Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Queensland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En stor del af arealen är bortarrenderad till
betesmarker (omkr. 920,000 kvkm.) utom förut nämnda
slag af farmer. Statens hufvudnäring är också
boskapsskötsel. 1912 räknade djurstocken 5,21 mill.
nötkreatur, 20,3 mill. får (ullproduktionen s. å.
62,100 ton), 674,580 hästar och 144,000 svin. Men
äfven jordbruket går raskt framåt. 1900 utgjorde
den odlade jorden 194,400 har, men 1912 341,700
har, hvaraf 266,470 har åker. Mest odlas majs
(47,750 har 1912; skörd 920,000 hl.) och hvete
(50,600 har 1912; skörd 720,000 hl.), men äfven
korn, hafre, potatis och batater ge ansenliga
skördar. I de nordligaste delarna är odlingen af
sockerröret den viktigaste grenen och gaf 1912 1 mill.
ton krossade sockerrör. Jordbruket sköttes förr af
färgade, hufvudsakligen söderhafsbor, men efter 31
mars 1904 förbjöds all inflyttning af sådana.
Slutligen är fruktodlingen mycket stor (pumpor och
meloner, äpplen, bananer, oranger, ananas). Kaffe,
tobak, bomull och vin produceras också, om än i
mindre skala. – Skogstillgången är stor, särdeles
eucalyptus och ceder samt andra barrträd samt
finare trädslag för snickeriarbeten (bl. a. silkesek,
lönn, svart valnöt m. m.). Några äro föremål för
utförsel. Bergsbruket är en annan af statens
hufvudnäringar. Guld (Gympiefältet) upptäcktes först
1867 (af Nash) och finnes på flera ställen i
alluviallager, men företrädesvis i kvartsgångar.
Rikligast har det anträffats omkring Charters Towers
vid floden Burdekin, i trakten af Rockhampton (vid
Fitzroyfloden) och kring Gympie s. om
Maryborough. Till slutet af 1912 hade man funnit
550,700 kg. till ett värde af 75,2 mill. pd st.
Produktionen 1912 värderades till nära 1,5 mill.
pd. Stenkol finnas likaledes på många ställen, och
brytningen 1912 var nära 1 mill. ton. Af andra
metaller märkas i synnerhet koppar och tenn, som
1912 brötos till ett värde af resp. 1,7 mill. pd och
364,500 pd. I mindre mängder vunnos samma år
silfver (för 66,200 pd st.), volfram (för 57,800
pd), molybden, järnmalm, kalksten och ädla
stenar m. m. Vid norra kusten, i Torres’ sund, fiskas
pärlmusslor och trepang, i närheten af Brisbane
ostron. – Industriens viktigaste grenar äro
sockerindustrien, som 1911 framställde 176,000 ton
råsocker, brännerier, bryggerier, kvarnar, mejerier
samt öfver 200 mekaniska verkstäder m. m. –
Införseln från utlandet steg 1912 till 7,5 mill. pd st.
(däraf från Sverige för 66,792 pd) och exporten till
9,2 mill. pd, mest ull (vanligen hela produktionen,
4,3 mill. pd), guld (74,538 pd), silfver (18,438
pd), tenn (142,000 pd), koppar (577,000 pd),
pärlor och pärlemor (62,361 pd), kött (2,1 mill. pd),
hudar och skinn (478,000 pd), talg (466,915 pd),
lefvande djur (51,995 pd), smör (674,908 pd) och
timmer (3,805 pd). – Statens handelsflotta
omfattade 1912 195 segelfartyg om 9,010 ton och
120 ångare (inklusive flodångare) om 16,257 ton.
Den förnämsta sjöstaden är Brisbane, som 1912
hade ett ingående tonnage af 2,45 mill. ton, hvaraf
142,000 ton direkt från utlandet. Järnvägarna
hade 1913 en längd af 7,280 km., till större delen
statsbanor.
Författning. Q. bildade ursprungligen
under namn af Moreton bay district en del af Nya
Syd-Wales, till dess det förklarades för en
själfständig koloni under sitt nuvarande namn 10 dec.
