Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
807
Raabe-Raaslöff
808
Schudderump (1870), Der dräumling (1872), Deut-scher
mondschein (1873), Christoph Pechlin (s. å.),
Meister Autor (1874), Horacker (1876), Kriihenjel-der
geschichten (1879), Deutscher adel (1880), Fa-Man
und Sebastian (1882), Prinzessin Fisch (1883),
Villa Schönow (1884), Stopfkuchen (1891), Gut-manns
reisen (1892) och Hastenbeck (1899). R. utgick
ifrån den romandiktning, som skapades af Jean Paul,
E. T. A. Hoffmann och Immermann. Hans hjältar äro
ofta framställda som kärleksfulla, af lifvet illa
farna naturer, hvilkas strid mynnar ut i olycka
och förtviflan: "lifvet är fienden". Med rörande
omsorg tecknar han tillvarons styf-barn, och med
stigande pessimism låter han gång efter annan de
ideala makternas fiender afgå med segern och trampa
på de ädla, osjälfviska människorna. I tendensen är
han alltså Jean Pauls efterföljare, och liksom denne
skref han med en ständigt framträdande, stundom rent
af påträngande subjektivitet, aldrig underlåtande
att med infall och utläggningar ställa sig emellan
läsaren och de skildrade figurerna. För R. var
det förgångna och dess förhållanden det ljufliga
och ideala; den nyare tiden och Tysklands uppsving
lämnade honom kall eller rent af fientligt stämd, och
med ironisk blick ser han på handlingsmänniskorna och
den faktiska framgångens män. Lyriker och humorist,
gaf R. i sina skapelser på en gång rika bilder
ur det verkliga lifvets brokiga, ofta dystra och
hemska erfarenheter ("gif akt på gatan!" heter det
i en af hans böcker) och en aldrig försvagad maning
att fästa sin kärlek och sin beundran vid den inre
storheten ("se mot stjärnorna!", heter det i samma
arbete). Se framför allt W. Gerber, "W. R." (1897).
R-nB.
Raabe [rabe], Hedwig Niemann-R., tysk skådespelerska,
f. 1844, d. 1905, 1871 gift med operasångaren
A. Niemann (se denne), var 1864 -68 anställd vid tyska
hof teatern i Petersburg, spelade sedan i gästroller,
särskildt i Berlin, var berömd för sin friska realism
i först naiva, sedan ungfruroller i moderna franska
skådespel och tyska lustspel.
Raabe [räbe]. 1. Half d an R., norsk skolman,
f. 18 juli 1852 i östre Toten, teol. kandidat 1877,
blef 1886 overlaerer vid Töiens, sedan 1907 vid
Boltelökkens folkskola i Kristiania; han är därjämte
sedan 1906 lärare i kateketik vid praktisk-teologiska
seminariet. R. var 1892-1911 ordförande i Norges
Isererforening. Utom smärre uppsatser har han
författat den förträffliga öfver-sikten Norges
folkskolevcesen i hundrede åar (1914).
2. J e n s R., den föregåendes broder, norsk
historisk författare, f. 14 maj 1861, tog filologisk
ämbetsexamen 1886 och är sedan 1901 overlserer vid
Kristiania borger- og realskole. R. har författat
många populära historiska arbeten, bl. a. Middelalder
og rencessance (1904), Solkongen i Versailles og V
anden régime (1906), Den store revolution. La terreur
(1907), Madame Roland og hendes samtid (1908),
Revolutionens soldater (s. å.), Napoleon (1909),
By en, trcek af dens liv (1910) och Bismarck (1911).
1-2. K. V. H.
Raabjaerg mile [rå-], danskt naturskyddsområde. Se
Nationalpark, sp. 544.
Raabygdelaget [rå-]. Se Nedenes amt.
