Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rich, Claudius James - Rich. - Richard, namn på tre engelska konungar. Se Rikard. - Richard. 1. Louis Claude Marie R. - Richard. 2. Achille R. - Richard, Fleury François - Richard, François Marie Benjamin - Richardia æthiopica. Se Zantedeschia - Richard Leander, pseudonym. Se Volkmann 2 - Richards, Henry Brinley - Richards, Pearl Mary Teresa - Richards, Theodore William - Richards, förkortning - Richardson, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geografiskt, topografiskt och arkeologiskt
hänseende. Resultatet föreligger, utom i en samling
fornlämningar i British museum, i Narrative of a
journey to the site of Babylon in 1811 (1815) samt
det efter hans död utgifna Narrative of a residence in
Koordistan and on the site of Ancient Nineveh (1836).
D. M.
Rich., vid växtnamn förkortning för franske botanisten
Louis Claude Marie Richard (se Richard 1). - A. Rich.,
vid växtnamn förkortning för Achille Richard (se
Richard 2).
Richard [ritJed; svenskt uttal ri’kard], namn på tre
engelska konungar. Se Rikard.
Richard [riJar], franska botanister. 1. Louis Claude
Marie R., f. 1754 i Versailles, d. 1821 i Paris,
sändes af franska vetenskapsakademien på en botanisk
resa till Guyana 1781-89, hvarunder äfven Antillerna
och Mexico besöktes, och blef efter hemkomsten
professor vid École de médecine. Bland R:s skrifter
märkas: Démonstrations botaniques (1808), De Orchideis
europæis (1817), Commentatio botanica de Conifereis
et Cycadeis (1826) och De Musaceis commentatio
botanica (1831). - 2. Achille R., den föregåendes
son, f. 27 april 1794 i Paris, d. där 5 okt. 1852,
med. doktor, läkare, botanisk demonstrator 1820,
professor i medicinsk naturalhistoria vid École de
médecine 1831, produktiv skriftställare. Främst märkas
Nouveaux éléments de botanique et de physiologie
végétale (1819; 9 senare uppl. och öfv. till flera
språk), Botanique médicale (2 bd, 1823), Monographie
des Orchidées des îles de France et de Bourbon
(1828), Éléments d’histoire naturelie médicale (2
bd, 1831) och Botanique du voyage de l’Astrolabe,
däruti Flore de la Nouvelle-Zélande (1832-34), m. m.
C. Lmn.
Richard [riJar], Fleury François, fransk
målare. Se Révoil, P. H.
Richard [riJar], François Marie Benjamin, fransk
prelat, kardinal, f. 1 mars 1819 i Nantes, d. 28
jan. 1908 i Paris, var i 20 år generalvikarie i
Nantes, blef 1871 biskop af Belley och 1875 koadjutor
åt ärkebiskopen af Paris, med titeln ärkebiskop af
Larissa (in partibus infidelium). Som ärkebiskop
af Paris efterträdde han 1886 kardinal Guibert och
erhöll 1889 själf kardinalshatten. Som kyrkopolitiker
var R. genomgående synnerligen moderat och sökte
förgäfves främja en uppgörelse i striden mellan
stat och kyrka i Frankrike. Efter den definitiva
brytningen nödgades han 1907 afflytta från det af
staten öfvertagna ärkebiskopspalatset.
Richardia æthiopica, bot. Se Zantedeschia.
Richard Leander, pseudonym. Se Volkmann 2.
Richards [ritJeds], Henry Brinley, engelsk pianist
och tonsättare, f. 1819 i Carmarthen Wales, d. 1885 i
London, var professor vid k. musikakademien där samt
en ansedd konsertspelare och lärare. Han komponerade
pianostycken i den ytligare salongsgenren, men äfven
orkesterverk, andliga sånger m. m. samt nationalhymnen
God bless the prince of Wales.
