Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schlesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Zinna, Stradune, Hotzenplotz, Glatzer Neisse, Ohlau,
Lohe, Weistritz och Katzbach fr. v. Bober, som flyter
genom västra S., faller ut i Oder utanför provinsens
område. I den på södra gränsen flytande Weichsel
utfalla Korzyniez, Gostine och Przemsa. Af insjöar
är den fiskrika Schlawasjön den mest betydande;
anmärkningsvärd är den samling sjöar, som kallas
Militsch-Trachenberg-sjögruppen. Den enda kanalen
i S. är Klodnitz-kanalen. På mineralkällor har
prov. stor rikedom. De mest bekanta äro Warmbrunn
och Salzbrunn. Klimatet är tämligen gynnsamt
i dalarna, mera rått på höjderna. Breslau har en
årstemperatur af 8° C. Nederbörden är på slätterna
500–600 mm., i bergen 1,160 mm. – Jordbruket och
ladugårdsskötseln äro af stor betydelse. 1907 voro
af hela arealen 55,6 proc. åker och trädgårdar, 8,8
proc. äng, 1,4 proc. betesmarker och impediment
samt 28,8 proc. skogbevuxen mark. Fruktbar
jord finnes i synnerhet i Oders dalgång, på
bergssluttningarna mellan Liegnitz och Ratibor samt
i grefsk. Glatz. Minst fruktbara äro de egentliga
bergstrakterna samt den nordligaste delen af prov. och
en större del af landskapet ö. om Oder. Hvete, råg,
korn och hafre odlas i stor myckenhet, därjämte
äfven bokhvete, rotfrukter, hampa, tobak och
handelsväxter samt i vissa distrikt frukt och vin;
sockerbetor odlas på stora områden mellan Breslau
och Schweidnitz. På barrskog finnes i synnerhet
västerut riklig tillgång. S. är rikt på stora
godskomplexer tillhörande adeln; sju godsherrar
i Ober-S. ega tillsammans 2,700 kvkm. – Trots den
stora industrien täcka S:s jordbruksalster landets
behof. Kreatursstocken omfattade 1912 bl. a. 340,540
hästar, 1,6 mill. nötkreatur, 1,2 mill. svin och
204,000 får. – Landets mineraltillgångar äro särdeles
stora; järn-, zink- och blymalm finnas rikligt
äfvensom kopparmalm, svafvelkis och brunkol. De
schlesiska stenkolslagren äro de största på Europas
fastland, och stenkolen täfla med de bästa engelska
(brytning 1910: 40 mill. ton). S:s industri är af
stor omfattning. Cement, krukmakargods, porslin, glas
m. m. tillverkas; vidare finnas järngjuterier,
maskinfabriker, kemiska fabriker samt fabriker
för tillverkning af bleckvaror och husgeråd af
alla slag. De stora järnverken äro mest belägna i
stenkolsområdet; de förarbeta äfven svensk malm. 1910
voro sockerfabrikerna 49, brännerierna 875 och
bryggerierna 472. Textilindustrien är af den största
betydelse; spinnerier, linne- och yllemanufakturer
finnas i mängd äfvensom pappersfabriker. Handeln är
liflig samt befordras af ett järnvägsnät om 4,690
km. längd (1912) och af naturliga vattenvägar. –
Befolkningens antal (1910) uppgick till 5,225,962,
hvaraf 72,2 proc. tyskar och 23,7 proc. polacker samt
42,i proc. protestanter och 56,7 proc. katoliker
(mest i Öfre S. och Glatz), 19,080 andra kristna
och 0,86 proc. judar. – I administrativt hänseende
är landet deladt i tre regeringsområden: Breslau,
Liegnitz och Oppeln med resp. 25, 21 och 25 kretsar,
hvaraf 10 stadskretsar. Till tyska riksdagen
sänder S. 35 medlemmar. I Preussens andra kammare
är det representeradt af 65 ombud. Prov. eger 1
oberlandesgericht i Breslau, under hvilken sortera
14 landgerichte och 130 amtsgerichte och
7 handelskamrar. Den evangeliska landskyrkans
angelägenheter förvaltas af ett konsistorium i
Breslau och en generalsuperintendent. Katolikerna
lyda under den eximerade furstbiskopen i Breslau,
några kretsar under furstärkebiskoparna i Prag
och Olmütz. Provinsialregeringens säte är
Breslau. Militäriskt höra reg.-omr. Breslau och
Oppeln till 6:e armékåren, Liegnitz till 5:e. Af
bildningsanstalter märkas: teknisk högskola och
universitet i förening med landtbruksinstitut
samt akademi för konst och konstindustri och
rabbinseminarium, alla i Breslau, 76 gymnasier
af olika slag för gossar och 54 för flickor,
vidare 2 landtbruksskolor, 10 evangel. och 15
katolska lärarseminarier samt 1 evangel. och
2 katolska lärarinneseminarier m. m. Om S:s
historia se Schlesien, hertigdöme.
