Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyroforer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Pyrophorum-Pyroxengruppen
674
bömisk granat) och slipmaterial. Det gamla
ädelstensnamnet "karbunkel" användes vanligtvis
för pyroper. (Se G r a n a t g r u p p e n.)
A. Hng.
PyiVphorum, bot. Se Pyr u s.
Pyro^horus, zool. Se Eldflugor.
Pyropissit, miner., ett bland brunkol i lager af
15-25 cm. tjocklek förekommande hartslikt ämne,
af smutsgul till ljust gulbrun färg, som vid torr
destillation lämnar paraffin; står emellan harts och
ozokerit. Eg. vikt = 0,5-0,8. Ant. Sj.*
Pyrortit (af grek. pyr, eld), miner. Se O r t i t.
Pyrösis (grek. pyfrosis, inflammation), med.,
halsbränna, magsyra. Se Magsjukdomar, sp. 519.
Pyroskop (af grek. pyr, eld, och $kopé~ifn, se),
fys., betecknar ofta detsamma som pyrometer, men
bör rätteligen användas endast i fråga om sådana
instrument, som ej medge verklig mätning, endast visa
inträdet af en viss temperatur (jfr Pyrometer). Ordet
brukas äfven om en anordning att automatiskt ange
eldfara. L. B. B.
Pyrosmalit (af grek. pyr, eld, och osme, lukt),
miner., ett vattenhaltigt monosilikat af järn-
och manganoxidul, där en del syre ersattes af klor,
kristalliserar i hexagonala prismor, med olivgrön
färg och metallartad pärlemorglans på de tydligast
framträdande, basiska genomgångarna. Eg. vikt =
8,17; hårdhet = 4-4,5. Pyrosmaliten afger klorlukt
vid påblåsning. Den förekommer vid Nordmarks och
Dannemora grufvor. Ant. Sj.*
Pyrosöma, Pyrozoma, zool., till ordningen
Ascidiceformes, klassen Tunicata (se d. o.),
m a n-t e l d j u r, hörande släkte. Det är en
fritt vid hafs-ytan simmande koloni, oftast af
fingerborgliknande form. Kolonien omsluter en nedåt
utmynnande cen-
Pyrosoma: A sedd från sidan, B sedd från ändan
(med kloaköppningen), C i längdgenomskärning.
tralkloak; de enskilda djuren stå lodrätt i
förhållande till koloniens längdaxel så, att
införsöppningen befinner sig på den yttre ytan af
den ihåliga könen och utförsmynningen vetter åt
kloaken. Gälsäcken är vid med gallerlikt genombrutna
väggar liksom hos sjöpungarna (se T u n i c a t a). I
äggstocken mognar blott ett ägg, som är omgifvet af
ett säckformigt, stjälkadt hölje; stjälken tjänstgör
som äggledare och utmynnar i kloaken. Ur ägget framgår
en förkrympt, sjöpungslik individ (cyatho-zooid),
och af denna alstras genom knoppning fyra individer
(ascidiozooider), medan den själf dör. De fyra
ascidiozooiderna utgöra första anlaget till kolonien
och fortplanta sig dels genom befruktade
Tryckt den 20/4 15
ägg, dels genom knoppning. P. utstrålar ur
ett parigt, i munnens närhet beläget organ
ett starkt fosforescerande ljus, som är ett
af de rikaste bidragen till s. k. mareld (se
d. o.). De 6 arterna af P. ha en vidsträckt
utbredning i oceanerna, mest allmänna i deras
tropiska delar; två lefva i Medelhafvet.
L-e.
Pyrostibnit, miner., dets. som a n t i m o n-blände.
Pyrosyror (af grek. pyr, eld), kem., benämnas dels
syror, som bildas vid torr destillation af andra
syror (t. ex. p y r o s l e m s y r a, p y r o
v i n-syra), dels, och numera oftast, ett slags
ofullständiga anhydrider af fleratomiga syror,
såsom pyrosvafvelsyra, HO - S02. O . S02 . OH, och
pyro-fosforsyra, (H0)2 PO . O - PO(OH)2, hvilkas
salter uppstå genom glödgning af vissa sura salter
af fler-basiska syror, t. ex.
2KHS04 = H20 + K2S205
surt kalium- kaliumpyrosulfat
2HNa2 P04 = H2 O + Na4 P2 07
dinatrium natriumpyrofosfat
ortofosfat
P. T. C.*
Pyroteknik (af grek. pyr, eld, och te’chne, konst),
fyrverkeri. - Pyroterkniker, fyrver-kare.
Pyroxen Haiiy, miner., dets. som monoklina
pyr-oxener. Se Pyroxengruppen.
Pyroxengruppen (af grek. pyr, eld, och xefnos,
främling, angifvande en gammal, men ogrundad
föreställning, att mineralet icke kunde förekomma i
eruptiva bergarter), miner., sammanfattningsnamn för
en grupp rombiska, monoklina eller sällan tri-klina
mineral, utgörande normala, enkla silikat af kalcium,
magnesium, järn och mangan, stundom med inblandning af
isomorfa aluminiumsilikat. Trots den antydda växlingen
i fråga om kristallsystem och kemisk sammansättning
visa de olika pyroxenvarie-teterna sinsemellan
en mycket stor öfverensstämmelse med afseende på
kristallernas allmänna ha-bitus och zonutbildning,
motsvarande ytvinklars storlek o. s. v. Särskildt
karakteristiskt för alla pyroxener är, att
prismavinkeln konstant utgör omkr. 87° (den närstående
amfibolgruppens = omkr. 124°) samt att de prismatiska
genomgångarna äro väl utvecklade. Kristallernas
färg växlar emellan hvit och mörkt grön, egentliga
vikten emellan 2,6 och 3,6, hårdheten emellan 3,5
och 6. Dessa växlingar hos olika pyroxenvarieteter
äro på lagbundet sätt beroende af växlande halt
af järnsilikat. Af samma orsak framkallas också
växlingar med afseende på optiska egenskaper: Ijus-och
dubbelbrytning, pleokroism, axel vinkelns storlek
hos olika pyroxener. Af vanliga syror angripas
pyroxenerna endast obetydligt. Pyroxenerna äro i
allmänhet lättsmälta, bildande flusser, som stelna
till ett alltefter järnhalten mer eller mindre mörkt
glas. I de vid vissa metallurgiska processer erhållna
slaggerna påträffas ofta väl utkristalliserade
silikat af pyroxenens sammansättning. Pyroxener äro
karakteristiska, primära beståndsdelar af eruptiva
bergarter, i främsta rummet basiska och ultra
-basiska, såsom peridotiter, noriter, gabbroarter,
hy-periter, diabaser, basalter, eklogiter, men äfven
neutrala och sura, såsom pyroxenandesit, -syenit,
22 b. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
