Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reclus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Redhibition-Redmond
1136
vid konstakademien och 1837 prisbelönad
för Gulliver vid en förpaktares bord (South
Kensington-museet). 1840 gjorde han lycka med En
utarmad adelsmans dotter, målade sedan Sömmerskan
(1843), Modets slafvar (1847), Kusinerna från
landet (1848, National gallery), Flykten till
Egypten (1851), Eugen Aram (1868) och Olivias
återkomst (National gallery). I förening med
H. Cole grundlade han Museet för ornamental konst,
hvilket sedermera utvidgades till South Kensington
museum. Han blef 1847 generalinspektör för konst
och 1851 ledamot af konstakademien. I förening
med sin broder Samuel K. (f. 1802, d. 1876,
äfven han en ifrig konstorganisatör) utgaf han A
century of painters of the English school (1866).
(G-g N.)
Redhibition, rom. rätt, betyder i allmänhet
återställande (redhibitio est quasi
redditio). Särskildt användes uttrycket om
återställandet af en köpt sak på grund af dess
felaktiga beskaffenhet, med påstående att återfå
det för densamma erlagda priset. Den i de romerske
kuruliske edilernas edikt för detta ändamål gifna
talan kallas actio redhi-bitoria. I vår rätt motsvaras
denna af köparens anspråk på köpets häfvande.
I. L.*
Red hill [rerd hi’l], förbättringsanstalt. Se K e
i-ga t e.
Redi, Francesco, italiensk lärd, f. 1626, d. 1697, var
lifmedikus hos storhertigen af Toscana. Han bekämpade
läran om den spontana alstringen och gjorde omfattande
studier rörande insekterna och ormgiftets natur. Hans
samlade arbeten utgåfvos 1664-90 i 7 bd (flera uppl.).
Rédia, zool. Se D i s t o m u m, sp. 533.
Redlf (arab., "efterföljare") är inom turkiska armén
benämningen på alla reguljära reservtrupper till
skillnad såväl från nisäm, de i tjänst varande,
och idjäsét, de på obestämd tid permitterade
aktiva linjetrupperna, som ock från de irreguljära
trupperna (basji-bosuker). Redifen är indelad i
3 klasser eller uppbåd: redif synf-i-mukdddem
("redif af första klassen" = reserv), redif
synf-i-säni ("redif af andra klassen" - landtvärn)
och redif synf-i-sälis ("redif af tredje klassen" =
landstorm), den sistnämnda äfven kallad mu-stahfyza.
H. A.*
Redigast. Se Radegast.
Redigera. Se R e d a k t ö r.
Redikyl (fr. réticule, af lat. reti’culum, litet nät),
arbetsväska för fruntimmer, sypåse, ’"’pirat".
Reding, A l o y s, schweizisk politiker och militär,
f. 1765, d. 1818, tillhörde en gammal släkt i
Schweiz med anor från 1300-talet, ur hvilken många
i utländsk tjänst anställda krigare framgått. Han
tjänade i Spaniens härar till 1796, trädde 1798 i
spetsen för uppresningen mot Frankrikes inblandning
i de schweiziska angelägenheterna, gjorde med
Schwyz’ landtbefolkning ett hjältemodigt motstånd
emot fransmännen vid Sihl och vid Rothenthurm och
Morgarten 2-3 maj, men måste ge vika för öfvermakten;
4 maj kapitulerade Schwyz. R. inträdde därefter
som senator i Helvetiska republikens lagstiftande
råd. Ett försök till uppresning 1799, i sammanhang
med andra koalitionens krig emot Frankrike, ådrog
honom landsförvisning. Okt. 1801-april 1802 var
R. republikens förste landam-mann. Ett försök att
ombilda författningen i federa-listisk riktning hösten
1802 slutade därmed, att
fransmännen intervenerade och att R. en tid hölls
häktad på Aarburgs fästning. Han frigafs snart
och blef 1803 ånyo som landammann sin kantons
styresman. 1813-14 verkade han som schweizisk
pliplomat hos de allierade, först i Frankfurt,
sedan i Paris, för den schweiziska neutralitetens
erkännande; han erhöll 1814 af Ludvig XVIII ärftlig
grefvetitel. - R:s äldre broder, Theodor R.,
f. 1755, d. 1809, kom 1771 i spansk krigstjänst
och utmärkte sig under striderna mot fransmännen
1793-94 och 1808-09. Han hade vid sin död nått
spansk marskalksvärdighet och var grand af Spanien.
K j.*
Redingnte [r8dägå7t], fr. (af eng. riding coat,
ridrock), åtsittande lif rock med långa hela skört,
vare sig "bonjour" eller öfverrock.
Redintegrätio, lat., ret., förnyelse, upprepning af
samma ord.
Rediskontera. Se Diskont, sp. 506.
Redivivus (fem. -viva), lat., återupplefvande,
återuppstånden.
Red Jacket [red-djä’kit], by (village) i
nordamerikanska staten Michigan. 4,211
inv. (1910). Kop-pargrufvor.
J F. N.
Redlands [reMloids], stad i nordamerikanska staten
Kalifornien, 107 km. ö. om Los Angeles. 10,449
inv. (1910). R. ligger i ett genom konstgjord
bevattning rikt sydfrukt- och vinlandskap vid södra
Pacifik- och Santa Fé-banorna och är en mycket besökt
turist- och rekreationsort. Baptisterna ha där sedan
1909 ett universitet. J-
F. N.
Redlich, Oswald, österrikisk historiker, f. 17
sept. 1858 i Innsbruck, studerade vid universitetet
där historia under J. Ficker och A. Huber, var 1879-81
led. af institutet för österrikisk historieforskning
(ledt af Th. Sickel) och 1882-93 tjänsteman vid
ståthållarskapsarkivet i Innsbruck. 1893 blef
R. e. o. och 1897 ordinarie professor i historia
och historiska hjälpvetenskaper vid V/iens
universitet. Han var 1911-12 Wienuniversitetets
rektor. R. har utgett Archivberichte aus Tirol
(jämte v. Ottenthal; 3 bd, 1888-1903), bearbetat
"Regesta imperii" för tiden 1273-91 samt skrifvit
Rudolf von Habsburg; das deutsche reich nach dem
untergange des alten kaisertums (1903), Urkunden-lehre
(jämte Erben och Schmitz-Kallenberg; 3 bd, 1907-11)
och Die geschichtliche stellung und bedeutung der
universität Wien (1911).
Redlige svenskar, ett sällskap "för nytta och
nöje", stiftades i Stockholm i aug. 1810 till minne
af Bernadottes då försiggångna val till Sveriges
tronföljare. Sällskapet räknade inom kort flera hundra
ledamöter ur den burgnare medelklassen och sedermera
många ur den högre ämbetsmannavärlden. 1854 väcktes
fråga om sällskapets upplösning, och efter denna tid
gaf det inga lifstecken ifrån sig.
Redmar, nord. myt. Se R e i d m a r.
Redmond [reMmond], John Edward, irländsk statsman,
f. 1856, är son till en parlamentsledamot och var
sedan några år tjänsteman i underhuset, då han 1881
första gången valdes till parlamentsledamot (för
dan irländska valkretsen New Ross). Han har sedan
dess alltjämt tillhört underhuset (1885-91 för North
Wexford cch sedan 1891 för Waterford); 1S36 blef han
advokat. R. tillhörde Parnells trognaste anhängare,
höll fast vid dennes ledarskap efter schismen 1890
(se P ar n el l, sp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
