Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prästkodexen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prästordnar. Se Munkordnar, sp. 1347.
Prästtionde, den åt prästerna förbehållna tionden,
som utgick af sädesslag (åkertionde), kreatur
(kvicktionde), fisk (fisktionde) och smör
(smörtionde). Se vidare Tionde.
Prästval är den handling, hvarigenom en
församling antingen själf utser sin präst eller,
om utnämningsrätten tillkommer K. M:t, uttalar
sig om hvilken präst den önskar. Den förslagsrätt,
som de svenska församlingarna sedan gammalt haft,
bekräftades i 1686 års kyrkolag (kap. 19 § 7);
och under frihetstidens början utgåfvos flera
stadganden, att församlingarna egde förslagsrätt
till regala pastorat, samt framhölls uttryckligen
i resol, å prästerskapets besvär 1731, att
församlingarna skulle vara berättigade att i de
konsistoriella gällen välja kyrkoherdar bland de
af domkapitlen föreslagne. Därefter utfärdades den
första prästvalsförordningen 5 juni 1739. Sedan
församlingarnas valrätt i de konsistoriella gällen
ånyo betonats i 1809 års regeringsform (§ 30),
utfärdades ny prästvalsförordning l april 1843,
hvilken sedermera ersattes af lagen ang. tillsättning
af prästerliga tjänster 26 okt. 1883 och den nu
gällande af 9 dec. 1910. Genom sistnämnda lag har den
gamla skillnaden mellan regala och konsistoriella gäll
upphört och konungens utnämningsrätt i stället på det
sätt ordnats, att densamma kommer till användning å
ena sidan beträffande hvilket gäll som helst, å den
andra endast när s. k. fjärde profpredikant varit
under omröstning; i detta fall föreligger en konflikt
mellan prästerskapets befordringsintressen och
församlingarnas, af eljest gällande befordringsgrunder
oberoende frihet till kallelse och val af prästman,
som kan vara de å förslag uppförde i meriter alldeles
underlägsen. Konungens utnämningsrätt är härvid
begränsad till dem, som varit under omröstning,
så vida någon af dem erhållit mer än hälften af de
afgifna rösterna och dessa senare utgjort minst en
femtedel af samtliga röster enligt röstlängden; i
annat fall kan konungen utnämna äfven annan prästman,
som inom viss tid anmäler sig direkt hos honom och
antingen på grund af prästvalslagens § 43: l har
eller enligt § 43: 2 af konungen förlänats sådan
extra ansökningsrätt. I alla öfriga fall utfärdar
domkapitlet fullmakt för den, som vid valet erhållit
de flesta rösterna eller, vid lika röstetal för två
eller flera, den bland dem, som pröfvas lämpligast,
och likaledes, om inga röster afgifvits, den
lämpligaste af dem, som kunnat väljas.
Val föregås af ansökan, förslag, prof och
frågodag; men val eger ej rum i prebenden eller
beträffande vissa prästerliga tjänster, hvilka i
annan ordning tillsättas (vid sjukhus, fängelse,
bruk, krigsmakten o. s. v.), och i patronella gäll
endast såvida patronus ej inom viss tid begagnat
cin kallelserätt. Har viss församling erhållit
särskild rätt, som den fortfarande må åtnjuta,
gäller hvad härom är särskildt stadgadt. När eljest
ordinarie prästerlig befattning blir ledig, skall
densamma af domkapitlet kungöras till ansökan,
hvarvid ansökningsrätten i regel är begränsad genom
stiftsbandet, som ger präst befordringsrätt blott
inom eget stift; dock finnas undantag, särskildt
beträffande domprostbefattningar och befattningar
inom Stockholm. Domkapitlet prof var först de sökandes
behörighet att söka, hvilken äfven beror af åtskilliga
andra villkor, och upprättar därefter förslag,
upptagande de tre mest meriterade af de
sökande; skulle så många ej finnas eller efter
förslagsupprättandet kvarstå, äro särskilda
föreskrifter gifna med hänsyn till ofullständigt
förslag och komplettering af förslag. Sedan förslag
vunnit laga kraft eller besvär slutligt afgjorts,
skola de därå uppförde å dem tilldelade söndagar
i församlingen af-lägga prof med predikande och
altartjänst, hvarefter den af domkapitlet förordnade
valförrättaren med församlingen håller frågodag. Vid
frågodags-förrättningen pröfvas först frågor om jäf
för val-förrättaren, om prof vens behöriga pålysning
och fullgörande m. m., hvarefter den särskildt af
hä-radsskrifvaren uppgjorda och före förrättningen
till granskning framlagda röstlängden, sedan tillfälle
gifvits till anmärkningar, justeras. Afser valet
kyrkoherdetjänst, skall, sedan längden justerats,,
valförrättaren tillfråga församlingen, om den
önskar kalla fjärde profpredikant, och beror det
härvid af de röstegande att väcka förslag om sådan
kallelse. Har förslag väckts, sker omröstning på
det sätt, att de, som vilja afslå förslaget, rösta
med nejsedlar, de öfrige med sedlar, hvarå skrifves
namnet på den, som önskas. Utgöra nej-rösterna minst
hälften af de afgifna rösterna, har frågan fallit;
likaså om intet namn erhållit minst tjugu röster
eller om det röstetal, som tillfallit den, hvilken
fått flesta rösterna, antingen ej uppgår till minst
trehundra eller ej utgör minst 1/5 af röstlängdens
hela röstetal. Vid lika röstetal af sådan styrka,
att förslaget antagits, skiljer lotten mellan dem,
som sålunda erhållit högsta röstetalet. Antager den
föreslagne kallelsen och pröfvas han af domkapitlet
behörig, så uppföres han å förslaget; eljest af
slås församlingens framställning. Ny kallelse
af fjärde profpredikant kan ej ske utom i vissa
undantagsfall. Sedan prof äfven af den kallade
aflagts, verkställes efter pålysning själfva
prästvalet. Kösträtten vid prästval skiljer
sig från rösträtten i kyrkostämma därigenom,
att dels hvarje röstegande blott har en röst,
dels rösträtten är personlig, d. v. s. tillkommer
allenast fysiska personer, män eller kvinnor,
mantalsskrifna inom församlingen, dels slutligen
rösträtt tillkommer äfven vissa eljest i kyrkostämma
icke röstberättigade personer, nämligen hustru
till röstberättigad man, såvida intet annat hinder
föreligger för hennes egen rösträtt vid kyrkostämma
än saknad af själfständig skattskyldighet. Fullmakt
får vid prästval användas endast på landet, men ej i
stadsförsamling. Sedan valförrättningen af slutats,
kunna inom viss tid besvär anföras öfver denna samt
öfver frågodagsförrättningen, hvilka besvär pröfvas
af domkapitlet och i sista hand af K. M:t. Rid.
Prästvigning. Se Ordination.
Præstö, stad på sydöstra Själland, vid Præstö
fjord, den inre delen af Faksefjorden, ligger på
mark, som ända till 1300-talet var en ö och som ännu
nästan på alla sidor är omgifven af vatten. Den är
en af Danmarks minsta städer, 1,469 inv. (1911),
och är sedan 1900 förenad med Næstved genom en
järnväg. P. omnämnes först 1321 och fick stadsrätt
1403. Kyrkan, som ursprungligen hörde till ett
kloster, som refs 1563, består nu af två sammanbyggda
kyrkor. Strax utanför P. ligger herrgården Nysö.
E. Ebg.
Præstö amt omfattar sydöstra delen af Själland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
