Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santa Lucia - Santa Lucia - Santalum - Santa Luzia - Santa Margherita Ligure - Santa Maria - Santa Maria, Domingo - Santa Marta - Santa Maura, ö. Se Leukas - Santana, Pedro - Santander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
745
Santa Lucia-Santander
746
upptäcktes 13 dec. 1498 af Columbus, var sedermera
länge ett tvistefrö mellan England och Frankrike och
tillhör sedan 1803 England. J- F. N.
Santa Lucia [lotjīa]. 1. By med ett stort
graffält från Hallstatt-tiden, belägen i Istrien,
Österrike, vid floderna Idrias och Isonzos
sammanflöde. Nära 7,000 grafvar ha där blifvit
undersökta af Marchesetti och Szombathy. De äro
nästan alla brandgrafvar och ha lämnat en rik
skörd af glas-, ler- och bronskärl, glaspärlor,
spännen och nålar. Vapen äro mera sällsynta, men
dolkar med "antennskaft", knifvar och spjutspetsar
ha anträffats. Därjämte ha jordade hästar med full
utstyrsel utgräfts. Grafvarna förskrifva sig från 8:e
till 5:e årh. f. Kr. – 2. Stadsdel i Neapel (se d. o.,
sp. 650 samt situationsplan och fig. 6). – 3. By,
4,7 km. s. v. om Verona. 2,536 inv. (1901). Där
segrade österrikarna under Radetzky 6 maj 1848
öfver konung Karl Alberts af Sardinien trupper.
1. T. J. A.
Sa’ntalum L., löt. farm., växtsläkte af
fam. Santalacece, omfattande 9 på rötter af palmer
och högre graminéer halfparasitiskt växande träd
och buskar i indomalajiska området, med vanligen
motsatta, mer eller mindre läderartade eller köttiga
blad och relativt stora blommor i glesa vippor
eller enkla klasar. S. album, kändt sedan äldsta
tider i Ostindien, Kina och Indiska arkipelagen,
är ett mindre, högst 6-10 m. högt träd. Det
odlas i södra delen af Västra indiska halfön och
lämnar det välluktande, täta och svårklufna hvita
1. gula sandelträet, lignum santali album vel
citrinum. I Ostindien äro afverkningen och handeln
med hvitt sandelträ monopoliserade af brittiska
regeringen. Träden fällas vid 18-25 års ålder, barkas,
styckas, sorteras och gå i handeln; högst skattad
är kärnveden, öfver hälften af varan förbrukas inom
hemlandet. Resten föres till Europa eller Amerika
öfver Bombay. Annan vara från vildt växande träd
kommer mest i handeln öfver Makassar på Celebes. Veden
är grå-hvit till blekbrun, starkt aromatisk samt
innehåller harts och flyktig olja; den användes
i konstsnickeriet och parfymfabrikationen. Den
flyktiga sande l o l j a n afdestilleras flerstädes
af infödingarna i enkla lerapparater, är brun, med
obehaglig, stickande lukt och kallas bombay-olja och
makassarolja (den senare äfven j a v a n s k olja),
som förbrukas mest i asiatiska länder, ofta är
förfalskad och obruklig som läkemedel. En renare,
medicinskt användbar san delolja f ramställes
fabriksmässigt af importerad ved (bombayved) i
Tyskland, England, Frankrike och Nord-Amerika. Den
rena sandeloljan, cetheroleum santali, som vinnes i
en mängd af 3-5 proc. af vedens vikt, är en ljusgul,
något tjockflytande vätska af fin aromatisk lukt
och svagt sur reaktion. Eg. v. 0,975-0,985. Oljan
består af två terpenalkoholer, som tillsammans
kallas santaloL Den ges invärtes, vanligen i
limkapslar, i dos af 0,15-O,s gr. flera gånger
dagligen vid kronisk gonorré och kronisk blåskatarr,
ensam eller tillsammans med kopaivabalsam (se
d. o.) eller i andra kombinationer, såsom gonosän
(se Kava-kava), solo-santal, en 33 proc. lösning
af salol i sandelolja, santyl, en salicylsyreester,
och ty resol, en metyl-eter af santalol (se ofvan)
m. fl. - Hvitt sandelträ
användes f. ö. mångenstädes till rökelse i
den asiatiska hednavärldens tempel. Ett mycket
välluktande gult sandelträ erhålles vidare från
S. Freycinetianum på Sandwichöarna (Hawaii) och från
S. yasi på Vitiöarna. Äfven andra arter från Oceanien
lämna sandelträ. - Om rödt sandelträ se Pterocarpus
och Sandelträ.
