Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raynal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1103
Read-Reaktion
1104
(1847; flera uppl.), Lays and ballads (1848) och The
new pastoral (1855) samt ombesörjde antologien "The
female poets of America’7 (1848; flera uppl.). Efter
1850 lefde han länge i Florens och Rom, målade
dels fantasibilder (Vattnets ande), dels porträtt,
bland dessa skalden Longfel-lows barn och G. Pea-body
samt ett ryttar-porträtt af general Sheridan, hvilken
R. äfven besjungit i det vida kända poemet Sheridan’s
ride (1865). Read [rl’d], Carveth, engelsk filosof,
f. 1848 i Falmouth, studerade i Cambridge, Leipzig och
Heidelberg, professor i filosofi vid universitetet
i London 1903-11, f. n. "lecturer" i jämförande
psykologi vid University college i London. R. är inom
logiken påverkad af J. Stuart Mill, inom metafysiken
idealist. Skrifter: A theory oj logic (1878), Logic
(1898; 3:e uppl. 1906), The meta-physics of nature
(1905; 2:a uppl. 1908) och Na-tural and social morals
(1909). s~e-
Reade [rl’d], Charles, engelsk romanförfattare,
f. 1814, d. 1884, var en kärf satiriker och
sedeskildrare, som genom sin sträfvan efter
naturtrohet och sin tendentiösa ifver ofta
hamnade i det sensationella. I synnerhet i hans
komiska skildringar märkes stark öfver-drift. R:s
berättelser äro synnerligen händelserika och ha
ett utprägladt dramatiskt, stundom teatraliskt,
drag; också försökte han sig först med arbeten för
skådebanan. Bland hans romaner märkas Christie
Johnstone (1853), där scenen är förlagd till en
skotsk fiskarbefolkning, It’s never too late to mena
(1856), ett angrepp på fängelseförhållanden och lif
i Australien, The cloister and the hearth (1861;
enligt kritikens omdöme hans bästa arbete), Härd cash
(1863; "Mammon", 1881), riktad mot missbruk inom
de privata dårvårdsanstalterna, Griffith gaunt; or
jealousy (1866, i hans egen tanke det bästa bland hans
aroeten), A terrible temptation (1871; "En förfärlig
frestelse", 1872) och den postuma romanen A perilous
secret ("En farlig hemlighet", 1885). Bland hans
teaterpjäser må nämnas Gold (1850) och Drink (1879;
efter Zolas roman "L’as-sommoir"). - En öfverdrifven
uppskattning af R:s talang gaf Swinburne (se dennes
"Miscellanies", 1886). Jfr Coleman, "C. R." (1903).
Reader [rfda], eng., läsare; engelsk titel, som
ges universitetslärare, t. ex. reader in law, juris
professor, och motsvarar lektor eller professor i
andra länder; stundom betecknar ordet en af uni-
versitetet anställd och till den akademiska senaten
hörande lärare i motsats mot lecturer (se d. o.). -
Som boktitel (t. ex. The first o. s. v. english
reader) betyder det läsebok, i synnerhet för
nybörjare.
Reading [re’diŋ]. 1. Stad och sedan 1888 eget grefskap
(county borough, 23,8 kvkm.), förut tillhörande
grefskapet Berks, ligger 57 km. v. om London, vid
Kennet, något ofvanför dess förening med Thames, och
vid flera järnvägslinjer. 75,198 inv. (1911). R. är
en mycket gammal ort och var af betydenhet redan
871, då danskarna förde sina vikingaskepp uppför
Thames ända till Kennet och bemäktigade sig R. Af
det ståtliga benediktinkloster, som Henrik I
grundlade 1121 och som var ett af de tre rikaste i
England, återstå endast ruiner samt en restaurerad
port. Klostret upphäfdes af Henrik VIII (1509–47)
och förvandlades till ett palats, där de följande
konungarna stundom residerade, tills det förstördes
under Cromwells krig. Under 1200–1500-talen
höllos ofta parlament i staden. R. är säte för en
suffraganbiskop under biskopen i Oxford, har ett
university college (sedan 1892), en latinskola
(från 1485), en bluecoat-school (från 1656),
museum, bibliotek. Det har stor omsättning af
spannmål och boskap, järngjuteri, maskinfabriker,
sammetstillverkning m. m. samt en stor biskvifabrik
(Huntley och Palmer), som sysselsätter 5,000 pers. –
2. Stad i nordamerikanska staten Pennsylvania,
vid Schuylkill, 93 km. ofvanom Philadelphia, vid
Schuylkillkanalen. 96,071 inv. (1910). College,
Stewart academy och stor industri, särskildt järn- och
stålverk, maskintillverkning, järnvägsverkstäder,
fabrikation af tobaksvaror, hattar m. m.
1 o. 2. (J. F. N.)
Reagens (plur. reagentier; af lat. reafgere, återföra,
verka), kem., benämnes i allmänhet ett ämne, som
utöfvar kemisk inverkan på andra ämnen. Särskildt
förstår man i den analytiska kemien med reagentier
sådana ämnen, som genom framkallandet af synliga
förändringar, såsom färgförändring, fällningar,
lösning af olösta ämnen o. d., visa när- eller
frånvaron af vissa andra ämnen. - Reage’nspapper,
papper, impregne-radt med ämnen, hvilkas färg
förändras af vissa ämnen. De reagenspapper,
som oftast användas vid kemiska undersökningar,
äro rödt och blått lack-muspapper för upptäckande
af alkaliska eller sura ämnen (se R e a k t i
o n 2) samt gurkmejpapper till prof på borsyra.
P. T. C.*
Reagera (lat. reafgere), återverka, verka tillbaka ;
utöfva mottryck, motverka, göra motstånd; utöfva
kemisk inverkan på andra ämnen. Se Reagens och
Reaktion.
Reagerande boskap. Se Tuberkulos.
Reakta7ns (af eng. reactance), jys., motverkan. Se
Elektriskt motstånd.
Reaktion (af reagera, se d. o.). 1. Fys. Inom en
stillastående vätska är trycket lika stort på hvarje
punkt af samma horisontala lager. Då vätskan i hvarje
punkt utöfvar lika stort tryck på kärlets väggar som
på närliggande vätskepartiklar, är vätskans tryck på
horisontalt motstående punkter af kärlets väggar lika
stort, men af motsatt riktning. Summan af vätskans
horisontala tryck på kärlets väggar är följaktligen
lika med noll. Men göres en öppning på kärlväggen,
upphör jämvikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
