Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samfärdsel - Samfärdspoliti. Se Politi - Samgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Samfärdspoliti-Samgår
576
rollen af den kraft, som frambringas af ånga, lys-gas,
bensin, fotogen, elektricitet o. d.
Det förnämsta slaget af "bunden väg" (se
ofvan, sp. 573) är järnvägen, med dess af arter
"spårvägen", "kuggstångsbanan", "lin(funikulär)banan"
(se Järnväg, sp. 423, till hvilken artikel må
hänvisas för järnvägarnas klassificering och
utvecklingshistoria). Genom uppfinningen af
kuggstångs-banor och linbanor har man kunnat
öfvervinna de starkaste stigningar. För öfrigt
genombryter järnvägen äfven stängande berg i tunnlar -
på den jämförelsevis korta S:t Gotthardsbanan finnas
53, af hvilka den längsta är 14,990 m. lång. Jättelika
viadukter föra järnvägarna öfver bråddjupen. Floder
öfverskridas på broar med väldiga spann: den längsta
är Taybron, 3,300 m. Fordonen (vagnar, vagonger)
äro på järnvägarna af flera slag (se Godsvagn och
Personvagn). Om de olika motorerna på järnvägar och
liknande farleder se Lokomotiv.
Den första samfärdsel vägen, i synnerhet vid
långa afstånd, var nog vattenvägen, särskildt
hafvet - man kan spåra sjöfart så långt tillbaka
som till 4:e årtusendet f. Kr. -3 och det är
sant, när det säges, att hafvet ej skilde, utan
förband de äldsta folken; t. o. m. det ingalunda
sjömansdugliga folket i det trädlösa Egypten tvangs
af omständigheterna att företaga sjöresor så tidigt
som 2,300 år f. Kr. Detsamma som om oceanen gäller
om "innanhafven", t. ex. det Kaspiska, och om de
stora insjöarna, t. ex. de kanadiska. Förträffliga
samfärdselleder, ofta de enda, äro floderna, segelbara
af naturen eller förbättrade af människohand, hvilket
numera är det vanliga, i det man företar vare sig
reglering (redan i medeltiden) eller kanalisering (se
Kanalisera). Nilen har burit fartyg sedan omkr. år
3000 f. Kr. Men man kan äfven nyskapa vattenvägar
genom att gräfva kanaler, såsom från äldsta tider
skett i Egypten (i början väl mest för bevattning),
hvarvid de naturliga vattensamlingarna och
vattendragen tillgodogöras (se Kanal 3, där världens
förnämsta kanaler omnämnas). Konstgjorda förlängningar
af hafvet kallas hafskanaler. Vattenvägarna fordra för
sitt fulla tillgodogörande äfven anläggningen af goda
hamnar (se Hamn). Det första fortskaffningsmedlet på
vattnet var sannolikt stakade, sedan rodda flottar;
de begagnas ännu i dag ej sällan på Amerikas stora
floder m. fl. st. Så kommo färjor och pråmar. Färjan
tjänar som en rörlig bro mellan stränder alltifrån
den lilla ök-stock, som för öfver en å eller en älf,
till den väldiga farkost, som tar hela järnvägståg
med passagerare och gods öfver hafsarmar och breda
sund. Den medelst åror framdrifna båten, som besörjer
närtrafiken på vattnet, utvecklar sig till fartyget
eller skeppet, som drifves med människokraft,
åror eller vindens tryck på segel. På 1800-talet
ersattes seglen till stor del af ångkraften,
hvilken i sin tur i viss grad får vika för bensin-,
fotogen-1. naftamotorer, hvilka måhända en dag skola
ersättas af den elektriska kraften, hvars användning
för detta ändamål ännu är mycket inskränkt. Genom
allt detta har snabbheten ständigt ökats, liksom
tonnaget. Äfven människokraft kan användas på
vattenvägar; så är fallet med de s. k. trekschuiten
i Holland (treidelschiffe i Tyskland).
Lokomobiler och fasta maskiner kunna tjäna samma
ändamål. Endast för krigsändamål har undervattensbåten
hittills tagits i bruk. Annars kunde väl dess
användning under krigstid tänkas utvidgad till
varutrafik, i synnerhet med krigskontraband. Hvad
slutligen lufttrafiken angår, har den hittills
fått endast ringa användning för person- och
varubefordran; dess Mkt i krig är allbekant. - För
att komma till sin högsta utvecklingsmöjlighet måste
samfärdseln organiseras antingen genom statens eller
stora enskilda bolags eller firmors försorg. För
kommunikationsväsendets organisation och underhåll
finnas i alla stater särskilda verk och inrättningar,
och i somliga stater (Tyska riket, Bajern, Belgien,
delvis Österrike, Schweiz, Ryssland, Bulgarien,
Grekland, Japan, Kina) finnes ett särskildt
kommunikations- (eller järnvägs-) ministerium. I
Sverige höra de flesta frågor rörande samfärdseln
till Civildepartementet. I de flesta andra stater
sorterar samfärdseln under inrikesministeriet (Danmark
m. fl.) eller ministeriet för allmänna arbeten
(Norge m. fl.). Firman Th. Cook and son (se Cook,
T h.) reglerar till stor del världspersontrafiken,
ehuru den på senaste tiden fått farliga konkurrenter,
världstelegraf samfärdseln ligger till största
delen i Englands hand och går till en ej ringa del
genom Reuter’s office i London (se K e u t e r,
P. J. von), hafskablarna behärskas af till största
delen engelska bolag. Om de större ångbåtsbolagen se
Ångfartygslinjer. Stora järnvägs- och sof-vagnsbolag
handha en ej ringa del af landtrafiken. Så har
uppstått en världssamfärdsel, hvars like aldrig förr
skådats och som ett stort krig väl kan hämma, men
ej förstöra. Jfr Handel, Handelskompani, Järnväg,
Postverket, Postväsen, Signal, Telefon, Telegraf,
Ångfartygslinjer samt de geografiska artiklar, som
behandla hela stater.
Ser man noga på saken,, har det alltid funnits en
världstrafik; man har nämligen alltmera utvidgat
detta begrepp från den tid, då det för västerlandet
endast betecknade trafiken i Medelhafsländerna,
tills nu, då det i denna bemärkelse omfattar
hela vår planet. Sverige tog redan tidigt del
i världssamfärdseln, då svenska köpmän i nedre
Volgatrakterna mötte arabiska och utbytte svenska
varor mot österns, och intar äfven i nutiden en
ej obetydlig ställning i fråga om sjötrafik på
främmande världsdelar (se t. ex. Handelskompani,
Levantiska kompaniet, Ostindiska kompanier, Svenska
ostasiatiska kompaniet och Ångfartygslinjer). Litt.:
bl. a. R. van der Borght, "Das verkehrswesen"
(1894) med förteckning på t. o. m. 1893 utkommen
litteratur, Gromzel, "System der verkehrspolitik"
(1908), Hiibner, "Geographisch-statistische tabellen"
(63:e uppl. 1914), "Uppfinningarnas bok", d. 9 (2:a
uppl. 1906). J-C.
Samfärdspoliti. Se P o l i t i.
Samgår var enligt Dom. 3: 31 en domare, som skall
ha efterträdt Ehud och hvars enda bedrift uppges
ha bestått däri, att han dödat 600 filistéer med en
oxpik. Denna notis torde dock vara ett senare tillägg,
då kap. 4: l ff. låt~r Debora och Barak uppträda
omedelbart efter Ehud. Emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
