Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Profylax, Profylaktik, med., hyg. - Profår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Profår
338
man ger sig ut på en sjöresa e. d. - Adj. P r
o-fyla’ktisk. F. B.
(C. G. S.)
Profår (ty. probejahr) kallas i Sverige och
några andra länder den utbildningskurs, hvilken
de, som ämna bli lärare vid allmänna läroverk
(elementarläroverk), ha att genomgå för att vinna
praktisk utbildning för lärarkallet. De, som sålunda
äro sysselsatta med profårets genomgående, kallas
i Sverige lärarkandidater 1. profårskandida-t
e r. I Preussen omfattar numera den praktiska
utbildningskursen för blifvande lärare vid
de högre skolorna två på hvarandra följande
ettåriga kurser, den ena teoretisk-pedagogisk,
seminarieåret, den andra praktisk-pedagogisk,
profåret. - I Sverige inrättades profåret genom
k. kung. 12 maj 1865, då vissa föreskrifter härom
infördes i läroverksstadgan. Profåret kunde enligt
dessa föreskrifter genomgås vid hvilket högre
elementarläroverk som helst, sedan lärarkandidaten
efter ansökan erhållit hänvisning af chefen för
Ecklesiastikdepartementet. Dessa föreskrifter voro
gällande t. o. m. läsåret 1874-75. Under denna tid
meddelades hänvisning till 23 läroverk, och profåret
genomgicks af omkr. 200 lärarkandidater, bland hvilka
dock omkring två tredjedelar genomgingo profåret vid
läroverken i Stockholm, Uppsala och Lund. Yid 1874 års
riksdag föreslog K. M:t inrättandet af en pedagogisk
undervisningsanstalt för elementar-lärare. Kiksdagen
fann sig likväl icke kunna godkänna förslaget, utan
ansåg det vara lämpligast, att den praktiska delen af
lärarbildningen, i huf-vudsaklig öfverensstämmelse
med kommitténs för revision af läroverksstadgan
23 juli 1872 afgifna förslag, anordnades vid de
befintliga undervisningsanstalterna och således
den begynnelse till inrättning för lärarbildnings
meddelande, som redan förefunnes i det föreskrifna
profåret, ytterligare utvecklades, samt beviljade
de medel, som erfordrades under förutsättning, att
sådana anordningar skulle vidtagas sannolikt vid fem
särskilda läroverk, då högst åtta lärarkandidater
skulle utbildas vid hvarje. Fullföljande denna
riksdagens anvisning, utfärdade K. M:t 16 juni
1875 särskild kungörelse angående anordningen af
det i gällande stadga för rikets allmänna läroverk
föreskrifna profåret. Enligt denna författning
skulle rätt att genomgå profår tillkomma den, som
aflagt de för erhållande af lärartjänst vid statens
elementarläroverk föreskrifna kunskapsprofven;
ansökan om genomgående af profår skulle inges till
chefen för Ecklesiastikdepartementet, på hvilken det
ankom att för ändamålet hänvisa den sökande till
något af de af K. M:t bestämda profårsläroverken;
profåret skulle genomgås i tre ämnen; profåret
skulle omfatta två samtidigt fortlöpande kurser,
en praktisk och en teoretisk; föreståndarskapet för
den praktiska kursen skulle, där hinder ej mötte,
utöfvas af vederbörande läroverksrektor; föreståndare
för den teoretiska kursen skulle utses af chefen
för Ecklesiastikdepartementet; den praktiska kursen
skulle innefatta såväl åhörande af undervisningen
på läroverkets olika stadier som ock meddelande af
undervisning dels till öfning, dels till prof; af
föreståndaren för den teoretiska kursen skulle hållas
föreläsningar öfver viktigare delar af pedagogikens
teori och historia, med särskildt afseende på det
svenska undervisningsväsendets utveckling; pröfnin-
gen i den teoretiska kursen skulle omfatta
bl. a. uppsatser öfver lättare pedagogiska
eller metodologiska frågor; betyg öfver den
praktiska kursen, afseende lärarkandidatens
ådagalagda flit, fallenhet för lärarkallet
och undervisningsskicklighet, skulle af ges af
föreståndaren i samråd med de lärare, som med
honom deltagit i kandidatens handledning; betyg
öfver den teoretiska kursen skulle afges af kursens
föreståndare. Genom k. kung. 30 dec. 1880 stadgades,
att filos, kandidat skulle vara berättigad att genomgå
profår, äfven om den af honom undergångna examen
endast i förening med ännu icke aflagda ytterligare
kunskapsprof medförde behörighet till lärartjänst
vid allmänt läroverk. Genom k. kung. 20 april 1892
återgick man till den ursprungliga bestämmelsen, att
för behörighet att genomgå profår skulle erfordras
att ha aflagt de för erhållande af lärartjänst vid
statens elementarläroverk föreskrifna kunskapsprofven
Sedan genom statsmakternas beslut 1904 de allmänna
läroverken - som elementarläroverken numera kallas -
ställts under inseende af en central öfverstyrelse,
till hvars handläggning skulle höra jämväl ärenden
rörande särskild utbildning af lärare och lärarinnor
vid de under öfverstyrelsens inseende stående
läroanstalterna, utfärdades genom k. kung. 2 juni 1905
ny förordning angående profåret. Bland viktigare däri
införda ändringar i förut gällande bestämmelser må
anföras, att den befattning med profåret, som förut
tillkommit chefen för Ecklesiastikdepartementet,
öfverflyttades på läroverksöfverstyrelsen; att
lärarkandidat, där sådant utan olägenhet kan ske, må
kunna genomgå profår i fyra ämnen; samt att utöfver
den framställning af de särskilda läroämnenas metodik,
som skall förekomma i samband med preparation och
granskning af lärarkandidats öfningsundervisning,
skall, om möjligt, hvarje termin anordnas ett lämpligt
antal föreläsningar öfver något eller några af de
särskilda ämnenas metodik äfvensom minst hvar-annan
termin föreläsningar i skolhygien. Sedan genom
beslut af 1907 års riksdag upprättats en professur
i pedagogik vid universitetet i Uppsala och genom
beslut af 1912 års riksdag upprättats en professur
i psykologi och pedagogik vid universitetet i
Lund, föreskref K. M:t, att innehafvarna af dessa
befattningar skulle vara föreståndare för den
teoretiska profårskursen vid universitetsstadens
prof-årsläroverk. l nov. 1907 utfärdade K. M:t
särskild stadga angående de filosofiska examina,
upptagande bl. a. en för blifvande ämneslärare vid
de allmänna läroverken särskildt af sedd examen,
benämnd filosofisk ämbetsexamen. I denna examen skall
ingå bl. a. en kurs i psykologi samt pedagogikens
teori och historia. Enär denna kurs till stor del
sammanfaller med den teoretiska kursen i profåret,
har fråga uppkommit, i hvad mån inrättandet af
filosofisk ämbetsexamen bör föranleda ändring i
profårets organisation. Denna fråga har nyligen
varit under ompröfning af läroverksöf verstyrelsen,
som föreslagit, att den teoretiska kursen, i den
mån denna omfattar pedagogikens teori och historia,
skall utgå ur profåret. I sammanhang härmed har
läroverksöfverstyrelsen föreslagit bl. a., att
profåret skall i vissa fall kunna inskränkas till en
termin samt att profårskursen skall genomgås i någon
af de ämnesgrupper, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
