Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rankfotingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Rankfotingar
1010
de fritt simmande larverna ådagalade, att
rank-fotingarna verkligen äro kräftdjur. Ur ägget
framkommer nämligen en larv, som fullkomligt
öfverens-stämmer med lägre kräftdjurs larvform,
som benäm-
Fig. 1. Skal af Salanus Hameri.
nes Nauplius (jfr Kräftdjuren och fig. 2). Ur denna
framgår genom en djupt ingripande metamorfos det
könsmogna, fastsittande djuret. Bortse vi från den
tredje underordningen (r o t f o t i n-gar; se nedan),
är den inre organisationen hos dessa djur utmärkt
därigenom, att hela kroppen är böjd i en båge på
sådant sätt, att mun och analöppning ligga nära
hvarandra; det finnes vanligen 6 par rankfötter,
hvilka, då skalet är öppet,
Fig. 2. Nauplius-larvform ät Lepas fascicularis.
Jfr fig. 4 A.
träda fram och genom lifliga rörelser åstadkomma en
hvirfvel i vattnet, hvilken för de små organismer,
som utgöra deras föda, till munnen. Af de hos
öfriga kräftdjur förekommande extremiteterna ha hos
rankfotingarna bibehållit sig de främre antennerna,
mandiblerna och två par maxiller. I motsats till
flertalet andra kräftdjur äro de flesta rankfotingar
hermafroditer, en omständighet, som säkerligen står i
sammanhang därmed, att deras fastsittande lefnadssätt
stundom nödvändiggör själf-befruktning. Men dessutom
finnas hos en del arter dvärghannar: helt små djur af
en mycket förenklad byggnad, hvilka lefva i det inre
af hermafroditen i närheten af könsöppningen. Alla
rank-
fotingar lefva i hafvet, oftast i
kolonier. Man skiljer på tre underfamiljer:
1. Lepadidce, försedda med stjälk. Släktet Lepas
(jfr fig. 2) är vanligt vid Sveriges västkust.
2. Balanidce, hafstulpaner: ostjälkade;
skelettet bildas af ett större antal skal.
Hit höra släktena Balanus (jfr fig. 1), vanlig vid
Skandinaviens kuster, och Coronula, som äro fästa på
hva-larnas hud.
3. Rhizocephala, r o t f o t i n g a r. De äro
fästa på buksidan af krabbtaskor och eremitkräftor
och borra sig medelst en stjälk in i värdens
kropp på gränsen mellan cephalothorax och abdomen (se
Fig. 3. Sacculina carcini, fäst vid en krabba
(Carcinus manas), hvars abdomen är uträtadt.
m skalöppning, « stjälk, r rottrådar, som suga
ut värdens organ (med undantag af gälregionen),
d krabbans analöppning.
fig. 3); från stjälken utgå rotformiga trådar,
som tränga in i alla organ och suga ut dessa. Då
nutri-tionen förmedlas genom denna stjälk, sakna
rotfotin-garna en tarmkanal; kroppen är en oval
säck utan segmentering och extremiteter, säckens
inre utgöres
Fig. 4. Naupliusstadium (A) och Cyprisstadium
(B) af Sacculina carcini. l första antenn,
2 andra antenn, 3 mandibel, oc öga, öv
ovarialanlag, m muskler, / rankfötter.
väsentligen af de stora könsorganen. Larverna äro
Nauplius-former, som ombildas till med två skal
utrustade Cyprisformer (se fig. 4 A o. B), erinrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
