Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Puttpärk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Puttpärk-Puvis de Chavannes
638
Fredrik blifvit kejsare, fick P. afsked (juni
1888). 1891-99 var han öfverpresident i Pommern. -
1873-91 valdes P. flera gånger till medlem af tyska
riksdagen och preussiska landtdagen, där han slöt
sig till det tyskkonservativa partiet.
2. Maximilian von P., den föregåendes kusin,
f. 1831, d. 1906, var 1879-89 understatssekreterare
för rätts- och kultusväsendet i Elsass-Lothringen
och 1889-1901 statssekreterare därstädes.
Som riksdagsman (1867-81) tillhörde han
nationalliberalerna,
3. J e se o von P., son till P. l, f.
1855, bidrog (från 1885) på olika poster
i den tyska kolonialförvaltningen i Väst-Afrika
att främja Tysklands handelsintressen. 1895 blef
han guvernör i Kamerun, var lifligt verksam för
landets utforskning och utnyttjande, men afsattes
1906 till följd af den alltför stora stränghet,
hvarmed han behandlat den infödda befolkningen.
N- H-tz.
Puttpärk. Se Bollspel, sp. 1017.
Putumayo [potoma’jå], flod i Amerika. Se I 9 a.
Putumayoaffären. Se Peru, sp. 610.
PutzJg [ports-], stad i Westpreussen,
reg.-omr. Danzig, vid den från Danzigbukten
inskjutande Putziger wick. 2,159 inv. (1905). I
juli 1626 intogs P. af svenskarna, men anfölls i
början af 1627 af 3,COO polacker under Koniecpolski,
hvarvid den endast 400 man starka besättningen under
Klas Kristersson Horn till en början försvarade sig
med utmärkt tapperhet, men slutligen 22 mars för
hungersnöds skull tvangs att dagtinga. Jfr Hela.
L. W:son M.
Putziger nehrung [po^sicher neronj. Se Hela.
Puumala [pö’mala], socken i S:t Michcls län, Finland,
Jokkas domsaga och härad. Landareal 775 kvkm. 6,270
inv. (1911), finsktalande. P. utgör ett impcriellt
pastorat af 2:a kl. under Jokkas kontrakt, Nyslotts
stift. - Puumala sund, s. om P. kyrka, omkr. 285
m. bredt och 9-11 m. djupt, förenar öfre och nedre
Saimas fjärdar och afleder därigenom hela den söder
om Nyslott förenade Savolaks-Karelska vattenmassan
till det egentliga Saima. Genom P. leder sålunda
den viktiga sjöförbindelsen mellan Willmanstrand
och Nyslott. Yåren 1789 hade P. kyrkoby befästs och
besatts af något öfver 600 man under major Gahn,
hvarjämte några galärer förlagts i sundet. I juni
anföllos svenskarna af en mer än dubbelt öfverlägsen
rysk styrka, som dock snart måste draga sig tillbaka,
men kort därefter utrymde Gahn sin ställning. Sundet
befästes då af ryssarna och kunde sedan ej intagas
af svenskarna, oaktadt flera försök härtill gjordes
såväl 1789 som 1790. A. U. F. L.AV:sonM.
Puvis de Chavannes [pyvi do java’n], Pierre, fransk
målare, f. 14 dec. 1824 i Lyon. d. 24 okt. 1898
i Paris, var i Paris lärjunge till Ary Scheffer
och Couture, möttes till en början af motgång och
oförstående och blef nio år i följd refuserad af
salongsjuryn, till dns^ han 1859 tilläts utställa
Återkomst från jakten (museet i Marseille). Som
dekorativ målare försökte han sig först i en väns
landthus, utställde 1861 monumentalkompositionerna
Kriget och Endräkten, 1863 Arbetet cch Hvilan, 1864
Hösten och 1865 Ave Picardia nutrix (alla dessa bilda
en dekorativ serie i museet i Amiens). Stark frändskap
med Chassériaus monumentala verk är uppenbar i P:s
ungdomsalster, figurerna visa under
hans tidigare skede påverkan af italiensk
högrenässanskonst, och uttrycken kunna vara
till of verdrift skärpta. Men steg för steg
utarbetade konstnären sin egen stil alltmera
klart och målmedvetet. Han målade under de
följande åren dekorativa kompositioner i Marseille
(Marseille, grekisk koloni och Mar-seille, porten
till österlandet, 1869) och i Poitiers (två
medeltids-historiska motiv) och fullbordade 1876
två bilder af S:te Gene-viéves barndom (Pan-théon
i Paris; se fig.). Detta var midtunder realismens
växtskede, och dessa bleka målningar, som alls ej
sökte verklighetsillusion.
S:te G-eneviéves barndom, målning af Puvis de
Chavannes. (Panthéon, Paris.)
blefvo till en början mottagna med tvekan eller
ovilja. Ännu mindre ansågs hans dekorativt förenklade
stil lämpa sig för stafflimålningar. Bland dylika
märkas Magdalena i öknen (1870), Hoppet (1872,
Luxembourgmuseet), Den förlorade sonen (1879),
Unga kvinnor vid hafsstranden (s. å., Louvre), Den
fattige fiskaren (1881, Luxembourg), "Doux pays"
(1882), Fiskarfamilj (Dresdengalleriet), Drömmen
(1883, Louvre). Utsirandet af vestibulen i Amiens’
museum fullborda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
