Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rekrytera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1309
Rekrytera-Rektor
1310
allmänhet bl. a. en längd af l,57-l,eo m., en ålder
af 18-23 år samt god frejd och kroppsstyrka, c.o. N.
Rekrytera, värfva manskap; göra fulltalig. Se Rekryt.
Rekryteringsmöte. Se Rekryt.
Rekrytmöte. Se Rekryt.
Rekryt- och remontmöte. Se Exercisskva-d r o n
och Rekryt.
Rekshodet, ett 1,519 m. högt fjäll på Hardanger-vidda,
strax v. om Gjeitebuvatn i Bratsberg amts
nordligaste del, nära gränsen af Buskerud amt, Norge.
K. V. H.
Rekstad, John Bernhard, norsk geolog, f. 2 okt. 1852
i Trondenes, Tromsö amt, tog lärarexamen 1887,
var adjunkt vid Bergens katedralskola 1896-1900
och har sedan 1900 varit förste geolog vid statens
undersökning i Kristiania. 1904 blef han led. af
Kristiania videnskapsselskap. R. har i synnerhet
egnat sig åt studiet af Norges gla-ciärer och
istidsaflagringar och utgett flera geologiska
afhandlingar. K-
v- H-
Reksteren, en ö i Tysnes’ härad, S. Bergenhus amt,
Norge. 33,66 kvkm. 726 inv. (1910). ön är fjällrik
och mycket glest bebyggd. K. V. H.
Re’ktaklausul, jur. Se Rektaväxel.
Rektangel (af lat. re’ctus, rät, och a’ngulus,
vinkel), mat., fyrsidig figur (parallellogram), hvars
motstående sidor äro parallella och alla vinklar
räta. Rektangeln är fullt bestämd till storleken,
om längderna af två närliggande sidor äro gifna. Äro
dessa längder respektive a och 6 längdenheter, så
är rektangelns yta ab ytenheter. En rektangels yta
är också lika med kvadraten på medelpropor-tionalen
mellan två dess närliggande sidor. - Rektangulär,
egande formen af en rektangel.
Re’ktapapper (af lat. recta, underförstådt via, raka
vägen, rätt fram), jur., skuldebref, som är utställdt
att betalas allenast till viss namngifven person
och allenast mot papperets uppvisande. Uttrycket
rektapapper begagnas någon gång också om andra
värdepapper, då de äro ställda till viss man
och afsedda att icke öfverlåtas till annan.
C. G. Bj.
Rektascensiön. Se Astronomiska koordinat e r.
Re;ktaväxel, jur., växel, i hvars text
genom orden "icke till order" eller
liknande uttryck (rektaklausul) angetts,
att den icke får växelrätts-ligt öfverlåtas
(endosseras). Rektaklausulen kan också vara införd
i endossementet, i hvilket fall detta benämnes
rektaendossement. Se E n d o s s e-ment och Växel. Jfr
Rektapapper. C. G. Bj.
Rektificera 1. Rektifiera (af lat. re’ctus, rät, och
fa’cere, göra), eg. göra rät. 1. Kem., omdestillera,
eller underkasta en redan destillerad vätska ny
destillation, för att befria den från flyktigare eller
mindre flyktiga inblandningar. Själfva tillvägagåendet
benämnes rektifikation. De apparater, som man
använder för att i en enda operation destillera
och omdestillera en vätska, benämnas rektifikatorer
1. deflegmato-rer (se Brännvinsbränning, sp. 432-433
samt Destilleringsapparat). En enkel, men kraftigt
verkande deflegmator utgöres af ett långt, tämligen
vidt (omkr. 10 mm.), spiralböjdt rör, genom hvilket
ångan från destillationskärlet får passera nedifrån
uppåt, innan den inledes i kyla-
ren. - 2. Mat., bestämma en kroklinjes längd. Är
kroklinjens ekvation gifven, sker den exakta
rektifikationen vanligen genom integration;
i speciella fall användas andra förfaringssätt
eller approximationsmetoder. - Af naturliga skäl
var cirkeln den kroklinje, hvars rektifikation först
försöktes. Då emellertid lösningen af detta problem,
i sak sammanfallande med "quadratura circuli"
(se Cirkelns kvadratur), misslyckades, utbildades
småningom den åsikten, att en kroklinje icke kunde
exakt rektificeras. Denna åsikt vederlades först
genom Neils rektifikation af den semi-kubiska
parabeln. Genom den högre analysens utbildning
visade det sig, att skillnaden mellan kurvor, som
kunna rektificeras, och kurvor, som icke kunna det,
är blott relativ och beroende på, hvilka funktioner
man tar till hjälp. Använder man endast algebraiska
funktioner, kan endast ett mindre antal kroklinjer
exakt rektificeras. Med tillhjälp af cir-kulära
funktioner kunna rektifikation af cirkeln och medelst
elliptiska funktioner rektifikation af ellipsen
utföras. 1. P. T. C.*
2. (I. F.)
Rektifiera. Se Rektificera.
Rektifikation. Se Destillation och Rektificera.
Rektilineär, fot. Se F o t o g r a f i, sp. 994.
Rektiön (lat. re’ctio, styrelse), ett ords kraft
att i satsföljden styra ett annat; en styrd satsdels
förhållande till den styrande satsdelen. Se Böjning,
sp. 890.
Rektocele (af lat. re’dum, ändtarm, och grek. kele,
bråck), med., f ramfall af ändtarmen.
Re’ktor (lat. rerctor, styresman) var under
medeltiden benämningen på universitetens af dem
själfva valda styresmän; längre fram användes
ordet som benämning på den bland lärarna vid
en flerklassig läroanstalt, som tillika var
föreståndare för anstalten. I Sverige användes
ordet fortfarande i båda betydelserna. I medeltidens
kyrkliga språk användes ordet rector som benämning på
föreståndaren för en stiftelse eller en församling;
i denna senare betydelse användes ordet ännu bl. a. i
England. Titeln rektor tillkommer föreståndarna för
universiteten och de flesta högskolorna, de allmänna
läroverken, statens högre lärarinneseminarium,
folkskoleseminarierna, de tekniska elementarskolorna,
tekniska skolorna i Stockholm och i Eskilstuna,
läroanstalterna för blinda, skeppsgosseskolan,
landt-bruksinstituten, handelsgymnasierna och
de kommunala mellanskolorna. Föreståndarna för
krigsskolorna kallas chefer samt för konsthögskolan
och musikkonservatorium direktörer, vid gymnastiska
centralinstitutet har föreståndaren titeln professor
och vid veterinärinrättningen i Skara titeln
lektor. Vid universiteten har rektor vid sin sida en
ställföreträdare, kallad prorektor vid universiteten
i Uppsala och Lund samt dekanus vid Karolinska
institutet. Rektorstjänsterna tillsättas vanligen
genom förordnande på viss tid; den myndighet, som
utfärdar rektorsförordnande, är, hvad statsanstalterna
angår, i allmänhet K. M:t. Yid universiteten, som a£
gammalt ha ett större mått af själfstyrelse än andra
statliga institutioner, väljes rektor af lärarna
själfva, vid universiteten i Uppsala och Lund af
de akademiska församlingarna och vid Karolinska
institutet af lärarkollegiet. I några länder var
fordom rektorsvärdigheten vid universite-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
