Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samkonung. Se Konung, sp. 927 - Samkönad - Samkönade blommor. Se Hermafroditism 3 - Samköpsföretag, detsamma som kooperation (se d. o.) - Samland - Samlaren - Samlif, biol. Se Symbios - Samling, krigsv. Se Inryckning - Samling af anmälningar - Samlinger til det norske folks sprog og historie - Samlingsbesked, krigsv. Se Besked - Samlingsform - Samlingshår - Samlingslins, fys. Se Lins 1, sp. 720 - Samlingspartiet, Liberala. Se Liberala samlingspartiet - Samlingspartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samkonung. Se Konung, sp. 927.
Samkönad, individ med han- och honorgan på samma
gång. Se Hermafroditism.
Samkönade blommor, bot. Se Hermafroditism 3.
Samköpsföretag, detsamma som kooperation (se d. o.).
Samland, ett landskap i preussiska prov. Ostpreussen,
mellan Pregel, Frisches haff, Östersjön och Kurisches
haff samt i ö. Deime, nu deladt på kretsarna
Labiau, Königsberg och Fischhausen. I östra delen,
mer slättbygd, når det i v. 110 m. ö. h. i spetsen
Galtgarben i Altgebirge. Kusten mellan Pillau och
Kranz kallas Bärnstenskusten och har den skarpt
utskjutande 34 m. höga udden Brüsterort. S. är
berömdt för sin rikedom på bärnsten dels vid kusten,
dels äfven i det inre landet (se Bärnsten, sp. 853). –
De gamle invånarna i S. hette sember (samber) och voro
af litauisk börd. I dessa trakter synas svenskarna ha
haft ett lydland på 700-talet. Senare kufvades landet
af Knut den store, och äfven Knut den helige kämpade
där. Tyska orden gjorde sig slutligen till herre
öfver S., och 1249 grundlades ett biskopsstift där,
lydande under ärkebiskopen i Riga. Biskopen residerade
i Fischhausen och Königsberg. 1525 afstod den siste
katolske biskopen sitt stift till hertig Albrekt af
Preussen, men såsom protestantiskt bibehölls det ännu
längre.
J. F. N.
Samlaren. 1. Tidskrift, innehållande historiska
uppsatser, bref och dikter, hvilken 1773-78 utgafs
af K. G. Gjörwell. – 2. Tidskrift, utgifven af Svenska
litteratursällskapet (se d. o.).
Samlif, biol. Se Symbios.
Samling, krigsv. Se Inryckning.
Samling af anmälningar till aktiebolagsregistret,
det hos Patent- och registreringsverket
förda försäkringsregistret samt förenings-
och handelsregistren, utges i tryck, jämlikt
föreskrifterna i k. kung. 15 dec. 1911, genom Patent-
och registreringsverkets försorg häftevis två gånger i
månaden. Början gjordes 1888 med anmälningarna till de
då nya handelsregistren. Numera utges jämväl årliga
samlingar af anmälningar till sjukkasseregistret
och till understödsföreningsregistret, båda
genom Socialstyrelsens försorg (k. kung. 8 och
28 nov. 1912). Alla tre samlingarna förses med
register för hvarje år, tillställas hvarje domstol
och öfverexekutor i riket samt äro tillgängliga
i bokhandeln. Samlingarna åtnjuta i någon mån
offentlig trovärdighet; myndigheterna ega och
äro i visst fall pliktiga att ur desamma inhämta
kännedom om de förhållanden, angående hvilka
samlingarna innehålla uppgifter. Jfr Registrering 1.
