Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - San Francisco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sida, och passagerarna befordras därifrån med
färjor öfver viken till S. Dessa lägga till vid
Union ferry depot, äfven benämnd Ferry building
(se fig. 2), uppförd 1896 af staten Kalifornien till
en kostnad af 1 mill. doll., 245 m. lång och 47,5
m. bred samt prydd af ett högt klocktorn. Genom
denna byggnad måste så godt som alla främlingar
passera, som anlända till S. I byggnaden har staten
en serie utställningssalar för statens jordbruks-,
trädgårds- och grufprodukter. – S. är ingen
egentlig fabriksstad. 1909 funnos 1,796 industriella
anläggningar, sysselsättande 36,910 personer och med
ett årligt produktionsvärde af 133 mill. doll. De
viktigaste industrierna äro sockerraffinaderier,
gjuterier, fabriker för gruf- och jordbruksredskap
o. s. v. Ett skeppsvarf, Union iron works, är ett
af de största i landet. Utvecklingen af oljefälten
har medfört större industriell liflighet, sedan man
kan tillgodogöra sig oljans betydligt billigare
drifkraft i st. f. de dyra kolen. Stadens nya
vattenverk är modernt. Medan före 1906 tillförseln
skedde genom en enda stamledning, finnas nu
fem, hvarjämte vid trängande behof hafsvatten
kan intagas. Klimatet är mycket mildt och under
sommaren aldrig tryckande. Medeltemperaturen är
55 gr. Fahr., högsta 101, lägsta 29. Endast en
gång under de senaste 30 åren (31 dec. 1882) har
fallit en myckenhet (7,6 cm.) snö. Om sommaren
blåser nästan hvarje e. m. en sval hafsvind
öfver staden. Under sommarmånaderna faller sällan
regn. Regntiden är okt.–maj. I genomsnitt äro 175
af årets dagar klara. Nederbörden är 53,3 cm. På
grund af klimatets mildhet trifvas semitropiska
växter utomhus året rundt. Dödsfallsproc. är 13,56,
nativitetsproc. 14,67 (1911). Stadens offentliga
bibliotek, som led betydlig skada vid eldsvådan 1906,
innehåller 135,000 vol. (1914). Sutrobiblioteket har
lika många. Omkr. 150 allmänna och enskilda skolor
finnas med 55,000 lärjungar. Bland högre läroverk
äro Cogswell polytechnic college, Wilmerding
school of industrial arts, California school of
design. S. institute of art är landets största
konstskola i förbindelse med ett universitet. Dessutom
Hastings law college, som jämte Institute of art
och medicinska afdelningar tillhör Kaliforniens
universitet i Berkeley, och S:t Ignatius college,
som tillsammans med sin kyrka upptar ett helt
kvarter. 17 lasarett finnas, hvaraf stadslasarettet
är fullt modernt, uppfördt 1912 för en kostnad af 3
mill. doll. 19 dagliga tidningar, hvaraf 9 på annat
språk än engelska (4 kinesiska och 2 japanska), 52
vecko- eller halfveckotidningar och 56 månadsskrifter
utkomma. Staden har banker, hvilkas clearings 1912
utgjorde 2,677,561,000 doll. Medan S. är den 10:e i
ordningen af unionens städer i fråga om folkmängd, är
staden den 5:e i ordningen med afseende å förmögenhet
pr capita. 1910 var folkmängden i S. 416,912 personer,
hvaraf 142,298 utlänningar (24,137 tyskar, 23,153
irländare, 16,919 italienare, 6,914 kineser – men
24,613 år 1890 – och 4,191 japaner). Kineserna bo
i Chinatown, "Kinesstaden", som upptar 10 kvarter,
med tempel, spel- och opiumhålor och orientaliskt
inredda butiker. Japanerna ha äfvenledes sina kvarter,
och i Latin quarter vid foten af Telegraph hill bo
italienare, greker och mexikaner. Svenskarnas antal
var 1890 3,594, 1900 5,248 och
1910 6,970. I S. finnas fem svenska församlingar,
en luthersk (organiserad 1882), en metodistisk
(org. 1875), en baptistisk (org. 1889),
en missionsvännernas (org. 1877) och en
kongregationalistisk (org. 1911). Dessutom finnes ett
dussin svenska sällskap för nytta och nöje. Sedan 1886
utkommer en svensk veckotidning, "Vestkusten". Staden
styres af en för 2 år vald borgmästare och 18
supervisors, som väljas samfälldt. Dessa ha uppsikt
öfver hvar sin gren af stadsförvaltningen. Stadens
författning (charter) inbegriper flera af nyare tidens
idéer, såsom initiativ och referendum. Äfvenledes
kunna valda ämbetsmän genom omröstning afsättas
("recall").
