Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längd bör därför, om röret skall ha
vertikalt läge, vara ungefär lika med dubbla
uppfordringshöjden. Häri ligger ofta ett stort
hinder för pumpens användning. Då den komprimerade
luften inströmmar i vattenröret, uppblandas vattnet
med en mängd större och mindre luftblåsor, hvilka,
under det att luften expanderar, öfverföra på
vattnet det för uppfordringen vidare erforderliga
arbetet. Mammutpumpen är, såsom saknande rörliga
delar, okänslig för i vattnet inblandadt slam;
den fordrar knappast någon skötsel, och pådraget,
luftventilen, kan placeras långt ifrån den plats,
där pumpen skall arbeta. Anskaffningskostnaden är
låg. Verkningsgraden är visserligen icke hög, ej högre
än 40 à 45 proc., men de fördelar pumpen erbjuder äro
i många fall af öfvervägande betydelse, och den har
på senare tiden fått en ganska stor användning. En af
den amerikanska firman Sullivan machinery co. utförd
modifikation af denna pump visas af fig. 9. Däri är
luftrörsmunstycket anbragt centralt i vattenröret
och genomborradt på en mängd ställen snedt uppåt.
G. R. D. J. G. B. O. E. W.
Pumpa, bot. Se Cucurbita.
Pumpernicke!, ett slags i Westfalen brukligt, groft
och klihaltigt rågbröd. Om namnets härledning se
Hjelmqvist, "Förnamn och familjenamn" (1903).
Pumpfisk, Se Pump, sp. 592.
Pumpkrage, sjöv. Se Krage.
Pumpsot (af holl. pompsood), skpsb., kallas de små
rum l. trummor, hvilka i lastrum omge sugrören
till länspumparna, på det att sugrören skola vara
åtkomliga, då fartyget är lastadt. C. K. S.
Pumpspel, skpsb. Se Bråspel.
Pumpsättning. Se Sättning, bergsv.
Puna. Se Poona.
Punakha, stad. Se Bhutan.
Punas, ödsliga, vegetationsfattiga högslätter i
Syd-Amerikas Änder.
Punch [pa’nj], eng., förkortad form af
Punchinello (af it. pulcinella), den populäraste figuren
i marionettspelet "Punch and Judy". Om denna figurs
litterära anor se Polichinell. Till England
tyckes den ha inkommit under de första åren efter
restaurationen 1660. Payne Collier och Cruikshank
utgåfvo 1828 det ofvannämnda marionettspelet (med
illustrationer; 3:e uppl. 1844). – Namnet P. upptogs
af Englands förnämsta skämttidning, hvilken med titeln
"P. or the London Charivari" uppsattes af E. Landells
cch H. Mayhew 1841. Bland dess medarbetare märkas
författarna W. M. Thackeray, A. W. A’Beckett,
Percival Leigh och H. W. Lucy (förf. till den
populära serien "The diary of Toby, M. P.") samt
tecknarna J. Lecch, R. Doyle, sir John Tenniel,
G. du Maurier, L. Sambourne, Charles Keene och Phil
May. Jfr Spielmann, "The history of P." (1895).
Punctum (lat., af pungere, stinga, pricka), punkt
(se d. o.). – P. caecum, den blinda fläcken
i ögat (se Blinda fläcken).
– P. additionis, P. perfectionis. Se Mensuralmusik. –
<sp>P. saliens, "den sprittande punkten", första
märkbara spår till hjärtverksamhet hos ett embryo;
lifspunkten, kärnpunkten i en afhandlad fråga.
Pund. 1. I dagligt tal beteckning för den
föråldrade vikten lispund (so d. o.). – 2. I Danmark
före metersystemets införande (1907) enheten för
vikten och svarande mot 1/100 centner = 100 kvint =
500 gr. Som guld- och silfvervikt var till 1873
(då gramsystemet infördes) 1 pund = 2 mark =
32 lod. – I Norge gällde pund som handelsvikt = 498,1 gr.
(jfr Norge, sp. 1401). I likhet med det tyska
pfund motsvarar således det dansk-norska pund närmast
svenskarnas skålpund (se d. o.). – 3. Myntenhet i
Turkiet och Egypten, = 100 piaster. Se Myntsystem,
sp. 67. – 4. Se Pound.
Pundigtal, en artilleripjäs’ kaliber, bestämd efter
vikten (i skålpund) af den till pjäsen passande
järnkulan.
Pundīt, genom engelsk ortografi tillkommen form
för det bättre pandit (sanskr. pāṇḍita, "lärd",
"lärd man"), i Indien allmän benämning för
lärd, studerad man, särskildt sådan, som egna
sig åt studiet af de religiösa skrifterna. Som
titel är det ungefär vårt doktor. I en speciell
betydelse användes benämningen för infödda, som
af engelsmännen fått särskild utbildning att som
geodeter under förklädnad anställa undersökningar
öfver och kartlägga trakter (t. ex. Tibet), som
äro svårtillgängliga för européer. Bland mera kända
punditer af detta slag må nämnas Mohammed Hamid, som
öfvergick Karakorumpasset till Jarkand (1863–64),
Naing Singh (d. 1882), som 1865–66 och 1874–75 utförde
resultatrika resor i Tibet; Mirza Sudja, som 1868–69
gick öfver Pamirplatån till Kaschgar; Haider schah,
som från och med 1870 bereste Afganistan, Oxusdalen
och Ostturkestan. Jfr Garbe, "Indische reiseskizzen"
(1889). K. F. J.
Pund ster!ing. Se Pound.
Puner (lat. poeni), romarnas benämning på fenicierna
och (de från dessa härstammande) kartagerna.
Pung (kis vulg. kése), turkisk myntenhet vid räkning
af större penningsummor. En pung silfver motsvarar 500 piaster
(omkr. 80 kr.), en pung guld 30,000 piaster
(omkr. 4,900 kr.). I turkiska statsräkenskaperna
betyder pung alltid pung silfver; däremct beräknas
gåfvor af sultanen ofta i pung guld. Benämningen
härrör från sedvänjan att fördela det penningförråd,
som inflyter i sultanens skattkammare, i städse lika
stora summor och innesluta dessa i läderpungar.
Pungalaitio [po’-], fi. <7>Punkalaitio</i>, konsistoriellt
pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Björneborgs öfre
kontrakt, Finland, hör till Tyrvis domsaga, Loimijoki
härad. Areal 341 kvkm. 6,453 inv. 1911), finsktalande.
A. G. F.
Pungaporna, Phalangistidae, zool.
Se Flygpungdjur och Pungdjuren.
Pungbjörnen, zool. Se Pungdjuren.
Pungdjuren, Marsupialia 1. Metatheria, zool., bilda en
ordning – enligt en annan uppfattning en underklass –
inom däggdjurens klass. Otvifvelaktigt ha däggdjuren
det intima samband, som utvecklats mellan modern
och fostret, i väsentlig mån att tacka för, att
deras organisation i flertalet afseenden uppnått en
större höjd än hos öfriga ryggradsdjur. Häraf följer,
att den olikhet i organisationshöjd, som finnes
inom däggdjursklassen, till en viss grad måste stå
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