C. G. Bj.
Samlingen til det norske folks sprog og historie,
kvartalsskrift, som utkom i Kristiania med
inalles 6 stora band, "utgifna af ett samfund"
1833-39. Skriften, som redigerades af J. Chr. Berg
tills, med R. Keyser och Gr. F. Lundh samt G. Munthe,
hade till program att lämna "alla slags material
från vår äldre och nyare historia samt till hvad
därmed sammanhänger, hvaribland hufvudsakligen
originalaktstycken". Denna uppgift fyllde samlingarna
på ett förträffligt, för senare norsk
historieforskning ovärderligt sätt. För denna ha de
nämligen rent af grundläggande betydelse genom sina
många monografiska undersökningar till belysning af
dittills föga utredda förhållanden och händelser i
Norges historia. Jämte utgifvarna (förnämligast Berg)
voro författarna bl. a. P. A. Munch, Chr. C. A. Lange,
J. Aall, Chr. Hansteen och H. Wergeland.
K. V. H.
Samlingsbesked, krigsv. Se Besked.
Samlingsform,
Samlingsformering, krigsv., kallas hvarje form
eller formering (slag af kolonn e. d.), som en
trupp använder vid samling eller uppställning,
vare sig för aflämnande till högre befälhafvare,
för paradering eller för insättande i strid under
förhållanden, som ännu icke äro fullt kända. Formen
(formeringen) bör medge truppens uppställande på så
liten plats, som omständigheterna fordra, och bör,
särskildt om det är fråga om strid, underlätta
öfvergång till stridsform (stridsformering).
C. O. N.
Samlingshår, zool., mer eller mindre tättsittande
och förlängda, småtaggiga eller t. o. m. nästan
fjäderformade hår, som hos arterna af bi-familjen
(Apidae) tjäna till att kvarhålla det efter
blombesöken från kroppen afborstade frömjölet,
som skall hemföras till föda åt larverna. Denna
afborstning sker med tillhjälp af bakbenens öfversta
tarsled, som för detta ändamål är stor, utplattad
samt på insidan beklädd med mycket tätt ställda,
korta och styfva hår. Hos tambiet och humlorna fästas
de sammanpackade klumparna af frömjöl på den glatta,
men af styfva, inåtlutande hår omramade yttersidan
af de bakre tibierna. Bland de solitära bien äro
många släkten utrustade med samlingshår rundtorn
bakbenens tibier samt därtill på 1:a tarsledens
yttersida, stundom äfven på samma benpars lår och
lårringar. Man kallar sådana bin bensamlare. Till dem
höra släktena Anthophora, Eucera, Dasypoda, Panurgus,
Rhophites, Macropis, Melitta, Halictus, Andrena
och Colletes. Särdeles långa och yfvigt utstående
äro bakbenens samlingshår hos släktet Dasypoda
(se fig. under art. Panurginae). Ymnigast utrustade
med samlingshår äro bland våra svenska bin arterna
af släktet Andrena (se Sandbin), hos hvilka
sådana finnas icke blott på 1:a tarsleden, tibierna
och låren, utan äfven på lårringarna samt därjämte
äfven på bakryggens sidor. – På helt annat sätt
besörjes frömjölstransporten hos de s. k. buksamlarna
af släktena Megachile, Trachusa, Osmia, Heriades,
Anthidium och Chalicodoma (se Megachilinae),
hvilka ha hela buksidan af bakkroppen tätt
beklädd med ofta i färgen afstickande samlingshår,
mellan hvilka frömjölsmassorna anbringas. –
Parasitiskt lefvande bin (se Snyltbin) sakna
samlingshår.
G. A-z.
Samlingslins, fys. Se Lins 1, sp. 720.
Samlingspartiet, Liberala. Se Liberala
samlingspartiet.
Samlingspartiet, den sammanslutning af högern och
liberala gruppen af vänstern ("frisinnade partiet"),
som framträdde vid stortingsvalen i Norge hösten
1903 på tillskyndan af Bj. Björnson, Kr. Michelsen
och Wollert Konow (SB) med uppgörelse med Sverige
i unionsfrågan som program. Tvisten mellan de två
länderna gällde Norges kraf på att upprätta eget
konsulatväsen. Partiets ledande män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