Stadens uppkomst daterar sig från 1776, då spanjorerna
grundlade en befäst plats och en missionsstation
(S. Francisco de los dolores). Ännu 1830 hade
platsen endast ett par hundra invånare, garnisonen
inberäknad. 1840 togs den i besittning af ett
krigsfartyg för Förenta staternas räkning; platsens
namn, som sedan 1835 varit Yerba buena, ändrades 1847
till San Francisco. När guldfebern strax därefter
utbröt, öfvergaf flertalet invånare platsen, så att
befolkningen vid 1849 års början uppgick till endast
ett par tusen personer, men mot slutet af s. å. hade
folkmängden ökats till 20,000, och S. började bli
kändt för sin förträffliga hamn. Stadsrättigheter
erhöllos 1850. Under följande två, tre åren
inträffade flera eldsvådor med stor ödeläggelse,
emedan de flesta husen i den hastigt tillväxande
staden voro af trä. Vid återuppbyggandet beslöt
man sig för att åtminstone delvis använda solidare
material. Man hämtade granit ända från Kina, och
järn och tegel kommo till vidsträckt användning. Det
oaktadt voro före 1906 nästan alla privata hus
af trä, men af det hållbarare "redwood"-trädet
(ett i Kalifornien inhemskt barrträd, Sequoia
sempervirens). Husens väggar voro ofta utvändigt
cementklädda. Kvarteren voro till största delen
utlagda med rektangulär form. Den förnämsta gatan
var Market street, med en längd af 5 km., löpande
från San Franciscoviken i sydvästlig riktning till
ett par kullar, Twin peaks. De n. om Market street
belägna kvarteren voro utlagda i enlighet med de fyra
hufvudväderstrecken, den s. om nämnda gata liggande,
delvis yngre stadsdelens kvarter mest vinkelrätt mot
Märket street. 18 april 1906 blef S. emellertid till
två tredjedelar förstördt genom en jordbäfning och
en af denna framkallad eldsvåda, som fullbordade den
ödeläggelse, som jordbäfningen börjat. Man blef ej
herre öfver elden förrän den 20, sedan vinden vändt
sig och ett antal byggnader medels dynamit sprängts
i luften, hvarigenom en bred zon skapats, där elden
ej fann fotfäste. Inalles 453 kvarter – 342 n. och
111 s. om Market street – hade härjats, upptagande
en areal af omkr. 10 kvkm. Endast de ytterst i
v. och s. liggande stadsdelarna återstodo. Antalet
ödelagda hus var 30,000, hvarigenom omkr. 2/3 af
stadens befolkning gjordes hemlösa. Den anställda
skadan anslås till 350 mill. doll. Af jordbäfningen
hade 266 människor bragts om lifvet, och 186 omkommo
genom eldsvådan. Som en fågel Fenix reste S. sig ur
askan, och redan efter 5 år voro 36,000 hus ny- eller
återuppbyggda. I allmänhet har den gamla gatuplanen
följts. Febr.–dec. 1915 hölls i S. en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
