Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanjo, Sanetomi - San Joaquin - San José - San-José-sköldlusen - San Juan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
699
San Joaquin-San Juan
700
kan med Okubo samla furstendömena Satsuma. Choshu
och Tosa m. fl. till ett hemligt förbund
mot Tokugawaättens öfvervälde i riket. Undan
Tokugawashogunens hämnd nödgades han till en tid
fly till Choshu, men vid statshvälf-ningen 1868
tillhörde han kejsarens närmaste omgifning och var
den främste förmedlaren af dennes förbindelser
med reformvännerna. Han erhöll därefter flera
höga ämbeten, bl. a. daijo-daijin, presidiet i
"högsta regeringsrådet", och innehade på denna
post en ledande ställning i Japans politik till
ministerrådets reformering 1885. Under denna
period inföll bl. a. expeditionen till Formosa
och det stora Satsumauppro-ret; särskildt
under konflikten mellan Satsuma och Choshu
intog S. en förmedlande ställning. Äfven under
sina sista år utöfvade han stort inflytande som
kejsarens förtrognaste politiske råd-gifvare.
V. S-g.
San Joaquin [sp. chåakin, eng. utt. san <yäki’n],
flod i nordamerikanska staten Kalifornien, upprinner
i Sierra Nevada, flyter först i nordvästlig riktning,
sedan i sydvästlig och slutligen, sedan den upptagit
en för Tularesjöns torrläggning gräfd kanal, i
nordvästlig riktning, upptar många smärre bifloder,
förenar sig med Sacramentofloden och faller ut i San
Francisco viken. Längd 560 km. Floden är segelbar
under en sträcka af 240 km. (till Stockton) för
fartyg, som ligga högst l,5 m. djupt, till Fres>no
för mindre fartyg. (J- F. N.)
San José [sp. chåsē, eng. sän håusei’]. 1. Hufvudstad
(sedan 1839) i centralamerikanska
republiken Costarica, 1,180 m. ö. h. 33,900
inv. (1913). S. ligger på en af vulkaner
omgifven, fruktbar högslätt och består mest af
envåningshus. Regeringens residens, biskopssäte,
universitet (juridisk och medicinsk fakultet),
nationalmuseum (arkeologiska, landtbruks- och
naturaliesamlingar, bibliotek, meteorologiskt
observatorium, jordbruksförsöksstation med botanisk
trädgård). Nationalpalats, prästseminarium och
kaserner. S. har järnvägar till Punta Arenas på den
västra och till Puerto Limón på den östra kusten. –
2. Stad i nordamerikanska staten Kalifornien, vackert
belägen i en fruktbar dal vid Guadalupefloden, 12
km. från San Franciscoviken. 28,946 inv. (1910). Säte
för det metodist-episkopala University of the
Pacific, det katolska College of Notre-dame, en
statens normalskola, handelsskola. Stor fruktodling
och tillverkning af fruktkonserver, vin m. m. Handel
med vin, spannmål, tobak etc. 42 km. ö. om
staden ligger på M:t Hamilton Lickobservatoriet. –
3. Bergstopp. Se Amerika, sp. 782. - 4. S. de Cúcuta
[ko’kota], hufvudstad i dep. Nord-Santander i
Colombia, vid Pamplonita, som längre ned faller ut
i Zulia. 20,364 inv. (1911). Förnämsta handelsstaden
i norra Colombia med järnväg till hamnen Villamizar
längre ned vid Zulia. – 5. S. de Curicó [korikå’],
stad. Se Curicó 2. – 6. S. de Flores [flå’res],
västlig förstad till Buenos Aires. – 7. S. de Guaymas
[gωajma’s], stad. Se Guaymas 1. – 8. S. de
Guatemala [gωatema’la], hamn i centralamerikanska
fristaten Guatemala, vid Stora oceanen och
järnvägslinjen S.–Guatemala (128 km.). Omkr. 1,500
inv. Hamnen skyddas af en molo af järn och har stark
utförsel af kaffe,
socker, indigo, hudar, korn, sassaparill, bomull
och gummi.
