Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Rees-Refaimslätten
1164
mades emellertid af samma kris, som i
början af 1670-talet störtade brodern
Abraham. Gott-landsarrendet blef i stället
för en källa till välmåga orsaken till, att
det hela gick öfver ända. Då arrendesummorna
icke punktligt betalades, uppsades detta arrende
1674 och, då ön 1676 eröfrades af danskarna, gick
skeppsvarfvet med allt där sam-ladt dyrbart material
förloradt. Det allmänna affärstrasslet i riket
invecklade R. i en mängd processer, som slukade
ofantliga summor. Följden var, att då R. afled,
ställningen var sådan, att hans arfvingar nödgades
förklara sig urarfva. Jfr P, Sondén, "Bröderna
Momma-Reenstierna" (i "Hist. tidskrift", 1911).
l o. 2. P-S.
Rees [res], stad i preussiska reg.-omr. Diissel-dorf
(Rhenprovinsen), på högra sidan af Rhen, 22
km. nedanför Wesel. 4,142 inv. (1910). Tobaksindustri.
(J- F. JX.)
Reese, J. H. Se Rhezelius.
Reeve [ri’v], Henry, engelsk publicist, f. 9
sept. 1813, d. 21 okt. 1895, vann i sin ungdom
under resor i Tyskland, Frankrike och Italien
vidsträckta litterära förbindelser (bl. a. med
Schel-ling, Bunsen, Victor Hugo, Lamartine, Thiers,
Guizot och Tocqueville) och var 1840-55 en bland
Times’ förnämsta politiska medarbetare. Från
1855 till sin död var R. utgifvare af den ansedda
och inflytelserika liberala kvartalstidskriften
"Edinburgh review". Han anlitades ofta vid förtroliga
förhandlingar mellan engelska och franska regeringarna
samt underhöll liflig vänskapsförbindelse med
orleanisternas ledare, särskildt med hertigen af
Aumale. R. samlade 1872 i Royal and republican
France en del af sina tidskriftsartiklar om samtida
fransmän. Han öfversatte Tocquevilles förnämsta
arbeten till engelska och utgaf (1875-87) sin
vän Ch. Grevilles "Memoirs". Jfr J. K. Laughton,
"Memoirs and letters of Henry R." (2 bd, 1898).
v.s-g.
Reeves [ri’vs], John S i ms, engelsk tenor-sångare,
f. 26 sept. 1818 (ej 1822) i Woolwich, d. 25 okt. 1900
i Worthing, son till en militärmusiker, tjänstgjorde
fjortonårig som organist och hade då äfven lärt sig
traktera blås- och stråkinstrument. Han utbildade
sin sångröst, debuterade på scenen 1839 i Newcastle
och var 1841-43 anställd vid Drury-lane-teatern,
studerade 1843 -47 sång för Bordogni i Paris
och Mazzucato i Milano samt utförde italienska
operaroller, från 1848 i London, där han 1849
fästes vid Covent-gar-den-teatern. Från denna tid
var han erkänd som Englands främste tenor, och vid
alla stora oratoriekonserter i riket, framför allt
Händel-festkonser-terna, utöfvade hans klingande röst
och utmärkta deklamation en stark dragningskraft. 1891
gaf han sin af skedskonsert. Själfbiografi
1888. E. F-t.
Réexpédier [-ie], fr., postv., eftersända (se d. o.).
Reexpo^rt (se Export), utförsel af varor, som förut
införts från utrikes ort och därefter vanligen
undergått förädling inom landet. För reexporte-rade
varor plägar man åtnjuta förmånen af tullbeloppets
restitution.
Ref, geogr., sammanhängande grupp af klippor eller
smärre sandbankar eller från land utskjutande grund,
belägna under vattenytan, men så nära denna att under
sjögång bränningar uppkomma
eller fartyg där kunna stranda. Alltefter
refvets beståndsdelar kallas det k l i p
p-, s t e n-, korall-eller sand-ref m. m.
R. N.*
Ref, f sk., dels ett slags fiskredskap i sin helhet,
dels en del af ett fiskredskap (m et ref). Som
särskildt redskap (långrefven och backan) utgöres ref
ven af en mer eller mindre grof lina, längs hvilken
på vissa afstånd äro fastgjorda tafsar eller känsor
med vidfästa krokar. På hand-snöre och d ö r j äro
en eller två krokar med tafsar eller tömmar fästa i
nedre ändan af linan. Långref är vanliga benämningen
på ref, som användes i insjöar. De vid hafsfisket
på vår västkust brukliga vanligtvis större refvarna
kallas backor. För öfrigt äro benämningarna hämtade
från de fiskarter, för hvilka redskapet är afsedt,
t. ex. å l r e f-var eller ålbackor, l ax ref var,
torsk-refvar, koljebackor. Storbackor kallas de större
backor, som användas vid bankfisket i Nordsjön och
vid Shetlandsöarna. Fiskare på västkusten använda
vanligen den från antalet krokar hämtade benämningen
"ett hundre backor". Därmed menades ursprungligen
helt visst alltid en backa med 100 krokar, såsom
fallet ännu är i norra Bohuslän. Sedermera har
uttrycket bibehållits, äfven då backan förändrats
och krokarnas antal minskats. Så betyder uttrycket i
mellersta Bohuslän vanligen en backa med 80 krokar,
om det är en koljebacka, eller blott 50 krokar, om
det är en storbacka Antalet backor anges enligt denna
benämning i så och så många "hundre". Långrefven eller
backan utlägges antingen på eller nära bottnen eller
hålles, såsom fallet är med de i södra Östersjön
brukliga laxrefvarna (äfven kallade laxlinor),
flytande i vattenytan medelst korkflöten, som äro
fästa öfver tafsarna vid ref ven. Dessa ref-var
äro fästa blott i ena ändan genom ett till bottnen
gående snöre, som är förankradt med ett stensänke,
medan refven för öfrigt är lös och kan svänga efter
strömmen. På storbackan är hvarje känsa försedd
med ett flöte, så att kroken med agnet ej skall
beröra bottnen. - Refven på ett metred-skap utgör
den del af redskapet, som i ena ändan uppbär en
eller två krokar och hvars andra ända är fäst vid
metspöet eller vid fisket hålles i handen. Metrefvar
förfärdigas af garn, tagel eller silke. Synnerligast
hos de sportfiskeälskande engelsmännen har man
hunnit mycket långt i konsten att göra metrefvar,
särskildt sådana, som äro afsedda för laxfiske,
hvilka förena lätthet och finhet med betydlig styrka.
K. A. A-n.
Ref (B u k re f), med., gammalt namn för kolik.
Ref, äldre (1855 infördt) mått, = 10 stänger = 100
fot = 29,7 meter. Om kvadratref se K v a-dratmått.
Ref, sjöv., del af ett segel, hvilken
vanligen begränsas af seglets kanter (lik)
och en tvärsöfver seglet anbragt förstärkning,
refbandet, som vid seglets stående lik (främre
och aktre lik) ansluter sig till en i liket
insplitsad r e f l ö d r a. Se vidare Refva segel.
H. W-1.
Refaéer. Se R e f a i t e r.
Refaimslätten var en fruktbar slätt s. v. om Jerusalem
och utgjorde bl. a. skådeplats för Davids krig
med filistéerna. Det i 2 Sam. 5: 20 och Es. 28: 21
omtalade Baal-Perasim, där David slog dessa fiender,
har legat i dess närhet. E- s~e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