Richards [ri’tJöds], Pearl Mary Teresa, nordamerikansk
författarinna, f. 1867 i Boston, d. 1906, vardt 1887
gift med R. W. Craigie, men
lät skilja sig 1895 och egnade sig sedan åt
författarskap under märket John Oliver Hobbes.
Some emotions and a moral (1891) var hennes
första bok, följd af bl. a. The gods, some mortals
and lord Wickenham (1895; sv. öfv. 1901), The herb
moon (1896), Love and the soul hunters (1902) m. fl.,
som vunno läsare genom epigrammatisk stil och liflig
karaktärsteckning.
Richards [ri’tJeds] Theodore William, amerikansk
kemist, f. 31 jan. 1868 i Germantown, Pennsylvania,
studerade 1885-88 vid Harvard-universitetet, 1888
i Göttingen, 1889 i München och Dresden, 1895 hos
Ostwald i Leipzig och Nernst i Göttingen; filos.
doktor vid Harvard-universitetet, blef han därstädes
1889 docent för kvantitativ analys, 1894 "assistant"
och 1901 ordinarie professor, efter att ha afböjt
kallelse till ordinarie professur i Göttingen. 1907
var R. "bytes"-professor i Berlin. 1912 blef han
föreståndare för W. Gibbs memorial laboratory i
Harvard. R. har utfört många undersökningar inom den
oorganiska och fysikaliska kemien, t. ex. rörande
atomvikter och atomvolymer samt elektrokemiska
och termokemiska frågor. Han har bl. a. visat,
att de fasta grundämnenas sammantrycklighet,
liksom många andra af deras fysikaliska egenskaper,
växlar periodiskt med atomvikten (jfr Grundämnen,
sp. 439). Mest bekant är han dock för sina
atomviktsbestämningar, hvilka utförts med en förut
aldrig uppnådd noggrannhet och vid hvilka han
betjänat sig af flera, af honom själf för ändamålet
konstruerade apparater, såsom nefelometer (se d. o.),
apparat för torkning af hygroskopiska ämnen m. fl. De
grundämnen, hvilkas atomvikt sålunda blifvit
af R. själf eller hans assistenter kontrollerad,
äro: syre, kväfve, svafvel, klor; litium, natrium,
kalium, cæsium; magnesium, kalcium, strontium,
barium; koppar, silfver; zink; uran; järn, kobolt,
nickel, m. fl. Resultaten af dessa undersökningar äro
meddelade i bl. a. Experimentelle untersuchungen über
atomgewichte (1909). Han har dessutom utgett: A table
of atomic weights (1892; 2:a uppl. 1896), List of
experiments (1897; 2:a uppl. 1900) m. m. - R. erhöll
1910 Davy-medaljen och är hedersdoktor vid åtskilliga
universitet samt led. af ett stort antal akademier och
lärda sällskap, hvaribland äfven Vet. akad. (1907).
K. A. V-g.
Richards [ri’tJöds], vid djurnamn förkortning för
sir John Richardson (se denne).
Richardson, Jakob, topograf, f. 1687 i Halmstad,
d. 1759 i Stockholm, blef 1718 fältsekreterare och
1734 assessor i antikvitetsarkivet. Där sysselsatte
han sig dels med utarbetande af en beskrifning öfver
Halland, som ådrog det offentliga stora kostnader,
dels med annat författarskap. Så utgaf han Inledning
till krigsvetenskapen (3 dlr, 1738-49), hvilket 1756
inlöstes för statens räkning, och Samtal emellan herr
Sanskiljert och herr Lärderik angående Dalallmogens
upror (2 dlr, 1743-44) samt en öfversättning af
Loccenius’ "Periodus imperiorum" (1755). Hans
Hallandia antiqua & hodierna, thet är: Hallands
historiska beskrifning (2 dlr, 1752-53; 3:e delen
utkom ej) befanns vara ett tämligen underhaltigt
arbete och kallas af Warmholtz helt öppenhjärtigt
"makulatur". Konjunkturskriften Historiskt bevis
till Svea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