1859 och hade då omkr. 20,000 inv. I spetsen för
förvaltningen står en af engelska regeringen
utnämnd guvernör, hvilken jämte ett kabinett af 9
ministrar utöfvar den verkställande makten.
Lagstiftningsmakten tillhör parlamentets båda hus:
legislative council och legislative assembly, det förra
bestående f. n. af 43 af kronan för lifstid utnämnda
medlemmar, det senare af 72 folkvalda ombud,
hvilka åtnjuta i ersättning 300 pd per år. För
den lokala förvaltningen var staten 1912 delad i
9 cities, 25 towns och 139 shires, hvilka förvaltas
af valda aldermen och councillors. – Hufvudstad
är Brisbane. Statens inkomster och utgifter
utgjorde 1912–13 6,37 mill. pd st. Statsskulden steg
1913 till 52,6 mill. pd, men statens tillgångar i
fastigheter öfverstiga vida detta belopp. Litt.:
T. Weedon, "Q. past and present" (1897),
Sapsford, "Q. almanac and gazetteer" (årl.),
"Queensland’s official year-book" (årl.).
J. F. N.
Queensland-arrowrot [k*i’nsl*nd-], bot. Se
Cannaceæ.
Queenslandhampa [kωī’nsl*nd-], bot. Se Sida.
Queen’s pipe [kωī’ns pai’p], "drottningens
tobakspipa", den folkliga benämningen på den
bredvid Londondockorna belägna ugn, där konfiskerade,
förfalskade och fördärfvade varor, företrädesvis
tobak, uppbrännas.
Queenstown [kωī’nstaun]. 1. (Före 1849
kalladt Cove of Cork) Stad i irländska grefskapet
Cork, på södra sidan af den i Corkbay liggande
ön Great island. 11,604 inv. (1911). Säte för
katolske biskopen af Cloyne. Katedral (från 1868).
Q. utgör Corks hufvudhamn, hvars smala inlopp
försvaras af de på ömse sidor liggande forten
Camden och Carlisle och bakom dessa i andra linjen ett
starkt batteri på Spike island och ett pansarfort
på fastlandet i v.; en 3:e linje bilda några på norra
och södra stränderna af Great island belägna verk.
På grund af sitt milda klimat är staden en mycket
besökt vinterkurort. – 2. Stad i Kapkolonien,
nära en biflod till Svarta Kei och vid järnvägen
till East London vid kusten. 9,616 inv. (1904),
hvaraf hälften hvita. – 3. Stad i Tasmanien, vid
Queen river, medelpunkt för Mount Lyell’s
grufdistrikt, med smältugnar, tegelbruk och sågverk.
5,051 inv. (1901).
1. J. F. N.
L. W:son M.
Queen’s university in Ireland [k*i’ns joniv*’siti
in ai’*l*nd]. Se Belfast 1.
Queen’s ware [kωī’ns ωäə’], eng.,
"drottningens gods", ett af Wedgwood m. fl. i England
tillverkadt fabrikat, hänförligt till den andra
hufvudgruppen af de keramiska tillverkningarna eller den
s. k. fina fajansen. Det utmärkte sig genom det
hårda, ljusa godset, den genomskinliga blyglasyren
och den gräddlika färgen odekoreradt eller med
sparsam dekoration i någon mörkare färg, t. ex.
grönt eller gridelint. Denna sorts fajans blef
mycket omtyckt under 1700-talets senare hälft (efter
1765) och efterbildades jämväl vid de svenska
fabrikerna.
Que faire? [k* fär], fr., hvad är att göra?
Queipo de Llano y Gayoso [kei’på de lja’nå i
gajå’så], Francisco de Borja, grefve af
Toreno, spansk politiker och publicist, f. 1840 i
Madrid, d. 1890, guvernör i Madrid,
inrikesminister och president i deputeradekammaren. Q.
uppsatte 1868 "Revista mensual" och 1870 den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
