Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 983-984 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

östra kusten af engelska ön Man. 4,247
inv. (1911). Fiske och hafsbad. - 3. ö
utanför engelska grefsk. Pembroke
(Wales), n. oin S:t Brides bay.
1-3. J- F. N,

Ramsgate [rä’msgət], hamnstad i engelska grefskapet
Kent, på östra kusten af Thanet, 24 km. n. ö. om
Canterbury och förenad med denna stad genom
järnväg. 29,603 inv. (1911). Staden är en mycket
besökt badort och har en fiskarflotta af omkr. 230
fartyg, som deltaga i Nordsjöfisket. Hamnen, omkr. 20
har, bildad af två långa stendammar, är konstgjord och
utgör den enda tillflykten undan de i s. ö. liggande
farliga sandbankarna Goodwin sands. Storartade hotell,
två kloster, katolskt seminarium, latinskola. I den
närbelägna Pegwell bay anses Hengist och Horsa
ha landstigit, och ett stenkors utmärker det ställe,
där Augustinus landade 596. Strax n. om R. ligger
badorten Broadstairs.
(J. F. N.)

Ramsjö, socken i Gäfleborgs län, Ljusdals
tingslag. 76,895 har. 1,881 inv. (1914). R. utgör
ett pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands västra
öfre kontrakt.

Ramsjöholm, gods i Svarttorps socken, Jönköpings
län, med hufvudgården (se fig.) vackert belägen
vid Ramsjön, som bildas af Huskvarnaån. 4 1/2 mtl,
egovidd 750 har (däraf åker 115 har), tax. till

Ramsjöholms manbyggnad.

131,000 kr., hvaraf 6,400 för elektrisk såg (1914). –
Ramsjö, som gården förr hette, har en lång följd
af år varit ätten Adlerbeths stamgods. Det skänktes
1378 af Ingeborg Jonsdotter till Vadstena kloster,
men kom likväl ej, af okänd orsak, att tillhöra
detsamma, utan först 1435 och då genom köp för 100
lybska mark. Efter reformationen blef det kronogods,
skänktes af Gustaf II Adolf 1630 till dåvarande
öfversten, sedan riksmarsken Lars Kagg, som gaf
gården dess nuvarande namn, och blef 1637 säteri
samt tillhörde sedan flera adliga personer. Kamrer
D. Falkman tillhandlade sig R. i assessor Ehrencronas
namn, emedan han som ofrälse ej fick besitta det,
och hans änka gifte sig 1720 med ryttmästaren,
sedermera majoren A. Beth, som 1748 gjorde R., då 12
mtl, till fideikommiss för sin bror, assessorn och
vicepresidenten i Göta hofrätt, Gudmund, som 1720
adlats med namnet Adlerbeth. Dennes sonson var den
bekante statsmannen frih. Gudmund Jöran Adlerbeth,
med hvars son ätten utgick 1844. R. öfvergick då till
halfsystern Karolina Lagercrantz och utgjorde vid
denna tid 48 mtl, men styckades under kommande egare
till sin nuvarande storlek. 1852–65 egdes det af
den framstående jordbrukaren löjtnant K. Engström,
som äfven egde Strömsholm i samma socken, 1865–82
af stadsmäklar L. Ståhlberg och därefter af hans måg
A. Fr. Jonsson, som genom nyodlingar och god skötsel
satte R. i hög kultur. Dennes son, kapten H. Ramfelt,
är egare sedan 1913.


Ramskopf (ty., bagghufvud) kallas en hufvudform
hos hästen, som kännetecknas företrädesvis
däraf, att profilkonturen är konvex (se fig.). Denna
hufvudform var förr (på 1600- och 1700-talen) särdeles
omtyckt och förekom då hos flera af den tidens
förnämsta raser, såsom den danska, holsteinska,
spanska och neapolitanska. Numera finner man den mera
sällan, såsom t. ex. hos den s. k. Kladrubs-rasen
från stuteriet Kladrub i Österrike. Denna ras
härstammar från den gamla spanska och neapolitanska
hästen och har i viss mån äfven bibehållit dess typ.
E. T. N.

Ramslök, bot. Se Löksläktet, sp. 266.

Ramsta, socken i Uppsala län, Hagunda härad. 2,101
har. 376 inv. (1914). Annex till Hagby, Uppsala stift,
Hagunda kontrakt.

Ramstedt. 1. Karl Wilhe1m R., landthushållare,
f. 28 jan. 1851 i Stockholm, blef student i Uppsala
1869 och filos, doktor 1875. Han egnade sig därefter
åt jordbruk och inköpte 1876 den i Västra Ryd i
Uppsala län belägna egendomen Tranbygge med kvarn
och såg, som han egde och brukade till 1909. R. har
på flera sätt gjort sig ganska bemärkt inom olika
grenar af landthushållningen och i sammanslutningar
för jordbruks- och agrarpolitiska ändamål. Han
var 1897-1909 led. af hushållningssällskapets
förvaltningsutskott och är sedan 1888 ordf. i
Sydvästra Upplands landtmannaförening. I det 1894
bildade Sveriges agrarförbund (numera Sveriges
landtmannaförbund) har R. varit mycket verksam. Som
ordf. i dess s. k. finansutskott deltog han 1895
i de underhandlingar med Allmänna hypoteksbankens
styrelse, som ledde till ett genomförande af det af
R. tidigare utarbetade förslaget om kapitalrabatternas
amortering inom 10 år jämte en därefter inträdande
uppsägningsrätt för jordbrukslån. R. är sedan 1894
ordf. i förbundets verkställande utskott. I det i
valrörelserna 1914 lifligt deltagande Bondetågets
försvarsförbund var R. verksam som sekreterare. R. har
äfven gjort sig känd genom flera uppfinningar,
särskildt inom näringsmedelsindustrierna. Bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>