Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reformerta kyrkan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Refraktionsanomalier-Refraktometer
1186
niska kemien har man på sista tiden fått
stor användning härför. Lägger man tillsammans
atom-refraktionerna för en mättad organisk förening,
er-hålles ett värde, som inom försöksfelen
öfverens-stämmer med ämnets experimentellt
funna moleky-larrefraktion. De omättade
föreningarna däremot göra undantag härifrån,
då summan af deras atom-refraktioner är mindre
än den iakttagna molekylar-refraktionen. Denna
afvikelse beror på dubbelbindningen, och dess
storlek kallas dubbelbindningens inkrement. Finnas
två dubbelbindningar, blir inkrementet dubbelt så
stort, o. s. v. Häri har man funnit ett värdefullt
medel att bestämma antalet dubbelbindningar i en
organisk förening. Atomrefraktionen för ett ämne
är oftast oberoende af det sätt, hvarpå atomerna
äro bundna i molekylen. Härifrån göra dock syre och
kväfve undantag. För syrets atomrefraktion har man
t. ex. funnit olika värden, allteftersom syret är
bundet som karbonylsyre: = O, etersyre: ^ O eller
hyd-roxylsyre: -OH.
3. Med., ögats optiska inställning. Denna beror på
förhållandet mellan den optiska apparatens bryt-kraft
och ögats längd. Äro dessa så af vägda mot hvarandra,
att brännpunkten faller på näthinnan, föreligger
emmetropi (se d. o.). Är ögat åter för kort eller
för långt i förhållande till den optiska apparatens
styrka, så är det behäftadt med h y-permetropi,
resp. m y o p i (se dessa ord), hvilka sammanfattas
iametropi. Då den brytande apparaten förändrar
sin styrka vid ackom-modationen (se d. o. 2),
besitter ögat i själfva verket en oändlig mängd
refraktionstillstånd, men med refraktion menas
i vanlig bemärkelse den statiska refraktionen,
som utgöres af den optiska inställningen
vid ackommodationshvila, under det de öfriga
refraktionstillstånden benämnas med det gemensamma
namnet dynamisk refraktion. Kefrak-tionen mätes i
dioptrier (se Dioptri). Till refraktionstillstånden
räknas vanligen äfven astigmatismen (se d. o. 1),
ehuru detta brytningsfel ej egentligen utgör ett
fel i den optiska inställningen, utan i det optiska
systemets byggnad.
1. E. J. (13-d.) 2. L B. 3. G-d.
Refraktionsanomalier, oftalm., dets. som astigmatism
(se d. o. 1).
Refraktométer, jys. En viktig metod för bestämning
af brytningsindex grundar sig på bestämning af
brytningsgränsen. Instrument, vid hvilka denna metod
för bestämning af brytningsindex användes, kallas
refraktometrar 1. totalreflektometrar. Många olika
typer af sådana instrument ha konstruerats. C z a p
k i s refraktometer består af en massiv half-
Fig. 1. Czapkis refraktometer.
sfär af glas (fig. 1), så placerad, att dess plana yta
är horisontell. Mot denna yta lägges den planslipade
Tryckt den 28/e 15
ytan af ett prof på det ämne, hvars brytningsindex
skall bestämmas, och mellan båda ytorna anbringas
en droppe af någon starkt ljusbrytande vätska. Från
en lysande yta (Ly) kastas ljus underifrån mot
beröringsytan mellan glaset och prof vet, och
spegelbilden af den lysande ytan observeras med
tillhjälp ,af en liten kikare (K). Ytan synes genom
en skarp gränslinje delad i en ljus och en mörk del,
beroende på, att de strålar, hvilkas infallsvinklar
äro större än brytningsgränsen, totalreflekteras,
under det att strålar, hvilkas infallsvinklar äro
mindre än nyssnämnda vinkel, brytas. Därigenom
att kikarens hårkors inställes på nyssnämnda
gränslinje, kan brytningsgränsen bestämmas, och
då sinus för denna vinkel är lika med inverterade
värdet af brytningsindex, kan sistnämnda konstant
lätt beräknas. På samma princip grundar sig äfven
Kohlrauschs total-reflektometer. I ett glaskärl
(fig. 2) är en medelst ett planglas täckt öppning
anbragt, och framför denna är en liten ki-
Fig. 2. Kohlrausciis totalre-flektometer.
Fig. 3.
käre (K) placerad. Uti kärlet finnes en axel (A),
vid hvilken en liten glas- eller kristallplatta (P)
kan fästas. Axeln kan vridas rundt, och vrid-ningen
kan afläsas på en skala (S). Kärlet f ylles med någon
vätska, hvars brytningsindex är större än plattans. På
samma sätt som vid Czapkis refraktometer kastas
ljus in mot plattan (fig. 3), och kikaren inställes
på ofvannämnda gränslinje, som man lätt finner, om
plattan vrides. Man finner sålunda brytningsgränsen
(g), med hvars tillhjälp brytningsindex beräknas. Om
N är vätskans brytningsindex, beräknas plattans
brytningsindex (w) ur ekvationen: n = N sin
g. Användes en platta med känd brytningsindex,
kan vätskans brytningsindex beräknas: N = -.-. -
En särskildt för be-stng
stämning af brytningsindex hos vätskor afsedd
refraktometer är den af Pulfrich konstruerade. På
en glaskub (P. fig. 4) är en glascylinder (G)
fäst-kittad. I cylindern hålles den vätska, hvars
brytningsindex skall bestämmas. En natriumlåga
uppställes på något afstånd från apparaten, och
medelst en konvex lins (L) koncentreras ljus på
cylinderns botten så, att strålknippet (S) stryker
öfver den (fig. 5). De strålar, som infalla parallellt
med bottenytan, brytas i glaskuben i den riktning,
som bestämmes genom brytningsgränsen (g). Medelst
kikaren (F) observeras det ljus, som efter brytning
vid cylinderns botten passerar glaskuben ut genom
kubens sida, kikarens hårkors inställes på kanten
mellan det ljusa och mörka området, och vinkeln (a,
fig. 5) afläses på gradcirkeln (T). Vätskans
22 b. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
