Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Projektilbana, artill., skjutk. Se Kulbana - Projektildurk, skpsb. Se Durk 2 - Projektion - Projektionsapparat, fys. - Projektionslära. Se Linearritning - Projektiv geometri - Projektör. Se Elektrisk strålkastare - Projiciera. Se Projektion 1 - Pro joco (lat. "för löjet") - Pro jure et populo, lat., "för rätt och folk" - Prokambium. Se Kärlsträng, sp. 579, och Meristem - Prokansler. Se Universitetskansler - Prokarp, bot. - Prokatalex, metr. Se Asynartetisk och Katalex - Prokesch von Osten, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Projektilbana-Prokesch von Osten
348
ektilbana, artill., skjutk. Se Kul bana.
ektildurk, skpsb. Se Durk 2.
ektiön (af lat. projefctio, framkastande, ut-
gaf vo för ringa sårverkan, och detta gaf anledning
till åtskilliga försök, hvaribland engelsmännens
dum-dum-kulor (se d. o.) äro de mest kända. Att
sårverkan minskats anses nu vara ett faktum, men
kaliberminskningen har medfört så många fördelar i
andra afseenden, att de mer än uppväga nyssnämnda
olägenhet. G. af Wdt.
Pro"
Pro
PrV
kast). 1. Mat. Med projektion af en punkt på en
rät linje eller på ett plan förstås den punkt,
där perpendikeln från punkten träffar linjen eller
planet. Med projektion af en linje på en annan linje
eller på ett plan förstås orten för ändpunkterna
af de perpendiklar, som från den förra linjens
successiva punkter fällas mot den andra linjen eller
planet. Samma definition gäller äfven för projektionen
af en yta på ett plan. Stundom tar man dock för detta
sistnämnda fall ordet projektion i vidsträcktare
bemärkelse: liktydigt med afbildning i allmänhet
och således äfven omfattande hvarje afbildning af en
rumsstorhet på ett plan. Ett särskildt slag häraf är
centralprojektion 1. p e r-spektivisk projektion (se
Perspektiv), som nyttjas t. ex. inom den projektiviska
geometrien. - Med de två projektionspla-H e n förstås
horisontalplanet och vertikalplanet.
- Projicierande linjer kallas perpen-diklarna
mot projektionsplanet, projiciéran-d e y t a den
yta, som bildas af perpendiklarna.
- Axonométrisk projektion. Se Litt e ar
r i t n i n g 2. - H o m a l o g r
af isk projektion. Se Homalografisk.
- Klinogräfisk 1. Sned projektion,
en vid tekniska ritningar, särskildt för
stensnittskon-struktioner nyttjad geometrisk
af bildningsmetod, hvarvid från de olika punkterna
af ett gifvet föremål de afbildande, sinsemellan
parallella projektionsstrålarna tänkas dragna i
sned vinkel mot ett bildplan. Genom strålarnas
snedvinklighet skiljer sig denna metod från
den s. k. ortogonala projektionen, vid hvilken
föremålet af bildas medelst mot bildplanet
vinkelräta strålar. - Konisk projektion är
afbildning af en sfär på en kon, som tangerar
sfären och- hvars spets ligger på förlängningen af en
diameter. - Se vidare Kartprojektion och L i n
o a r-ritning. - 2. Psyk. Sinnesförnimmelsernas
projektion kallas den egenskapen hos våra
yttre sinnesförnimmelser, att deras innehåll ej
fattas som inre tillstånd hos den förnimmande,
utan uppfattas som egenskaper hos yttre föremål.
1. I. F. P. H-s. 2. S-e.
Projektionsapparat, fys., en apparat, som med
tillhjälp af en ljuskälla visar vanligen förstorade
bilder på en yta (duk, skärm o. d.). Sådana apparater
äro bl. a. kinematograf (se d. o.), laterna magica
(se d. o.), megaskop (se d. o.) och skiop-tikon
(se d. o.). Vid sol- 1. bildmikroskopet användes som
ljuskälla det direkta solljuset (se Sol-mikroskop).
