Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Provinsiell. Se Provisorisk - Provisionsnota, jur. och hand. - Provisionsresande - Provisor. Se Apotekare - Provisoriet - Provisorisk - Provisorisk befästning - Provisorium - Provocatio, lat. Se Provokation - Provocera - Provo city - Provokation - Provokatorisk rättegång, jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Sverige lifligt utöfvat denna reserverade
provisionsrätt äfven till lägre kyrkliga
ämbeten. Beträffande närmast biskopsämbetenas
besättande skedde provisionen antingen så, att
kapitlet genom val designerade viss person, som
påfven utnämnde, eller att han ensam providerade,
antingen på grund af att kyrkorättsliga bestämmelser
åsidosatts eller i kraft af reservation. I regel
besatte påfven själf kapitelämbeten, och äfven flera
sockenkyrkor fingo sina herdar af påfven. I Sverige
liksom annorstädes inom kristenheten gaf den påfliga
provisionsrätten anledning till häftiga politiska
strider. Ryktbar är striden om besättandet af
ärkebiskopsstolen i Uppsala med Olaus Laurentii 1432,
och dyningarna däraf förmärktes långt därefter. Jfr
Johannes Haquini, Nils Allesson och Servitier.
1. Å. W:son M. 2. L. M. B.
Provisionell. Se Provisorisk.
Provisionsnota, jur. och hand., skriftlig uppgift, som
en handelsagent, handelsresande eller platsförsäljare
erhåller från sin hufvudman (affärshuset, som han
företräder), angående sina fordringar på provision
för affärer, som genom hans medverkan bragts till
stånd. Genom lagen om kommission, handelsagentur
och handelsresande 18 april 1914, §§ 71, 72, 87, 93,
ha fastställts regler om provisionsnota; förut har
man (i vårt land, liksom fortfarande i Danmark och
Norge) härutinnan blott haft handelssedvänja till
rättesnöre. Den agent, resande eller platsförsäljare,
som varaktigt företräder en och samme hufvudman,
har anspråk på provisionsnota halfårsvis, tillfällig
företrädare åter för hvarje afslutad affär för sig.
C. G. Bj.
Provisionsresande, handelsresande, som uppbär
sitt arfvode i form af provision (se d. o. 1)
på försäljningssumman i motsats mot den fast
anställde och aflönade resanden. Den senare
representerar vanligen blott en firma, då
provisionsresanden ofta arbetar för flera,
dock icke med hvarandra konkurrerande.
Å. W:son M.
Provisor (lat., af providere, ombesörja), examinerad
apotekare, som tjänstgör på annans apotek. Se
Apotekare.
Provisoriet kallas i Danmark det politiska
tillstånd, som ministären Estrup utan laglig grund,
men med stöd af landstingets majoritet upprätthöll
1885–94 genom sina 9 gånger upprepade "provisoriska
bevillningslagar". Detta tillstånd varade, tills genom
den politiska förlikningen april 1894 dels antogs en
finanslag, dels fastställdes bestämmelser, som skulle
vara en garanti mot provisoriets återupptagande.
Jfr Danmark, sp. 1300 ff. E. Ebg.
Provisorisk, Provisionell (fr. provisoire,
provisionnel, af lat. providere, på förhand anskaffa),
förberedande, öfvergångs-, inrättad, begagnad
eller vidtagen tills vidare (under afvaktan på
sakens definitiva ordnande). – Provisorisk regering,
styrelse, som under en revolution upprättas,
innan en definitiv regering hinner konstitueras.
Provisorisk befästning kallas en sådan befästning, som
antingen är ämnad att ersätta en permanent befästning,
hvilken af en eller annan orsak ej kommit till
stånd eller ock är af sådan vikt, att densamma med
alla för tillfället till buds stående medel utföres
omsorgsfullare och ges större motståndskraft än en
fältbefästning (se d. o.). Provisoriska befästningar,
som i olikhet med halfpermanenta befästningar (se d. o.) aldrig utföras
under fredstid, om ej kort före ett befaradt
krigsutbrott, användas, när fältarméns strid
lokaliseras eller för skyddandet af en ej permanent
befäst, strategiskt viktig punkt med så ringa styrka
som möjligt eller för fullständigandet af permanenta
anläggningar, allt under förutsättning af att härför
erforderlig tid står till buds. Ehuru man söker göra
en provisorisk befästnings motståndsförmåga så stor
som möjligt, uppnår denna dock aldrig en permanent
befästnings, och därför behöfver den provisoriska
befästningen 1 1/2–2 ggr större besättning än en
motsvarande permanent. Att vid behof fullt ersätta en
sådan genom medelst förberedda materialier anlagd
provisorisk befästning går sålunda ej för sig. Utom
jord och trä användas för provisoriska befästningar
äfven betong, armering, lättare pansarkonstruktioner
m. m., och alla svåranskaffliga materialer böra
uppläggas i förråd redan i fred. Formerna för
den provisoriska befästningen ha utvecklats ur
fältbefästningens, men då utförandet måste göras
mycket omsorgsfullt, bör god teknisk ledning
anlitas. Jfr Befästningskonst, sp. 1201.
L. W:son M.
Provisorium (nlat.; se Provisorisk), provisoriskt
tillstånd; provisorisk regering.
Provocatio, lat. Se Provokation.
Provocera (lat. provocare), utmana, egga.
Provo city [pråu’våu si’ti], stad i nordamerikanska
staten Utah, vid floden P., 78 km. s. ö. om Salt Lake
City. 8,925 inv. (1910). Handel med landtbruksartiklar
och malm.
J. F. N.
Provokation (lat. provocatio), utmaning, upphetsande,
förtäckt eggelse till politiskt brott (eller
felgrepp); vädjande. – I det forna Rom vad till
folket från en ämbetsmans dom. Provokationen fick
ega rum endast i brottmål och gällde företrädesvis i
fråga om kropps- och lifsstraff. Provokationsrätten
betraktades som ett palladium för medborgarna. Den
blef dem tillförsäkrad först genom Valerius’ lag (509
f. Kr.) omedelbart efter konungadömets afskaffande
och sedan genom flera lagar. Mot diktatorns dom
var provokation icke medgifven, åtminstone icke
före decemvirallagstiftningen. Sedan de ständiga
brottmålsdomstolarna, hvilka dömde i folkets namn,
inrättats, förlorade provokationen nästan all
betydelse.
R. Tdh.*
Provokatorisk rättegång, jur. Med hänsyn till
beskaffenheten af det rättsskydd, som kärande i
rättegång kan begära, skiljer man emellan tre olika
arter af talan, bland dem fastställelsetalan,
hvarmed förstås en talan, som afser enbart
att få af domstolen fastställdt, huruvida ett
visst rättsförhållande består eller ej, hvaremot
svarandens förpliktande att fullgöra något ej
påyrkas af käranden. En fastställelsetalan kan vara
antingen positiv eller negativ; i förra fallet vill
käranden ha fastslaget, att en rättighet föreligger,
i det senare, att en rättighet icke föreligger. Den
s. k. provokatoriska talan är en art af negativ
fastställelsetalan, närmare bestämdt en sådan negativ
fastställelsetalan, som afser att få fastställdt,
att käranden icke är förpliktad att fullgöra en viss
prestation. Namnet har sitt upphof däraf, att man
tidigare ansett ifrågavarande rättegång innebära
en anmaning från kärandens, provokantens, sida till
svaranden att göra sitt förmenta anspråk gällande;
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
