praacicismen; och när Labadie kom till
Holland och förde denna flygel till separation
från kyrkan, följde hon honom, hvars öden hon
sedan delade. Till labadisternas försvar skref hon
det berömda verket Eukleria sive melioris partis
electio (1673–85),som ock ger en inblick i hennes
rena,ädla väsen och os j älf viska arbete. Efter
Labadies död (1674) förmedlade hon åt labadisterna
återkomsten till Holland; själf lefde hon stilla i
Friesland. Fr. Spanheim utgaf S:s Opuscula hebrcea,
grceca, latina, gallica prosaica et metrica (Leiden,
1648; 2:a uppl. 1650). Se M. Goebel, "Geschichte des
christlichen lebens" (1852, II), T. Tschackert, "Anna
M. von S." (1876), och W. Goeters, /’Vor-bereitung
des pietismus in Holland" (1911). Hj. H-t. Schurtz
[Jorts], Heinrich, tysk etnolog, f. 1863 i Zwickau,
d. 1903 i Bremen som assistent vid museet för natur-,
folk- och handelskännedom där. Hans hufvudarbete är
Urgeschichte der kultur (1900).
Schurz [{orts; eng. uttal j§7ts], Karl, tyskamerikansk
politiker, f. 2 mars 1829 i Liblar nära Köln, d. 14
maj 1906 i New York, studerade först
1856 bosatte sig S.
vid jesuitgymnasiet i Köln, sedan (från 1847) vid
universitetet i Bonn, där han starkt påverkades
af skalden och konsthistorikern G. Kinkel (se
d. o.). Tillsammans med Kinkel utgaf S. den frisinnade
"Bonner zeitung" och slöt sig 1849 jämte sin äldre
vän till den revolutionära rörelsen i Baden. Han
blef fången vid Kastatts fall, men lyckades fly till
Schweiz, återvände därifrån i hemlighet till Tyskland
och var Kinkel behjälplig att (nov. 1850) rymma från
fästningen Spandau. S. vistades därpå en tid först som
tidningskorrespondent i Paris, sedan som språklärare
i London och emigrerade 1852 till Förenta staterna.
Watertown (i Wisconsin), deltog s. å. ifrigt
i den republikanska valagitationen och blef
1858 advokat i Milwaukee. Hans tysk-amerikanska
landsmän i Wisconsin sökte 1859 förgäfves få honom
nominerad till republikansk guvernörskandidat i
denna stat. 1860 intog S. en framträdande plats i
presidentvalsagitationen, och Lincoln lönade honom
1861 med sändebudsposten i Madrid. S. återvände
emellertid redan jan. 1862 till Amerika
för att deltaga i inbördeskriget, blef april
s. å. brigadgeneral vid de frivillige och förde
i andra slaget vid Bull Kun (29-30 aug. s. å.) en
division i general Sigels kår. Han avancerade (mars
1863) till generalmajor, innehade s. å. viktiga
befälsposter i slagen vid Chancellorsville,
Gettysburg och Chattanooga och stred därefter
under Hooker i Tennessee och under Sherman
i Nord-Carolina. Sommaren 1865 sändes S. af
presidenten Johnson som utomordentlig kommissarie
till sydstaterna för att studera där efter kriget
rådande förhållanden. Hans värdefulla rapport om dessa
vann emellertid föga beaktande, och S. slog sig nu på
tidnings-mannaverksamhet först i Detroit, sedan i S:t
Louis, där han utgaf den tysk-amerikanska "Westliche
post". S. var 1869-75 senator för Missouri, bekämpade
den under Grants båda presidentskap öf-verhandtagande
korruptionen inom det republikanska partiet och
presiderade 1872 vid det "oberoende republikanska"
konvent, hvilket som presidentskandidat mot
Grant uppsatte H. Greely. Under valkampanjen 1876
stödde han Hayes och var 1877-81 inrikesminister
i dennes kabinett. Som sådan sökte S. reformera
administrationens rekrytering (jfr Civil service
reform) samt verkade med framgång för rationell
skogsvård och humanare behandling af indianerna. Han
var 1881-83 utgifvare af New-Yorktidningen "Eve-ning
post", ledde 1884 den s. k. "mugwump"-rörelsen (mot
Blaines val till president och för Cleveland såsom vän
af förvaltningsreformer). 1892-1901 var han president
i National civil service reform league. Slagfärdig
talare både på engelska och tyska, intog S. bland
tysk-amerikanerna ända från 1850-talets slut en
ledande ställning, som utgjorde grundvalen för
hans stora
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
