Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psilander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Psykiatri-Psykograf
514
Psykiatri (af grek. psyché, själ, och iatrara,
läkning, kur), läran om sinnessjukdomarna och deras
botande. Se Sinnessjukdomar. - P s y-k i a’t e r,
läkare, som egnar sig åt studiet och botandet af
sinnessjukdomar. - P s y k i art r i s k, som hör
till psykiatrien.
Psykisk (af grek. psychiko’s, af psyché, själ),
själslig, själisk. Möts. fysisk, kroppslig. -
Psykiska atomer kallar Miinsterberg de enkla
elementen i själslifvet. - Psykisk energi, förmågan
att utföra psykiskt arbete. - Psykisk forskning. Se
d. o. - Psykisk funktion. Se Funktion 3. - Psykisk
kausalitet, orsakssammanhanget inom själslifvet,
antages af Wundt m. fl., förnekas af Bain, Ribot,
Miinsterberg m. fl. - Psykisk kemism kallar Wundt
med ett bildligt uttryck det sätt, hvarpå genom en
sammansmältning af de omedelbara synintrycken och
de rörelsesensationer, som äro förbundna med ögats
inriktande, rumsuppfattningen uppstår. Liksom vid en
kemisk förening uppstår därvid något kvalitativt nytt
i förhållande till de sensationselement, som förbindas
med hvarandra. S-e.
Psykisk chock, en genom vissa upplefvelser
af plötslig och våldsamt öfverraskande art
åstadkommen skadlig återverkan på själslifvet,
som antingen verkar mera akut förlamande eller
som en kvarstående anledning till oro, grubbel och
sorg. Jfr Förryckthet, Hysteri och Process-vansinne.
G-s.
Psykisk forskning (eng. psychical research), den gren
af psykologien, som söker konstatera och vetenskapligt
förklara sådana fenomen inom själslifvet, hvilka för
den hvardagliga uppfattningen te sig som underbara,
såsom telepati, kristallskådning, andeuppenbarelser,
varsel, clairvoyance, sanndrömmar m. m. Vetenskapliga
metoder ha tillämpats på detta område framför allt
af det engelska "So-ciety for psychical research",
som stiftades 1882 och sedan funnit efterföljare
i flera andra länder. Inom hit hörande litteratur
intaga det nämnda engelska sällskapets "Proceedings"
en framstående plats. För öfrigt kan hänvisas till
följande märkligare arbeten på området: Gurney,
Myers och Podmore, "Phantasms of the living" (1886),
Pod-more, "Apparitions and thought transference"
(1894) och "Studies in psychical research" (1879),
Mason, "Telepathy and the subliminal self" (1897),
Ermacora, "La telepatia" (1898), Lang, "The making
of religion" (s. å.), Flournoy, "Des indes å la
planéte Mars" (1900), Myers, "Human personality and
its survival of bodily death" (1902), A. Lehmann,
"Övertro og trolddom" (4 bd, 1893 -96). I Sverige
har 1911 bildats ett sällskap med liknande syfte
som det nämnda engelska under namnet "Institutet för
psykologisk forskning i Uppsala", hvilket utger sina
meddelanden som bilagor till tidskriften "Psyke".
S-e.
Psyko-analys, med. Se Psykoterapi.
Psykofil (af grek. psyché, eg. fjäril, och
fi’los, vän), bot., säges om en växt, hvars
blommor äro tillpassade till pollination genom
dagfjärilar, t. ex. Dianthus. Honungen ligger
hos dessa blommor på bottnen af ett långt rör.
G. L-m.
Psykofysik (af grek. psyché, själ, och fy’sis, natur),
psyk., kallade Fechner (se d. o.) en mellan
Tryckt den 6/4 15
fysiologi och psykologi stående gränsvetenskap,
som har till uppgift att på experimentell väg
undersöka de lagbundna förhållandena mellan själ
och kropp. Särskildt undersökte han förhållandet
mellan intensiteten af sinnesintrycken och den
motsvarande intensiteten hos den därigenom uppkomna
sensationen. För detta förhållande uppställde
han den lag, som han efter sin lärare kallade
"Weberska lagen", men som sedan vanligen kallats
"We-ber-Fechnerska lagen". De problem, till hvilka
Fechner gaf uppslag genom sitt arbete "Ele-mente der
psychophysik" (2 bd, 1860; 2:a uppl. 1889, 1907),
ha sedan bearbetats af flera andra forskare, och
speciella metoder ha för området i fråga utvecklats. I
allmänhet betraktas psyko-fysiken numera ej som en
själfständig vetenskap, utan som en hjälpdisciplin
för psykologien och fysiologien. Af den synnerligen
omfattande hithörande litteraturen må här nämnas
G. E. Muller, "Zur grundlegung der psykophysik"
(1878), J. Delboeuf, "Elements de psychophysique
géné-rale et spéciale" (1883) och "Examen critique de
la loi psychophysique, sa base et sa significa-tion"
(1883), G. F. Lipps, "Grundriss der psychophysik"
(1899), och Foucault, "La psychophysique" (1901).
S-e.
Psykofysisk (se Psykofysik), som på en gång
tillhör själslifvet och det kroppsliga. -
P s y-kofysiska dispositioner, anlag och
minnesdispositioner, som på en gång ha vissa
kroppsliga och vissa själsartade förutsättningar. -
P s y k o-fysiska metoder. Se Psykofysik. -
Psykofysisk parallellism. Se Parallellteorien 3.
S-e.
Psykogen (af grek. psyché, själ, och ge’nesis,
ursprung), med., dets. som hysterisk (se Hysteri).
Psykognostik (af grek. psyché, själ, och gnösis,
vetande), praktisk människokännedom, grundad på en
intuitiv, konkret uppfattning af personligheten,
till skillnad från den vetenskapliga psykologien med
dess abstrakta och generaliserande uppfattning. Ett
sådant uppfattningssätt begagna vi alla i beröringen
med andra i hvardagslifvet, och det är särskildt
oumbärligt t. ex. för läraren vid hans undervisande
och uppfostrande verksamhet, för själasörjaren, som
måste förstå de personer, som han skall vårda, och
för rannsakningsdomaren, när denne skall söka ställa
förhöret efter den anklagades individualitet. Förmågan
af en sådan människokännedom kan naturligen ej
förvärfvas genom psykologiska studier, utan grundar
sig på medfödda anlag och förvärf vad erfarenhet. Men
liksom vid läkarens diagnos af sjukdomar hans
intuition skarpes genom medicinska kunskaper,
så kan också vetenskaplig psykologisk bildning
väsentligen höja den psykognostiska skickligheten.
S-e.
Psykograf (af grek. psyché, själ, och gra’féin,
skrifva) 1. Planchette, en apparat, som af spiritister
användes för att erhålla "andeskrift". Den består
antingen af en liten, lätt skifva på tre låga ben,
eller också är skifvan ersatt af galler af ribbor,
som genom tappar äro rörliga mot hvarandra på
skärningspunkterna. Två af benen äro formade så,
att de lätt glida på det bord, på hvilket den lilla
apparaten ställes, och det tredje benet är försedt
med en blyertspenna. När "mediet" lätt lägger en hand
på öfre sidan af apparaten, bringas
22 b. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
