Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saburral - Sacaza [-ka'tha], Roberto - Sacc. - Saccade - Saccardo [sakka'rdå], Pier' Andrea - Sacch. - Saccharat, kem. Se Sackarat - Saccharin. Se Sackarin - Saccharometer, fys. Se Sackarometer - Saccharomyces, bot. Se Balteriologi, sp. 729, Jäsning, Jäst och Saccharomycetes - Saccharomycetaceæ, bot. Se Saccharomycetes - Saccharomyceter, bot. Se Saccharomycetes - Saccharomycetes - Saccharum - Sacchetti [sakke'tti], Franco - Sacchi [sa'kki], italienska målare. 1. Se Pordenone 1 - Sacchi. 2. Andrea S - Sacchini [sakki-], Antonio Maria Gasparo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sacaza [-ka’tha], Roberto, president 1889-93 i
Nicaragua (se d. o., sp. 926).
Sacc., vid växtnamn förkortning för P. A. Saccardo
(se d. o.).
Saccade [sakad], fr., ridk., häftig ryckning med
tygeln. - Saccaderad, ojämn och hackig, som rör sig
stötvis eller med språng (särskildt om författarstil).
Saccardo [sakka’rdå], Pier’ Andrea, italiensk
botanist, f. 23 april 1845 i Treviso, blef
1869 professor i naturalhistoria vid tekniska
högskolan i Padua, 1879 professor i botanik vid
universitetet där och föreståndare för botaniska
trädgården. S. är en af nutidens främsta mykologer,
och den l största vetenskapliga betydelse har hans
mykologiska hufvudarbete Sylloge fungorum omnium
hucusque cognitorum (10 bd, 1882-92), hvari öfver
30,000 svamparter beskrifvas. Öfriga svampverk äro
Mycologiae Venetae specimen (1873), Mycotheca Veneta
(1874-79), Michelia, commentarium mycologicum (l-2,
1877-82) och Fungi italici autographice delineati
et colorati (1877-86, med 1,500 taflor). S. har
utgett äfven några bryologiska arbeten, Bryotheca
Tarvisina (1864) och Musci Tarvisini (1872). Han
blef led. af Vet. och vitt. samh. i Göteborg 1897.
C. Lmn.
Sacch., farm., förk. för saccharum
(se d. o.).
Saccharat, kem. Se Sackarat.
Saccharin. Se Sackarin.
Saccharometer, fys. Se Sackarometer.
Saccharomyces, bot. Se Bakteriologi,
sp. 729, Jäsning, Jäst och Saccharomycetes.
Saccharomycetaceae, bot. Se Saccharomycetes.
Saccharomyceter, bot. Se Saccharomycetes.
Saccharomycetes, Saccharomycetaceae, Saccharomyceter,
Jästsvampar, bot., den lägst stående
gruppen bland askomyceterna. Trådlikt mycelium
saknas, i stället förekommer ett s. k. knoppmycel,
som uppkommer genom knoppning på så sätt, att
utbuktningar bildas, hvilka växa ut till nya celler,
som afgränsas. Under liflig växt afskiljas vanligen
de flesta nybildade cellerna, så att svampen i detta
stadium oftast är rent encellig, men vid vegeterandets
slut förbli de i sammanhang, bildande kolonier och
ofta sammanhängande till en hinna (se fig. l, 2 till
art. Jäsning). Hos släktet Schizosaccharomyces sker
förökningen genom cellernas tvärdelning. De fåsporiga
asci bildas antingen direkt af cellerna eller efter en
kopulation af två celler. De flesta saccharomyceter
åstadkomma alkoholjäsning i sockerhaltiga vätskor;
om öl- och vinjäsningens Saccharomyces-arter se
Jäsning, sp. 468-469, Saccharomyces fragilis spelar
en roll vid kefirberedningen, S. Sake är verksam
vid framställningen af det japanska risvinet saké, Schizosaccharomyces
mellacei är verksam vid romberedningen. Några
arter af Willia bilda vid jäsningen välluktande
eterarter. Hansenia apiculata (Saccharomyces
apiculatus) förekommer allmänt på söta, saftiga
frukter och är af vikt vid beredningen af
fruktviner. Torsk, en sjukdom i munnens slemhinna,
förorsakas af Saccharomyces albicans. Genom
upphettning vid låg temperatur dödade jästsvampar ha
medicinsk användning.
Till jästsvamparna föras provisoriskt åtskilliga
svampar med knoppmycel, hos hvilka ascusbildning ej
är känd. De af dem, som ej åstadkomma alkoholjäsning,
kallas ofta Torula eller Mycoderma (om denna
se Jäsning, sp. 472). Den s. k. Brettanomyces
ger engelsk porter dess egendomliga smak. En
Sachsia åstadkommer jäsning af sockerhaltiga
vätskor utan bildning af alkohol. Till denna
grupp af jästsvampliknande organismer höra
äfven de patogena blastomyceterna (se d. o.). Jfr
Bakteriologi, sp. 729, och Jäsning.
G. L-m.
Saccharum, lat., socker, sockerrör. - S. la’ctis,
mjölksocker.
Sacchetti [sakke’tti], Franco, italiensk
författare, f. omkr. 1335 i Florens, d. omkr. 1400,
af bemärkt släkt, religiös och redbar, åtnjöt
stort anseende inom samhället och hedrades med många
förtroendeuppdrag. Han författade en samling Sermoni
evangelici, hållna i den då öfliga predikostilen,
en rikhaltig Canzoniere af mångskiftande innehåll och
en profkarta på den tidens alla lyriska diktformer
samt de på florentinskt talspråk berättade Trecento
novelle, af hvilka ett flertal utgör drastiskt
tecknade verklighetsbilder från hans samtid och
därigenom får stort kulturhistoriskt intresse. Sin
föregångare Boccaccios yppigt flödande stil låg det ej
i hans kynne att söka efterlikna. - Litt.: "Sermoni"
och "Novelle" utgåfvos af Gigli, "Canzoniere", i urval
af Carducci i "Rime di Cino e d’altri del secolo XIV"
(1862), L. Di Francia, "F. S., novelliere" (1902).
P. A. G.
Sacchi [sa’kki], italienska målare. 1. Se Pordenone
1. - 2. Andrea S., f. 1598 i Nettuno i närheten af
Rom, d. 1661, var lärjunge af Albani. S:s verk äro
ej många och utmärkas mer för förträfflig teckning
och i allmänhet mycken skicklighet i det tekniska än
för rikedom i fantasien eller glans i koloriten. Som
hans förnämsta arbete räknas Den helige Romualds
vision i Vatikanens galleri. Andra verk äro
Den heliga Annas död (i S. Carlo di Catenari),
Den helige Gregorius’ underverk (i Peterskyrkan),
Klemens VIII (i Vatikanen), flera helgonbilder,
fresker, altartaflor m. m. Bland S:s lärjungar voro
Nic. Poussin och C. Maratta. (G-g N.)
Sacchini [sakki-], Antonio Maria Gasparo, italiensk
tonsättare, f. 1734 i Pozzuoli, d. 1786 i Paris,
utbildades af Durante, blef 1768
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
