Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pressföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Pressföreningar
186
Pressföreningar, sammanslutningar mellan
tidningsmän, tidningsutgifvare eller tidningsegare
för tillvaratagande af gemensamma intressen. En
dylik förenings omfattning kan vara mer eller mindre
vidsträckt, af se en viss landsdels, ett visst partis,
ett eller flera länders press. Sådana sammanslutningar
inom svenska pressen äro följande, uppräknade i
kronologisk ordning efter stiftelseåret.
Publicistklubben (se d. o.).
T idningsmannaf or eningen bildades 1887 på initiativ
af A. Jäderin. Som motiv för dess tillkomst anfördes
omständigheten, att Publicistklubben lämnade tillträde
till så många, som icke egentligen tillhörde pressen,
men föreningens bildande var i verkligheten snarare en
följd af den då inom svenska pressen, närmast på grund
af tullstriderna, uppjagade politiska hetsigheten,
hvars dyningar gingo ganska högt äfven inom
Publicistklubben. Föreningen bestod hufvudsakligen
af högermän, men fortlefde endast till omkr. 1893.
Svenska tidning sutgif varför eningen bildades
hösten 1898 med ändamål att befordra samverkan i
svenska pressens ekonomiska åtgöranden och att i
öfrigt främja pressens och medlemmarnas gemensamma
intressen. Berättigade till inträde äro tidningarnas
egare, utgifvare och ekonomidirektörer. Styrelsen
utger årligen "Meddelanden". Antalet medlemmar är
f. n. (1915) ett hundratal.
Svenska journalistföreningen torde kunna betecknas
som medarbetarnas fackförening. Den leder sitt
ursprung från den hösten 1901 under ledning af
dåv. redaktören i "Dagen" David Bergström "bildade
Stockholmsföreningen, som snart efterföljdes af andra
lokala föreningar, l april 1902 konstituerades en
hela landet omfattande centralorganisation, hvars
förste ordförande blef D. Bergström. Föreningen
har satt som sin allmänna uppgift att tillvarataga
de svenske journalisternas intressen, höja kårens
ekonomiska och sociala ställning samt inom denna
främja en god och kollegial sammanhållning. Dess
verksamhet blef från första stund i främsta rummet
inriktad på genomförande af fasta normer i fråga
om minimilöner, veckoledighet, semester och viss
uppsägningstid samt i allmänhet på att förhindra
godtycklighet från tid-ningsegarnas sida. Föreningen
har i dessa afseenden redan uträttat åtskilligt till
fromma för medarbetarna. Dess åtgöranden ha äfven
ledt till införande af statens resestipendier
för journalister och afsedda för studier af
yrkestekniska eller samhälleliga förhållanden i
ut- eller hemlandet. Närmast på arbetsordningen
stå frågorna om understöd från tidningarnas sida
vid sjukdomsfall, om ett tillfredsställande
pensionsväsen samt om fullständigare och mera
tidsenliga aftalskontrakt. Föreningen, med omkr. 300
medl. f. n. (1915), består af kretsföreningar
(Stockholms, Göteborgs och Södra Sveriges), som
samarbeta under en gemensam centralstyrelse. Den af
centralstyrelsen förvaltade gemensamma kassan uppgår
till omkr. 14.000 kr. Dessutom ha kretsföreningarna
sina särskilda tillgångar; Stockholmskretsen
disponerar öfver en understöds- och en lånekassa på
omkr. 10,000 kr. Föreningens organ är "Journalisten"
(1904 ff.). Se vidare den vid riksorganisationens
10-årsjubileum 1912 utgifna "Journalisternas bok".
Sveriges vänsterpressförening bildades 30 juli
1905 med ändamål att genom möten, diskussioner
o. s. v. ge styrka och sammanhållning åt
vänster-pressens arbete. En motsvarande organisation
för högerpressen kom till stånd i jan. 1909 genom
bildandet af Svenska hög er pr essförening en.
Arbetartidningarnas samorganisation bildades
1908 med uppgift att åt landets samtliga på social-
. demokratisk grund stående tidningar och kooperativa
tryckeriföretag bereda fördelar af ekonomisk och
annan art.
Socialdemokratiska pressföreningen bildades april
1911 för tillvaratagande af de socialdemokratiska
tidningsmännens intressen och verka för den
socialdemokratiska pressens redaktionella och tekniska
utveckling.
Svenska pressen har dessutom varit ansluten till
Nordiska pressjöreningen och är det fortfarande
till Internationella pressföreningen. Vid fjärde
internationella presskongressen i Stockholm 1897
sammanträdde deltagarna från de fyra nordiska länderna
och aftalade 26 juni s. å. ett samarbete mellan
dessa länders press medelst gemensamma möten för
tillvaratagande af samfällda intressen och främjande
af kollegialt förhållande. Stadgar för dessa möten
antogos vid första nordiska pressmötet i Kristiania
juni 1899, och hvarje land tillerkändes därigenom
rätt att vid mötena låta representera sig med högst
40 delegerade. Andra mötet egde rum i Köpenhamn
1902, och ett tredje skulle hållas i Helsingfors
eventuellt Stockholm, men kom i följd af 1905 års
unionspolitiska förvecklingar aldrig till stånd, och
pressföreningen själf synes icke längre ega bestånd.
T-s.
Journalistföreningen i Köpenhamn, närmast motsvarande
Publicistklubben i Stockholm, stiftades 2 mars 1880
för att tillvarataga pressens intressen i allmänhet
och journalisternas i synnerhet. Kedan i aug. 1867
stiftades en sådan, närmast föranledd af franska
jourralistbesöket i Köpenhamn, men egde bestånd
endast några få år. Urspr, omfattade föreningen
blott medarbetare i Köpenhamns högertidningar, emedan
man fruktade, att politiska motsatser skulle utgöra
hinder för de sällskapliga samkvämen, som närmast voro
hufvuduppgiften, och omöjliggöra verkligt samarbete;
senare till-kommo medarbetare i landsortstidningarna
och sedan 1889 äfven i vänsterpressen. Utom
genom rent sällskapliga sammankomster verkar
Journalistföreningen genom en hjälpkassa (10,000
kr.), närmast af sedd för lån, och genom en fond för
ålderdoms-försörjning (stiftad 1888), hvarjämte den
genom uppträdande utåt söker skaffa medel till den
sistnämnda. Förmögenheten uppgick 1914 till 315,400
kr., hvaraf hufvudsumman kom på pensionsfonden åt
de enskilde medlemmarna i förhållande till den
tid de tillhört föreningen. Slutligen har denna
sedan 1902 ett "Journalisternas hus", som skall
lämna fria bostäder till gamla journalister eller
deras änkor. Antalet medlemmar var 1888 blott 92,
men var 1914 293. Till ytterligare utveckling af
Journalistföreningens sträfvanden, men mera med
prägel af fackförening, stiftades 11 dec. 1904
Journalistklubben, uteslutande för medarbetare i
Köpenhamnspressen, för att tillvarataga medlemmarnas
klassintressen (äfven gentemot redaktionerna) och
ordna deras arbetsförhållanden, höja deras ekonomiska
och sociala ställning samt främja en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