Projektionslära. Se Linearritning.
Projektiv geometri, läran om rumsstorheters
projektiva egenskaper, d. v. s. de egenskaper, som
bli oförändrade vid perspektivisk projektion. Om man
t. ex. antar en konisk sektion och en rät linje i
dess plan, hvilken icke skär den koniska sektionen,
så kunna genom lämplig projektion härur erhållas en
cirkel och en oändligt aflägsen rät linje. Antar man
vidare, att från en punkt på den första räta linjen
ett system af andra räta linjer är draget i den
koniska sektionens plan, så motsvaras dessa linjer
af ett system parallella linjer i cirkelns plan. Den
projektiva geometrien behandlar då de egenskaper,
som äro gemensamma för den koniska sektionen och
systemet räta linjer i dess plan å ena sidan samt
cirkeln och systemet parallella linjer i dess plan å
andra sidan. Om t. ex. ea af linjerna i det första
systemet skär den koniska sektionen, gäller detta
äfven om motsvarande linje i det andra systemet
med afseende på cirkeln, d. v. s. intersektionen
utgör här en projektiv egenskap. De projektiva
egenskaperna äro hufvudsakligen deskriptiva
(d. v. s. blott afseende läget), till en mindre del
äfven metriska (d. v. s. afseende äfven storleken,
t. ex. det anharmoniska förhållandet). Den
projektiva geometrien, hvars framträdande
förbereddes af Monge och Carnot, upptäcktes af
Poncelet (se d. o.). Sedermera har den utbildats
i sammanhang med den nyare geometrien, så att
gränsen mellan den och andra grenar af den? moderna
geometrien på flera punkter blir rent godtycklig.
(I. F.)
Projektor (af lat. projifcere, framkasta). Se
Elektrisk strålkastare.
Projiciera (lat. proji’cere, framkasta, göra
ett utkast, framställa medelst ritning; utföra
en projektion (se d. o.). Jfr Projektera (under
Projekt). - Projicierande linjer och P r c-jicierande
yta. Se Projektion 1.
Pro JOCO (lat., "för löjet"), namn på ett i viss mån
vittert sällskap, som stiftades i Stockholm 1809 af
L. Hammarsköld, J. K. Askelöf och K. A. Agardh samt
egde bestånd ett par år. Vid sällskapets sammankomster
fördes inga protokoll, och det samlade ej några
handlingar. Det utgjordes af en liten krets glada
vänner, som samtalade om litterära ämnen och af hvilka
flera lämnade bidrag till Askelöfs tidning "Polyfem"
i dess fejder mot den akademiska riktningen. Bland
leda-möterna i Pro joco märkas vidare K. Livijn,
skalderna Elgström och Stjernstolpe, målaren
K. F. v. Breda, Gr. A. Silverstolpe samt bröderna
K. och L. Ekmarck. För hedersledamöter förklarades
"personer, som begått någon stor, himmelsskriande
dumhet". Ett slags fortsättning af Pro joco var det
1816 stiftade sällskapet Gröna rutan (se d. o.).
Pro jure et p07pulo, lat., "för rätt och folk", ett
af konung Sigismunds (af Sverige och Polen) valspråk.
Proka^bium (af lat. pro, för, och kambium, se d. o.),
bot. Se K ä r l s t r ä n g, sp. 579, och Meristem.
Prokansler. Se Universitetskansler.
Proka’rp, bot., det honliga könsorganet (karpogon»
och trikogyn) hos floridéerna.
Prokatale’x, metr. Se Asynartetisk och K a t a l e x.
Prokesch von Osten [pra’-fann årsten], Anton., grefve,
österrikisk statsman, resande och skriftställare,
f. 10 dec. 1795 i Graz, d. 26 okt. 1876 i Wien,
deltog 1814-15 i kriget mot Frankrike som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