2. Ett till Österrikisk-ungerska monarkien hörande kronland
med titel hertigdöme (Österrikiska S.), beläget
mellan preussiska prov. S. samt Mähren, Ungern
och Galizien. Af märiska området Mistek delas det
i 2 delar. 5,147 kvkm. Landet är till största delen
uppfylldt af berg; i s. ö. utbreda sig Karpaterna (med
Lisa hora, 1,325 m.) och i n. v. en gren af Sudeterna
(med Altvater, 1,490 m.); blott få dalar och några
fruktbara slätter förekomma. S. vattnas af Oder och
Weichsel samt deras bifloder Oppa, Mohra, Ostrawitza,
Olsa, Bielau, Steina och Biała. Klimatet är friskt,
men rått; medeltemperaturen är 8°. Jordmånen är bördig
endast på slätterna. Af arealen äro 49,4 proc. åker,
7 proc. ängsmark, 34,2 proc. skogbärande mark. De
viktigaste produkterna äro spannmål, potatis, klöfver,
lin, hvitbetor och frukt. Boskapsskötseln står på en
tämligen hög ståndpunkt. Af stor betydelse äro ost-
och smörtillverkningen äfvensom fjäderfäskötseln,
jakt och fiske. Bergsbruket lämnar goda stenkol och
mycket järn samt dessutom koppar, bly, zinkblände,
alun, svafvelsyra och brunkol. Industrien är mycket
liflig. Särskildt må nämnas de stora järnverken,
tillverkningen af järnvaror och maskiner, kläde,
linne- och bomullsvaror; vidare tillverkas läder,
vagnar, kemikalier, porslin m. m. Till följd af den
högt utvecklade industrien är äfven handeln mycket
liflig. Järnvägar (omkr. 600 km.) och goda landsvägar
främja samfärdseln. – Befolkningen uppgick 1910
till 756,949 pers., hvaraf ungefär 44 proc. tyskar,
31,7 proc. polacker och 24,3 proc. tjecher. 85
proc. äro katoliker, 13,5 proc. protestanter
och 1,5 proc. judar. Katolikerna lyda dels under
ärkebiskopsstiftet Olmütz, dels under furstbiskopen
i Breslau. Protestanterna ha en superintendent
i Brunn. För bildningen sörja 7 gymnasier och 4
realskolor, 1 flicklyceum, 1 teol. läroanstalt, 5
lärar- och 2 lärarinneseminarier, 6 landtbruksskolor,
1 högre och 54 lägre tekniska skolor m. m. Till
Österrikes andra kammare sänder S. enligt 1907 års
vallag 15 ombud. Prov. har infört valplikt. – S:s
representation (landtag) består af furstbiskopen
af Breslau samt ombud för olika samhällsklasser
(större godsegare, handelskammare, städer och
industriorter samt landskommuner). Rättskipningen
handhas af 25 bezirksgerichte, kreisgericht
i Teschen, landesgericht i Troppau och
oberlandesgericht i Brünn. För förvaltningen är
S. deladt i 9 bezirke. Hufvudstad är Troppau.
1–2. (J. F. N.)
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
