Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 391-392 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Proposition - Propositus. Se Praepositus - Propreté. Se Proper - Propretor. Se Pretor och Prokonsul - Propria causa, lat., i egen sak - Propriebalans - Proprieborgen - Proprietär - Pro primo, lat., för det första - Proprio motu. Se Motu proprio - Proprium. Se Namn och Nomen Props - Propsteiergåsen - Propylé

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

391

Propositus-Propylé

392

tillspörja församlingen, om den gillar detsamma. Ett
så beskaffadt tillspörjande kallas framställande
af proposition på förslag till beslut. Proposition
skall alltid besvaras med endast ja eller nej,
och ordföranden tillkännager därpå sin uppfattning
af hvilket förslag, som vunnit församlingens
bifall. Därvid skall bero, så vida ej omröstning
(se d. o.) begäres. Ordförande har att tillse, att ej
andra förslag göras till föremål för proposition än de
i laga ordning väckta. Han bör äfven tillse, att det
väckta förslaget ej kommer i strid med lag. Inträffar
detta, bör han fästa församlingens uppmärksamhet därpå
och tillika ange, att enligt hans uppfattning en sådan
fråga ej må göras till föremål för proposition. I
andra församlingar är dock ordförande i allmänhet
skyldig att, därest flertalet är af annan mening,
framställa proposition, men den svenska riksdagens
talmän ega att vägra proposition, där de finna väckt
fråga strida mot grundlagens lydelse. Det engelska
underhusets talman har emellertid också en liknande
befogenhet med afseende på förslag, som strida mot
arbetsordningen, särskildt när de gå ut på obstruktion
(se d. o. 2) eller som påyrka closure (se Glo t ur
e). 1. S-e. 2. I-F. 3. B. C-ni. 4. H. L. R. (S. B.)

Propositus. Se Præpositus.

Propreté. Se Proper.

Propretor (lat. proprætor), romersk ämbetsman med
pretors rang; ståthållare i en provins. Se Pretor
och Prokonsul.

Propria causa, lat., i egen sak. – Propria
manu, lat., med egen hand, egenhändigt.

Propriebalans (af lat. proprius, egen), förv.,
den brist i en offentlig redogörelse, hvilken
utgör redogörärens egen personliga skuld,
enär han icke redovisat så mycket, som han
uppburit. Så snart en redogörelse aflämnas till
Kammarrättens revisionsafdelning, skall ofördröjligen
undersökas, huruvida propriebalans däri förefinnes,
i hvilken händelse åtal genast skall anställas.
Kbg.

Proprieborgen (af lat. proprius, egen), borgen såsom
för egen skuld (se Borgen). – Propriehandel,
handel, som drifves för egen räkning, i motsats till
kommissionshandel (jfr Handel, sp. 1301–02).

Proprietär (af lat. proprietas, egendom), godsegare,
egendomsherre; egare.

Pro primo, lat., för det första.

Proprio motu. Se Motu proprio.

Proprium (med underförstådt nomen), lat.,
egennamn. Se Namn och Nomen.

Props (af eng. prop, stöd) användes ofta i
stället för pitprops eller grufstöttor. Äfven
annat kort rundvirke, t. ex. för svarfning eller
bobintillverkning, plägar stundom betecknas props.

Propsteiergåsen [pråpsta’jer-], husdjurssk., en gåsras
i Schleswig-Holstein, hvilken liknar Pommerska gåsen
både i storlek och färg.
H. F.

Propylé (lat. propylæum, grek. propylaion, af pro,
framför, och pyle, port), eg. en byggnad framför
en port, en förhall, särskildt en mera monumental
sådan vid hufvudingången till den forngrekiska
konungaborgens gård, såsom i Tiryns, eller till
ett tempelområde, såsom i Sunion, Delos, Olympia,
Priene, Eleusis och Aten. Närstående fig. 1 visar
öfverensstämmelsen i anläggningen af propyléerna
vid porten till konungapalatsets i Tiryns
borggård, A, och vid portarna till tempelområdet
i Sunion, B; i båda fallen äro såväl utanför som
innanför portarna anordnade förhallar, utbildade

Fig. 2. Plan af de forna propyléerna vid Akropolis i Aten.

förhall B, vettande mot den branta uppgången C till
Akropolis och af samma bredd (omkr. 21 m.) som
denna samt af en inre grundare mot tempelområdet sig
öppnande portik A. Den yttre förhallen B flankeras af
två lägre byggnader D och E, mellan hvilka uppgången
mynnar in i denna förhall. Fasaderna på såväl den
inre som den yttre förhallen liknade fullständigt
ett doriskt tempel med frontonerna hvilande på
sex kolonner. Afståndet mellan de två mellersta
kolonnerna är betydligt större än mellan de öfriga
och fordrar en marmorbjälke af 5,43 m. längd; den
längsta arkitravsten, som förekommit i något doriskt
byggnadsverk af marmor. I muren mellan inre och
yttre förhallen befinna sig själfva ingångarna till
Akropolis, fem till antalet; spår af anordningarna
för de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>