- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
257-258

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Primates

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

257

Primates

258

Fig. 3. Röda vrålapan (Mycetes seniculus).

h järnskål och lillhjärnan fullständigt öfverlagrad af
storhjärnan. Man brukar skilja på 6 arter, tillhörande
detta släkte, hvilka förekomma mellan Costa Rica och
Uruguay. De lefva i hjordar och röra sig

i motsats till flertalet släktingar långsamt. Deras
näring torde utgöras företrädesvis af blad. Deras
svåraste fiender äro de stora klättrande kattorna
puman och ozeloten, hirare, ett stort järfartadt
rofdjur, de stora ormarna och människan, hvilken
använder både deras päls och deras kött. I Europas
zoologiska trädgårdar äro de sällsynta gäster, enär
de mycket snart duka under för vårt klimat.

Cebus, rullaporna, ha visserligen liksom Mycetes en
gripsvans, men denna är fullständigt hårbeklädd på
spetsen, så att den visserligen kan tjäna till att
haka sig fast med vid trädgrenarna, men ej tjänstgöra
som känselredskap eller att taga födan med. Cebus
skiljer sig från föregående släkte också genom
rundadt hufvud och kortare ansiktsdel samt smärtare
kroppsform; ansiktet är naket, ofta rynkigt, hvilket
ger dem ett bekymradt, åldrigt utseende. Hithörande
apor äro också mycket lifligare i sina rörelser,
listiga och nyckfulla. Rösten är klagande, i ångest
och vrede nästan tjutande och eger ett helt register
för olika stämningar. Deras föda består af växtämnen,
insekter och små fåglar. Af indianerna jagas de
flitigt för pälsens och köttets skull. I de zoologiska
trädgårdarna höra de till de vanligaste gästerna. Man
har åtskilt omkr. 20 olika arter, hvilkas
berättigande dock är mycket tvifvelaktigt. Deras
utbredningsområde sträcker sig från Costa Rica till
nordligaste Argentina. Till de bäst kända hör Cebus
capuctnus, k a p u c i n-a p a n (fig. 4), som har
ansiktet köttfärgadt, kropps-färgen mer eller mindre
mörkbrun, tinningarna, kindskägget, bröstet, buken
och öfverarmarna ljus-bruna; kroppslängden är 45 cm.,
svansens längd 35 cm. Den lefver i Guyana, Colombia
och Brasilien. - Cebus fatuellus, faunapa 1. miko, är
svart eller brun med långt skägg; den har ungefärligen
samma utbredning som föregående art. - Andra

Fig. 4. Kapucinapor (Cebus capucinus).

Tryckt den 3/3 15

22 b. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free