Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rembrandt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1361
Remettre par exprés-Remiss
1362
Champagne. De voro redan på Caesars tid Eoms
bundsförvanter. Hufvudort var Durocortorum, senare
Remi (Reims). H. Sgn.
Remettre par exprés [reme^tro par äkspra], fr.,
postv. Se Expressbefordran.
Remfett, tekn. Se Konsistensfett.
Remflordelare, text. Se Kar d ning, sp. 925 med fig. å
sp. 924.
Remgaffel, mek., en gaffelliknande anordning för
att flytta en rem från en remskifva till en annan,
t. ex. från en fast skifva till en nollskifva. Den
hafstång, som manövrerar en remgaffel, kallas remspak.
G- H-r.
Remhållare, mek., inrättning för upphängning af en
drifrem invid en remskifva, då remmen ej gör tjänst.
RemPgius, ärkebiskop af Reims, f. omkr. 440,
d. före 535, döpte där den frankiske konungen
Klodvig 496 (eller 507-508; se Kl o d vi g
1). Till detta betydelsefulla dop anknyter sig
den från Hinkmar af Reims på 800-talet härrörande
sagan om den heliga "ampullan" (se Ampulla 2). -
R. verkade äfven vidare för den katolska trons
utbredning bland arianer och hedningar i Gallien.
H. W. T.»
RemPgius af Auxerre, kyrkohist., lefde under
senare hälften af 800-talet som munk i S:t
Ger-main i Auxerre och som lärare i Reims och
Paris, där han blef lärare för Odo af Cluny och
dog omkr. 910. Flera af hans teologiska skrifter
användes under medeltiden (glossor och kommentarer).
Hj. H-t.
RemPjia (Rem i j a) DC., bot., växtsläkte af
fam. Rubiacece, underfam. Cinchonoidece, omfattande
14 vanligen filthåriga buskar med tämligen stora
hvita eller rosenröda blommor, förekommande
i Syd-Amerika. R. physophora har egendomliga
hålrum i bladen nära bladskaftet, som bebos af
myror (jfr Myrmekofila växter). Remijia-arterna
ha bittert smakande bark, som innehåller
kinin, t. ex. R. ferruginea, quina da serra
(Brasilien). Andra "falska" kinabarkar erhållas af
de närstående släktena Ladenbergia (quina do Rio),
Coutarea (quina do Pernambuco) o. a., som likaledes
växa i Syd-Amerika (se K i n a-b ark, sp. 77).
G. L-m.
Re^ingtongeväret (uppkalladt efter nordamerikanske
konstruktören Philo Remington, f. 1816, d. 1889). Se
H a n d e l d v a p e n, sp. 1313 och fig. 14 o. 15.
Rermingtons sats. Se K n a 11 s a t s.
Reminiscens (lat. reminiscefntia), återupplifning
af nästan utplånade minnesintryck, obestämd och
ofrivillig hågkomst; oafsiktligt lån af motiv
eller mer påfallande uttryckssätt ur annans arbete
(i litterärt, musikaliskt eller annat konstnärligt
hänseende).
ReminPscere (lat., tänk på!), den latinska
benämningen på andra söndagen i fastan, hämtad
af begynnelseorden i den bibeltext (Ps. 25: 6),
som på denna söndag brukade sjungas i den latinska
mässan. Med denna söndag brukade i den gamla kyrkan
dopkandidaternas undervisning taga sin början.
J. H. B. (J. T. B.)
Remiremont [romirmå7], arrondissemangshufvud-stad i
franska dep. Vosges, vid Moselle och
foten af det befästa Parmont samt vid järnvägen
till Épinal. 9,015 inv. (1911; som kommun
10,991). College. Stenbrott; textilindustri. Staden
hade fordom ett rikt nunnekloster, grundlagdt 620 af
S:t Romaric. Abbedissan hade riksfurstlig värdighet
och invigdes af påfven, nunnorna måste vara af adlig
börd. Klostret upphäfdes under den stora revolutionen.
(J- F- N.)
Remis, jaktv., benämning på naturliga eller
konstgjorda tillflyktsorter och skyddande gömställen
för det vilda. Hos oss talar man särskildt om remiser
för rapphöns och fasaner. Sådana kunna utgöras af
naturliga eller planterade snår af slån, hagtorn,
enbuskar o. d. eller ock af upplagda rishögar.
G. G.
Remis [remi], fr. (af remettre, uppskjuta, afstå)
1. Partie remise [-ti romis], spelparti, som måste
lämnas oafgjordt, emedan ingendera spelaren kan vinna,
göra den andra schack och matt.
RemPss (af lat. remi’ttere, skicka
tillbaka). 1. (Remissa), hand., försändelse af
penningar, växlar o. d. - 2. Statsr., hänvisning
af väckt fråga i någon af riksdagens kamrar
till utskott för beredning till beslut. Enligt
Riksdagsordningens § 56 skall sådan hänvisning alltid
ske af k. propositioner och af motioner, som tillhöra
ständigt utskotts behandling, innan de företagas
till afgörande i kamrarna. Angår motion annat ämne än
det, som ständigt utskott handlägger, och rör det ej
kammare enskildt, kan motion ej bifallas utan remiss
till tillfälligt utskott. Sedan k. proposition
eller motion blifvit i föreskrifven ordning
bordlagd, skall hänvisning ske, därest frågan ej
nedlägges. Hvarje ledamot eger i saken afge yttrande,
hvilket jämväl öfverlämnas till utskottet. Den
däraf uppkomna förberedande öfverläggningen i
ämnet kallas remissdebatt. Med detta afses i en
inskränktare bemärkelse speciellt den öfverläggning,
som föregår hänvisning till vederbörande utskott af
den vid riksdagens öppnande på rikssalen öfverlämnade
k. propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof. Åt denna debatt har numera getts en starkt
politisk karaktär, enär det under den blir tillfälle
att framställa de olika politiska meningarna angående
regeringssystemet och regementet i allmänhet, likasom
det sker på sina ställen i utlandet, då svarsadressen
på K. M:ts trontal kommer till öfverläggning. Sedan i
riksdagens kamrar väckta förslag i utskott erhållit
utredning och vederbörande utskott afgett utlåtande
öfver dem, kan detta föranleda kamrarna till
anmärkningar, som påkalla förnyadt öfvervägande af
utskottet. Den förnyade hänvisning till utskottet af
förslaget, hvilken då eger rum, kallas återförvisning
1. återremiss. - 3. Förv., skrifvelse från K. M:t
eller en myndighet till en myndighet med befallning
eller anhållan om utredning eller utlåtande angående
ett hos den förre anhängigt förvaltningsärende under
bifogande af alla ärendet beträffande handlingar,
som tillhöra remissakten. Genom beslutet om dylik
remiss kan äfven anhängighet uppstå, nämligen i det
fall, att initiativet utgår från den remitterande
myndigheten själf. Af förvaltningsrättslig natur är
äfven den remiss, som af beslutande församlingar,
särskildt stadsfullmäktige, landsting o. a.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