1–2, 4, 8. (J. F. N.)
San-José-sköldlusen [chåsé], zool. Under detta
namn sammanfattas två arter af släktet Aspidiotus,
tillhörande fam. sköldlöss (Coccidce). Den ena arten,
europeiska San-José-sköldlusen, A. ostreceformis,
förekommer i mellersta och södra Europa, där den
uppträder som skadedjur på fruktträd. Huruvida
den tillhör vår faunaa är tvifvelaktigt. Den andra
arten, äkta San-José-sköldlusen, A. perniciosus,
är från Amerika känd som ett svårt skadedjur på
fruktträd. Flera gånger öfverförd till Europa med
importerad frukt, har den dock ej här fått fast fot.
G. G.
San Juan [choa’n]. 1. Flod i Central-Amerika. Se
Nicaraguasjön. – 2. Flod i Argentina, uppstår under
31° 10’ s. br. genom förening af Rio de Castaño och
Rio de los Patos (från Aconcagua), rinner nedanför
staden S. Juan i lagunen Guanacache, en sänka, som mer
eller mindre markerad fortsätter ända till Colorado
under olika namn (Desaguadero, Rio Salado, Chadi Leufú
och Rio Curaco), utan att bilda någon verklig flod
med oafbruten ström. Afståndet från flodens källor
till Rio Colorado är omkr. 1,350 km. – 3. Provins
i sydamerikanska republiken Argentina, gränsar i
v. till Chile, i n. och ö. till prov. La Rioja, i
s. till San Luis och Mendoza. 87,345 kvkm. 125,867
inv. (beräknadt 1912). I v. är landet uppfylldt af
Andernas bergskedjor, mellan hvilka löpa fruktbara
dalar; i ö. utbreder sig en torr saltstäpp. De
förnämsta vattendragen äro Rio Vermejo och Rio
Blanco, hvilka förena sig till Rio Zanjon, som på
södra gränsen faller ut i Rio de San Juan. Klimatet är
behagligt trots hettan och bristen på regn. Hvetet ger
rika skördar i de trakter, där marken väl bevattnas;
oliv- och vinodlingen är betydande. Från de västliga
distrikten utföras guld och silfver. Där finnas
rika mineralskatter (bl. a. guld, koppar, järn och
stenkol), hvilka dock föga tillvaratagas.
– 4. S. de la Frontera [frånte’ra], hufvudstad i
nämnda provins, ligger vid floden af samma namn,
på Andernas östra sluttning, 660 m. ö. h., i en
fruktbar och välodlad trakt och är genom järnväg
förenadt med Buenos Aires. Det anlades 1560 och hade
1914 15,262 inv., som lefva af handel med vin och af
varutransporter. – 5. S. de la Ciénaga, stad.
Se Ciénaga. – 6. S. de las Aguilas
[a’gilas], stad. Se Aguilas.
– 7. S. del Norte [nå’rte], af engelsmännen kallad
Greytown, hamnstad i centralamerikanska
republiken Nicaragua, i en osund trakt vid Rio San
Juans mynning i Karibiska hafvet. Omkr. 2,000
inv. S. eger god hamn och drifver handel med
guld, färgträ, hudar m. m. Det anlades 1796 af
spanjorerna, förenades omkr. 1848 med den engelska
lydstaten Mosquitokusten, men afträddes 1860
till Nicaragua. – 8. S. de los Lagos, stad
i Mexico. Se Lagos 3. – 9. S. de los Remedios
[lås reme’diås], stad på västindiska ön Cuba. Omkr.
7,000 inv. S. grundlades 1545 i en sumpig och
osund trakt, är genom järnväg förenadt med norra
kusten och har betydande sockerexport. – 10. S. del
Rio [ri’å], stad i mexikanska staten Queretaro,
vid Rio de S. Juan, en biflod till Panuco, och
järnvägen Queretaro–Mexico. 8,224 inv. (1900).
Trädgårdsskötsel. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
