Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 1205-1206 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regenbogenschüsselchen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Staalmeesters (föreståndarna för klädesbasaren i Amsterdam), regentstycke, måladt af Rembrandt (se d. o.). (Till art. Regentstycke, sp. 1204.)

Reger, Max, tysk tonsättare, f. 19 mars 1873 i Brand,
Bajern, fick tidigt utbildning i orgelspel och var
1890–95 kompositionselev af H. Riemann samt en kortare
tid lärare vid Wiesbadens konservatorium. Han flyttade
1898 till hembygden och 1901 till München, var 1905–06
lärare i kontrapunkt vid musikakademien där,
1907–08 musikdirektor vid Leipzigs universitet
och blef samtidigt kompositionslärare vid
konservatoriet i staden, fick 1908 professors titel,
vardt s. å. filos. hedersdoktor i Jena och 1911
hofkapellmästare i Meiningen. I egenskap af pianist
har han företagit konsertresor. Han blef 1908 led. af
Mus. akad. i Stockholm. – Som tonsättare har R. att
uppvisa en särdeles ymnig alstring på olika områden
(öfver 150 opustal) och intar en ställning för sig. I
besittning af mycken musikalisk uppfinningsförmåga
och sällspordt kontrapunktistiskt mästerskap, har
han alltifrån början visat böjelse för en ytterligt
invecklad faktur, och med åren har hans teknik blifvit
alltmer öfverlastad, harmonier och modulationer allt
djärfvare, frånvaron af enkelhet och genomskinlighet
drifven till förkonstling och maner, så att hans verk
ställa stora kraf på de utförande och på

åhörarna. Storslagenhet kan likafullt ej frånkännas
honom, åtminstone i orgelverken, där han med sina
fugor, koralfantasier och variationer nått högre än
någon annan efter Seb. Bach. Vidare har han skrifvit
orkesterstycken, kammarmusik (9 violinsonater,
3 cellosonater, 3 sonater för klarinett och piano,
trior, kvartetter, kvintett, sviter), pianoverk för 4
och 2 händer (karaktärsstycken, preludier och fugor,
transkriptioner af Bachska orgelkompositioner och
orkestersviter samt utaf sånger af H. Wolf, Brahms
och Jensen), vidare några 100-tal sånger vid piano,
äfven solosånger vid orgel, kyrkliga körer, körer
för blandade röster och för mansröster (folkvisor
m. m.). Om Brahms erinrar R. genom verkens form
och uppbyggnad, genom sin polyfona pianosats samt
den melodiska karaktären i adagion och sångtema;
starkast är han emellertid påverkad af Bach,
och i afseende på rik och dristig harmonik har
han ej undgått inflytande från Wagner. I en del
mera enkelt hållna visor kommer poetisk stämning
rätt osökt fram. Mycket omstridd, är R. alltjämt
stadd i utveckling och anses jämte R. Strauss som
den mest betydande tyske kompositören i nutiden.

^{E. F–t.}

Regera (lat. regere, egentl. rikta), styra;
leda en stats angelägenheter; vara härskare;
väsnas, föra stoj. – Regent, styresman för en
monarkisk stat, statschef; tillförordnad utöfvare af
monarkens myndighet (t. ex. kronprinsen-regenten);
landsherre. – Regentskap, riksföreståndarskap.

Regering (af lat. regere, styra, af rex,
konung), styrelse, högsta ledning af en stats
angelägenheter. Statsr. Med regering betecknas först
och främst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>