O. T. S. (G. L-m. C. G. S.)
Santa Luzia [sö’tə losi’ə], en af Kap Verde-öarna,
47 kvkm., 270 m. hög.
Santa Margherita Ligure [-gōre], italiensk
vinterbadort i prov. Genua, berömd för sin
skönhet, vid Rapalloviken på Riviera di
levante. Spetstillverkning och korallfångst vid
Sardinien och Afrikas nordkust. 7,925 inv. (1911)
i hela kommunen.
Santa Maria. 1. Ö. Se Azorerna. – 2. Vulkan. Se
Guatemala, sp. 522. – 3. S. Capua vetere [kāpoa],
stad i italienska prov. Caserta (Kampanien)
vid järnvägen Rom–Neapel, byggd på ruinerna
af det gamla Capua. 21,520 inv. (1911) i hela
kommunen. Lyceum, gymnasium, teknisk skola,
tillverkning af glas, tegel, läder och tågvirke. –
4. S. del Rio [ri’å], stad i mexikanska staten
San Luis Potosi, på vänstra stranden af floden Santa
Maria, nära gränsen till staten Guanajuato. 24,230
inv. (med kringliggande distrikt). – 5. S. de Belém
do São Pará [bəlẽi’ do söõ], stad. Se Para 2. –
6. S. di Banzi. Se Bantia.
3 o. 4. J. F. N.
Sa’nta Mari’a, Domingo, chilensk president, f. 1825
i Santiago (dödsår okändt), blef 1845 professor
i geografi och 1847 understatssekreterare, men
måste 1858 lämna sitt fädernesland, efter att ha
deltagit i detta års oroligheter. Återkommen 1861,
efter en resa till Europa, utnämndes han 1863
till finansminister samt åvägabragte 1865 som
chilenskt sändebud i Peru den mot Spanien riktade
alliansen med Peru, Bolivia och Ecuador. 1867 blef
han medlem af högsta domstolen och 1872 president i
appellationsdomstolen. 1879 blef han utrikesminister
och var 1881-86 republikens president. Som sådan
slöt han fred med Peru och Bolivia samt främjade
det inre reformarbetet och kommunikationernas
utveckling. Han återgick 1886 till sitt domarämbete.
(V. S-g.)
Santa Marta, hufvudstad i dep. Magdalena,
sydamerikanska republiken Colombia, vid Karibiska
hafvet, med god hamn. 9,000 inv. (1902). Biskopssäte.
Santa Maura, ö. Se Leukas.
Santäna, Pedro, president i Dominikanska republiken,
f. 1801, d. 1864, deltog i resningen 1843-44, blef i
nov. 1844 Dominikanska republikens förste president
och erhöll titeln "befriaren", var en kortare
tid 1848-49 diktator, därefter för andra gången
konstitutionell president 1853-56 och ånyo diktator
1858-61. För-tviflande om att kunna upprätthålla
ordningen under republikanskt statsskick, proklamerade
han 1861 republikens återförening med Spanien,
men miste därigenom all sin forna popularitet. Jfr
Dominikanska republiken. V. S-g.
Santander. 1. Provins i nordvästra Spanien (Gamla
Kastilien), belägen vid Vizcayaviken. 5,460
kvkm. 300,005 inv. (1910). Landet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
