Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raimundus Lullus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pabna och Malda. – 2. Distrikt i nämnda
division. 6,780 kvkm. 1,480,587 inv. (1911). Dess
hufvudstad är Rampur Boalia, vid Ganges’ vänstra
strand. 23,406 inv. (1911). Silkeshandel. Staden
hemsöktes svårt af jordskalf 1897.
RajUS (eng. R a y eller W r a y), John, engelsk
präst och en af de förnämste naturforskarna före
Linné, f. 29 nov. 1627 i Black Notley (Essex), d
där 17 jan. 1705, var redan vid unga år mångsidigt
lärd och föreläste vid Cambridges universitet i både
matematik och humanistiska vetenskaper, men studerade
dock med förkärlek naturhistorien, företrädesvis
växtkunskapen. Han utgaf 1660 Catalogus plantarum
circa Cantabrigiam na-scentium och prästvigdes
s. å. Han var lika högt aktad för sin fromhet,
välgörenhet och ädla karaktär som för sin lärdom och
vältalighet. Då Karl II affordrade prästerskapet vissa
förbindelser, som skulle inskränka religionsfriheten,
föredrog R. att bege sig på resor, och i sällskap
med en ung adelsman Wil-lughby färdades han 1663-66
genom en stor del af Europa, hvarunder denne arbetade
som zoolog, R. som botanist. Resultatet blef ett
antal lärda verk, Catalogus plantarum Anglice
(1670); Methodus plantarum nova (1682), hvari
växterna klassificeras efter fruktbyggnaden (redan
här äro flera naturliga grupper skarpt urskilda);
Travels through the Low-countries, Germany, Italy
and France with curious observations (1673);
Stirpium europcearum extra Britannias nascentium
sylloge (1694); Methodus plantarum emendata et
aucta (1703), hvari R. öfvergår till kännemärken
hämtade från blomman. Hans märkligaste arbete är
Historia plantarum (3 bd folio, 1686-1704), hvari
århundradets växtkännedom är samlad. Under Willughbys
namn skref R. de zoologiska verken Synopsis methodtca
animalium quadrupedum et serpentini generis (1693)
och Synopsis methodica avium et piscium (1713).
C. Lmn.
Rakaanga, ö. SeManihikiöarna. Raka bettet, tandläk. Se
Ort o ge n i. RakahQ (fr. racahout des arabes)
1. P a l a-moute, farm., är ursprungligen en i
Turkiet och i arabiska länder begagnad beredning
af ollonen af Quercus Ballota Desf. (L.) samt
möjligen äfven af andra ekarter. Ollonen skalas,
torkas och söndermalas, och mjölet blandas med
vatten till en degmassa, som i ett täckt kärl
får undergå jäsning, hvarigenom den bittra smaken
försvinner. Massan blandas sedan med socker och
kryddor, torkas och pulveriseras samt användes till
beredande af en närande, vällingsliknande dryck,
jämförlig med tjockare choklad. Under namn af ra-kahu
ha äfven utbjudits diverse sockrade och kryddade
mjölblandningar. Preparatet har numera kommit ur bruk.
O. T. S.*
Raka Hvalfvet, bygnk. Se Hvalf, sp. 1390. Räkas-tal,
sjö. Se Manasarowar.
Ra’ka~ukatekesen 1. Rakowkatekesen (Ca-techismus
racoviensis; jfr Rakow), den viktigaste litterära
produkten af socinianerna (se d. o.) i Polen,
med anseende nästan som symbolisk bok. Den
föreligger i dubbel gestalt, dels som "lilla
katekesen för ungdomen" (1605), dels som "stora
katekesen eller undervisning i kristna religionen"
(po, 1605, ty. 1608; normgifvande blef den Jakob
I af England tillegnade latinska editionen af
1609). Den senares författare voro predikanterna
Valentin Schmalz och Johan Völkel samt polske
adelsmannen Hieronymus Moscorovius. Jfr A. Harnack,
"Dogmengeschichte’ (III; 4:e uppl. 1910), och
S. Grämer, "Het socinianisme in Nederland" (1912).
Hj.n-t.
Rakel (hebr. Rachel, lamm, får), Labans yngre dotter,
hustru till patriarken Jakob, som efter 14 års
tjänstetid förvärfvade henne (se L e a). Hon födde
i Aram sonen Josef, följde sedan Jakob till Kanaan
och dog vid den andre sonens, Benjamins, födelse i
Betlehem. R. framställes af Jer. 31: 15 klagande
öfver sina i exilen bortförda barn. Enligt detta
ställe måste hennes graf ha varit belägen i Rama,
men enligt Matt. 2: 18 synes en tradition ha utpekat
den i närheten af Betlehem, och där står en förfallen
byggnad än i dag till hennes minne. Jfr Ef ra t 1.
(E. S-e.)
Rakelmaskin. Se Mertenstryck.
Rakered, f. d. socken i Östergötlands län, numera
förenad med V i k i n g s t a d (se d. o.).
Raket (ty. rakete, eng. rocket, fr. raquette, af
it. rocchetta, eg. liten spinnrock, en benämning,
som raketen erhöll till följd af sin likhet med en
slända med vidfäst spåntott), en fyrverkeripjäs,
bestående af en med hoppressad drifsats fylld,
vanligen cylindrisk hylsa, fäst vid en för dess
styrning afsedd stång. Raketen består af hylsa
med stång, drifsats, tändmedel och, beroende
på raketens uppgift, en "försättning" af olika
slag. Hylsan tillverkas vanligen af papper,
stundom af järnbleck och tillslutes ("strypes")
ungefär en kaliber (d. v. s. diameter af hylsans
tvärsnitt) från ena ändan, så att endast ett hål,
"brandhålet", af ungefär 1/4 kaliber återstår. Sedan
hylsan blifvit gjord, börjas "slagningen",
d. v. s. satsens ifyllning. Därvid tillgår så,
att hylsan fästes på ett underlag af ek, kubben,
försedd med en uppstående dobb af härdadt stål,
nålen, som passar till brandhålet och har en längd
motsvarande den urborrning man önskar i raketsatsen
(se fig. 1). Satsen ifylles därefter i små kvantiteter
och packas medelst klubbning på sättare (fig. 2),
metallcylindrar af olika höjd, somliga, de som först
användas, försedda med hål, så att de gå ner på
nålen, de sista massiva. Den med sistnämnda "sättare"
inslagna massiva satscylindern kallas "tärning". För
att satsen lättare må bli jämn, utbytes vid större
raketer slagningen vanligtvis mot pressning. Sedan
drifsatsen blifvit inslagen, laddar man ofvanpå med
piplera till 1/2 kalibers höjd, hvarefter hylsan
strypes, ombindes och tillbultas. Vid signalraketer
lägges dock emellan drifsatsen och pipleran en
krutsats; vid försättningsraketer däremot borras
ett hål genom pipleran i raketaxelns riktning, och
försättningen fästes i en särskildt fastgjord hylsa
öfver pipleran. Försättningen består vid skottraketer
af en krevadpatron,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
