Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prunus L., bot. - Prurigo (latin klåda), med. - Pruritus. Se Gubbklåda och Klåda - Prus, Boleslaw, pseudonym. Se Glowacki, A. - Prusias - Prussia, latinisering av Preussen - Prustkåda, farm. Se Euphorbium - Prustrot, bot. - Prut - Prutenisk, preussisk - Prutgåsen, zool. Se Andfåglar, sp. 966 - Prutz, Robert Eduard, tysk skald och litteraturhistoriker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
459 Prurigo–Prutz 460
lämna gummi (se Gummiflöde och
Körsbärskåda).
O. T. S. (G. L–m. C. G. D.)
Prurigo (lat., klåda), med., en kronisk, oftast i
barndomen, 1:a–3:e lefnadsåret, börjande och hela
lifvet kvarstående hudsjukdom, som till en början
fullständigt liknar de i den tidigare barnaåldern så
vanliga nässelutslagen. Sedermera uppstå i stället
för nässelutslagen blott små knappnålshufvudstora,
blekröda, starkt kliande upphöjningar (papler) i
huden, vanligast på armarnas och benens sträck-sidor
och öfver bålen, sällan på halsen och hufvudet,
nästan aldrig i arm- och knävecken. Till följd
af de upprepade rifningar den svåra klådan
framkallar, uppstå stora förändringar, sårnader,
som lätt infekteras med varbakterier, ärr och en
betydlig förtjockning i huden. Lymfkörtlarna,
särskildt de i ljumskvecken, svälla betydligt
(s. k. prurigobuboner). I de lindrigare fallen
uppträder sjukdomen periodvis, och under de
jämförelsevis långa intervallen kan huden mer
eller mindre fullständigt repareras. I de svårare
äro anfallen af klåda så godt som ständiga, och de
stackars offren föra en beklaglig tillvaro genom
sömnlöshet och kraftnedsättning, oftast urståndsatta
till någon ordnad verksamhet. Prurigo är aldrig
omedelbart dödande, men förkortar otvifvelaktigt
ofta lifslängden. Sjukdomen, åtminstone i sina
svåra former, förekommer nästan uteslutande
bland den fattiga, i hygieniskt afseende sämst
lottade befolkningen. Den ansågs förr obotlig,
men säkerligen kunna många fall, om de sjuke
komma under goda hygieniska förhållanden,
betydligt förbättras och äfven fullständigt
läkas. Därtill fordras, att de icke för sent komma
under behandling och att denna fortsattes länge,
ofta i åratal. Man måste därför alltid vid de mera
envisa nässelutslagen hos barn tänka på möjligheten,
att sjukdomen kan vara en börjande prurigo, och
genom behandling söka hindra dess utveckling.
L. Mbg.
Pruritus. Se Gubbklåda och Klåda.
Prus, Bolesaw, pseudonym. Se Glowacki, A.
Prusias, namn på två konungar i Bitynien. P. I
kämpade med kraft och framgång mot galaterna och
utvidgade sitt land. Han trädde under romarnas
krig med Antiochos i Syrien på deras sida. Då han
däraf ej skördade någon fördel, blef han missnöjd
och mottog därför den landsflyktige Hannibal vid
sitt hof. På dennes råd anlade han staden Prusa,
nu Brussa (se d. o.). – Efter P:s död, 186 f. Kr.,
regerade hans son P. II, hvilken, efter att ha
användt Kannibal under sina strider med konung
Eumenes i Pergamon, sedermera på romarnas anmodan
uppoffrade kartagern, så att denne nödgades taga
gift, år 183. P. II mördades 148 f. Kr. Jfr Bitynien.
R. Tdh.*
Prussia, latinisering af Preussen.
Prustkåda, farm. Se Euphorbium.
Prustrot, bot., det svenska namnet på Helleborus
(se d. o.). Svart prustrot, H. niger L., har de
fotlika rotbladen försedda med 7 flikar. Mellan
dessa uppskjuter en bladlös stängel, som uppbär
1-2 blommor, hvilkas stora hylleblad äro invändigt
hvita och utvändigt rödletta. Dess blomning inträffar
gärna under vintern, från dec. till mars, om väderlek
och temperatur äro gynnsamma. Denna arts rotstock, rhizoma Hcllebori nigri, var förr of-
ficinell i Sverige och begagnades i nervsystemets samt
underlifvets sjukdomar. Prustroten är mycket skarp;
pulvret retar häftigt till nysning (hvaraf det svenska
namnet) samt framkallar kräkning och afföring. På
liknande sätt verka de andra arterna, af hvilka grön
prustrot, H. viridis L., har långskaftade rotblad,
fotlikt delade i 10 lansettlika, sågade flikar. Den
med blad försedda stjälken uppbär flera blommor med
grönaktiga, mindre hylleblad, som kvarsitta under
hela sommaren. Denna och föregående art trifvas
väl i trädgårdarna i Sverige. Stinkande prustrot,
H. jcetidus L., är allmän i mellersta Europa och lätt
igenkänd genom sin obehagliga lukt. Om hvit prustrot
se Veratrum. O. T. S. (G. L–m.)
Prut, biflod fr. v. till Donau, upprinner i
Galizien på nordöstra sidan af Karpaterna n. om
Czornahora, flyter i början mot n. och vänder sig
därefter mot ö. och s. ö., hvilken riktning floden
sedan i allmänhet bibehåller, tills den vid Reni,
nedanför Galați, förenar sig med Donau. Längd 845 km.;
flodområde 26,756 kvkm. Dess nedre del är segelbar. –
På en genom flodens krökningar bildad landtunga,
vid staden Husi, vardt Peter den store med sin
här innesluten af turkarna, men erhöll fritt aftåg
genom den 22 juli 1711 ingångna s. k. freden vid
P. Från freden i Bukarest 1812 till Parisfreden
1856 utgjorde P. gräns mellan turkiska riket
(vasall-landet Moldau, nu en del af Rumänien)
och Ryssland, därefter endast under sträckan
till Katamori (ungefär vid 47:e breddgraden),
emedan 1856 äfven vänstra flodstranden lades till
Rumänien. Sedan Berlinfördraget (1878) är P. ända
till mynningen gräns mellan Rumänien och Ryssland.
(J. F. N.)
Prutenisk, preussisk. – Pruteniska
planettabellerna upprättades 1551 af astronomen
Erasmus Reinhold.
Prutgåsen, zool. Se Andfåglar, sp. 966.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
