Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Publicistmöten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Publicistmöten-Publikan
548
tresse vidtagna åtgärderna äro följande företrädesvis
att lägga märke till: åstadkommande af en principiell
utredning af de för den periodiska pressen mest
önskvärda ändringarna i tryckfrihetslagen (1886),
utarbetande genom B. Lundstedt (se d. o.) af en
bibliografi öfver Sveriges periodiska litteratur
1645-1899, initiativ till och understöd af
Understödsföreningen svenska publicisternas
pensionskassa, åstadkommande af journalistiska
resestipendier och upprepade försök (1891 ff. och
1912) till upprätthållande af en platsförmedlingsbyrå
för tidningsmän. Sedan 1887 har klubben haft anordnad
en äfven för resande journalister tillgänglig
permanent lokal med läse- och skrifrum, rikt
urval af tidningar och tidskrifter, bibliotek
o. s. v. Af klubben har sedan 1881 utgetts en
illustrerad tidning "Julkvällen"; af behållningen
på densamma ha lämnats afsevärda understöd till
förutnämnda understödsförening. Vidare har klubben
utgett facktidningen "Pressen" (1898-1901) och
utger sedan 1907 årligen "Meddelanden", hvari utom
styrelseberättelser och ledamotsförteckningar ingå
stipendiaters reseberättelser, protokollsreferat
m. m. För öfrigt är att lägga märke till hvarjehanda
af klubben anordnade större offentliga festligheter
(vårfest 1893, karnevaler 1891 och 1907-13, "Pressens
vecka" 1901) samt dess värdskap för eller inbjudningar
af utländska tidningsmän såsom under utställningsåret
1897, vid nordiska och olympiska spelen, vid de
brittiska (1906), franska (1908) och tyska (1910)
pressbesöken. En del donationer har tillfallit
klubben. Den största af dessa har varit en å 25,000
kr. 1901 af stiftelsen för Lars Hiertas minne på
100-årsdagen af Hiertas födelse. Af ränteafkastningen
utgå stipendier till publicister för att i utlandet
företaga viktiga utredningar eller eljest utbilda
sig för sitt kall. Därjämte ha förekommit donationer
till en understödsfond, en stipendiefond för kvinnliga
journalister, till lokalfonden m. m. Publicistklubbens
fonder och kassa-tillgångar uppgingo l jan. 1915 till
143,000 kr.; häri ingå en lokalfond på öfver 78,000
kr. och Lars Hiertas stipendiefond på 30,000 kr.
T-s.
PublicFstmöten ha varit de första mera öppet
och allmänt framträdande uttrycken af en
lifligare samhörighetskänsla och kraftigare
sammanslutnings-sträfvanden mellan svenska pressens
män. Dessa möten blefvo också af afsevärd betydelse
icke minst genom de däraf beredda tillfällen till
personligt umgänge yrkeskamrater emellan. Senare
tiders mer och mer utvecklade organisationsformer
torde dock i förening med de lättare och lifligare
förbindelsemedlen ha gjort detta slags möten med
sin ganska dyrbara och vidlyftiga apparat tämligen
öfverflödiga. Det första publicistmötet hölls i
Stockholm 1868 under L. J. Hiertas ordförandeskap och
efterföljdes redan året därpå af ett i Göteborg. Det
tredje hölls på nytt i Stockholm 1871. Följande möten,
det 4:e-16:e, ha varit förlagda till Örebro 1874,
Linköping 1876, Jönköping 1878, Kristianstad 1881,
Stockholm 1884 och 1886, Göteborg 1889, Hälsingborg
1892, Gäfle 1895, Yisby 1898, Sundsvall 1901,
Kalmar 1904 och slutligen till Stockholm 1907. Ett
17:e möte var utsatt att hållas i Göteborg 1910, men
inställdes. Mötena ha i allmänhet pågått tre, fyra
dagar, fördelade mellan förhandlingar i gemensamma yr-
kesfrågor, samkväm och utflykter. För samtliga
möten föreligga tryckta redogörelser. De olika
landsdelarnas pressföreningar, som numera äro anslutna
till Publicistklubben (se d. o.), ha i regel haft
och ha fortfarande sina årsmöten anordnade i form af
ett slags publicistmöten, förlagda till olika orter
inom föreningsområdet. T-s.
Publicitetsprincipen, jur., den grundsats beträffande
rättigheter till fast egendom, att inskrifning i
offentligt register, fastighetsbok (se d. o.), å ena
sidan kräfves för att en sådan rättighet skall beaktas
och skyddas, men å andra sidan gentemot enhvar, som
i god tro handlat under förlitande på inskrifningens
riktighet, utesluter beaktande af annans eventuella
rätt, som icke på samma sätt inskrifvits. Jämte denna
grundsats, den s. k. m a-teriella publicitetsprincipen
eller regeln om fastighetsbokens puUica fides,
talar man jämväl om en formell publicitetsprincip,
grundsatsen att fastighetsbokens innehåll bör vara
tillgängligt för allmänheten, åtminstone för hvar och
en, som har ett berättigadt intresse att få del af
detsamma. Den materiella publicitetsprincipen tillhör
ännu icke vår rätt; 1875 års lagstiftning (k. förordn,
ang. lagfart och ang. inteckning 16 juni 1875) utgör
emellertid första steget på vägen till principens
införande, och lagberedningens förslag till jordabalk
II (1908) tenderar vidare i samma riktning. I saknaden
af ett tillförlitligt jordregister, på hvars införande
emellertid arbetats i åtskilliga år, ligger ännu så
länge ett hinder mot genomförandet af ett ordnadt
fastighetsbokssystem på publicitetsprincipens
grund. De fastighetsböcker, som föras hös-våra
underrätter - "hos häradsrätterna benämnda lagfarts-
och inteckningsböcker - åtnjuta icke publica fides
i här angifna mening; en oriktig uppgift i en sådan
bok grundlägger icke rätt. I formellt hänseende
äro däremot dessa böcker publika, så att hvem
som helst kan få kännedom om deras-innehåll. _
C. G. Bj.
Publicitetssystem. Se Försäkring, sp. 505.
Publi’COla, pseudonym. Se Halldin, J. G.
Publik (lat. publicus, offentlig, allmän, af
por-pulus, folket). 1. Den stora allmänheten;
läsekrets; åskådar-, åhörarkrets vid en offentlig
föreställning (pVblikum). - 2. Allmän, offentlig
(i motsats till privat, enskild), betecknar
något, som angår eller afser det på grund af
maktfullkomlighet verksamma samhället, d. v. s. i
regel staten. Uttrycket publik innebär sålunda,
beträffande en person, att denne i något afseende är
organ eller eljest verksam för staten, beträffande
en sak, att denna tillhör staten eller annan publik
inrättning, vare sig dess användning tillika är publik
eller blott privat, och beträffande en verksamhet
eller ett förhållande, att dess ändamål är statligt. _
2. Rid.
Publikan (lat. publicänus, af pu’blicum, i betydelsen
statsmonopol), hos forntidens romare en för-paktare af
statens inkomster eller en entreprenör af offentliga
arbeten. Romarna hade nämligen redan från äldre
tider för sed att genom censorerna för 5 år i
sänder till den högstbjudande öfverlåta uppbörden
af statsinkomsterna, äfvensom utförandet af arbeten
för statens räkning. Till följd däraf egnade sig
de store kapitalisterna, som ej tillhörde senaten,
men riddarståndet, åt entreprenörs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