Raade [rå-], härad och pastorat mellan Möss
och Sarpsborg, Smaalenenes amt, Norge,
ett 113,73 kvkm. stort, flackt och välodladt
jordbruksdistrikt. 2,920 inv. (1910). R. begränsas
i ö. af Glommen och sträcker sig i v. ned
till Kristianiafjorden, där kusten är
inskuren af två småfjordar, Kurefjorden och
Kraakstadfjorden. Viktigaste näringsgren är
jordbruk. R. genomskäres af Smaalensbanan.
K. V. H.
Raadeafskärningen [rå-], i Norge ö. om sjön
Borgebunden, utgör en del af Glommenlinjens (se
d. o.) högra flygel och behärskar vägarna från
Rolfsöen och Tunöen. R:s befästningar bestå af ett
mindre batterivärn (för 4 kanoner) å Vetaaasen
3 km. n. ö. om Raade kyrka och ett
större sådant (för 9 kanoner) på den 5
km. längre i n. ö. belägna Höiaasen.
L. WisonM.
Raadsig [råd-], Johan Peter, dansk målare, f. 1806
i Köpenhamn, d. 1882, studerade vid Köpenhamns
konstakademi och sedan i Rom och München, målade
hufvudsakligen ämnen ur jägar-och fiskarlifvet
i sitt hemland samt ur folklifvet i Italien.
Ph. W.*
Raad van staate, höll., "statsråd". Se Nederländerna,
sp. 688.
Raahe [rä’he], fi. Se Brahestad.
Raanaasfoss [rånas-], vattenfallsliknande, ung.
4 km. långt strömdrag med en fallhöjd af inalles 12
m. i Glommen, omkr. 20 km. n. om denna älfs utlopp
i Öieren. Kraften beräknas till 26,000 ä 27,000
effektiva hkr vid lägsta vattenmassa. 1914 inköptes
R. af Akershus amt. K. V. H.
Raaslöff [rås-]. 1. Harald Andreas R., dansk
politiker, f. 4 okt. 1810, d. 5 nov. 1893, juris
kandidat 1834, kriminalrättsassessor i Köpenhamn
1847, appellationsrättsråd i Flensborg 1851 och
departementschef i slesvigska ministeriet 1854, var
dec. 1854-febr. 1856 minister för Slesvig’och blef
febr. 1860 minister för Holstein. I denna egenskap
sändes R. i mars 1861 som regeringens kommissarie
till holsteinska ständerförsamlingen i Itze-hoe och
afgaf där i strid med sina instruktioner sådana
förklaringar, att den öfriga regeringen råkade i
tvetydig belysning, hvarför han kort därpå aflägsnades
som minister. Medan R. i nov. 1848 under signaturen
"Theophilus" hade tillrådt en delning af Slesvig
som rätta lösningen af striden mellan Danmark och
Holstein, uttalade han sig 1858 under samma märke
skarpt emot de slesvigska språkreskripten från 1850,
emedan de ej inskränkte sig till att bevara danska
språket, där det ännu var lefvande, utan äfven
ville återupplifva det i trakter, särskildt Ängel,
hvarifrån det redan var undanträngdt. Han stod
sålunda afgjordt i strid med allmänna meningen i
Danmark, hvaremot han i ett par andra småskrifter
1858-59 kraftigt häfdade den danska helstaten emot
holsteinarna. Slutligen riktade han 1861-64 skarpa
angrepp mot nationalliberalernas politik, särskildt
mot Hall, samt var 1864-69 en af augustiföreningens
ledare. I skriften Min politik (1873) framställde
han sin egen uppfattning och ståndpunkt. -
2. YaldemarRudolfR., den föregåendes broder, militär,
diplomat, f. 6 nov. 1815 i Altona, d. 14 febr. 1883 i
Paris, blef 1838 löjtnant vid artilleriet och tjänade
1840-41 i franska armén i Algeriet samt utgaf 1846
en välskrifven skildring af förhållandena i detta
land. Som kapten deltog han i 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
