Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 83-84 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Friedrich - Pottaska - Pottawatomies. Se Chippeways - Potter, Dirk - Potter, Pieter Symondsz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

die lautumwandlung (1830-36; ny uppl. i 6 bd
1859-76). P. utmärkte sig lika mycket för sin
genialiska kombinationsförmåga som för nykter
kritik. I Ersch och Grubers realencyklopedi gaf han

den första sammanfattande framställningen af den
indoeuropeiska språkstammen. I ett par afhandlingar
behandlade P. de baltiska språken (1837 och 1841) samt
i ett stort arbete, af Franska institutet belönadt med
Volneyska priset, Die zigeuner in Europa und Asien
(1844-45). P. utgaf äfven flera viktiga skrifter af
mera omfattande innehåll: Die quinare und vigesimale
zählmethode bei völkern aller welttheile (1847),
Die personennamen, insbes. die familiennamen (1853;
2:a uppl. 1859), Die ungleichheit menschlicher
rassen vom sprachwissenschaftlichen standpunkte
(1856), Doppelung (reduplikation, gemination)
als eins der wichtigsten bildungsmittel der sprache
(1862), Anti-Kaulen, oder mythische vorstellungen vom
ursprunge der völker und sprachen (1863) samt Die
sprachverschiedenheit in Europa an den zahlwörtern
nachgewiesen (1867). I en mängd tidskriftsuppsatser
behandlade P. en mängd olika språk, särskildt
bidrag till utredning af bantuspråken. Till en ny,
af honom redigerad upplaga af W. von Humboldts
märkliga arbete "Uber die verschiedenheit des
menschlichen sprachbaues" fogade P. en utförlig
inledning: W. von Humboldt und die sprachwissenschaft
(1876). Lll.*

Pottaska, kem. farm., ett renadt,
men ej kemiskt rent kaliumkarbonat, K₂ CO₃
(se Kaliumsa1ter), upptaget i Sv. farmakopén
under namnet Carbonas kalicus depuratus. Pottaska
framställdes i äldre tider af träaska, och beredningen
skedde i krukor (fr. pots), hvaraf namnet. Trä och
andra växtdelar innehålla rikligt med kaliumsalter
af organiska syror, och dessa ge vid förbränning
kaliumkarbonat. Framställning af pottaska ur träaska
eger ännu rum i länder med mycket riklig tillgång på
skog, som användes väsentligen till brännmaterial,
t. ex. i Nord-Amerika, Galizien, Ryssland
o. s. v. Genom utlakning med hett vatten, produktens
glödgning i flamugn till förbränning af organiska
ämnen samt ytterligare urlakning med vatten och rening
erhålles en pottaska, som dock är ganska starkt
förorenad, särskildt af kaliumklorid. - Pottaska
framställes vidare ur s. k. hvitbetsmelass. I
den lösning, som innehåller sockret vid bearbetning af
sockerbetor, ingå kaliumsalter med organiska syror i
riklig mängd. Sedan sockret förjästs till alkohol och
afdestillerats, indunstas den återstående saltrika
"dranken" och underkastas torrdestillation för
vinnande af ammoniak, metylalkohol och metylklorid,
hvarefter saltresten urlakas med vatten och renas
genom omkristallisationer. Produkten innehåller 81-92
proc. rent kaliumkarbonat. - Vidare vinnes pottaska
af ullfett l. "ullsvett", som erhålles vid
rengöring af fårull (se Lanolin och Ullfett). Den
från ullen aftvättade massan innehåller många
kaliumsalter med både organiska och oorganiska
syror. Den indunstas till torrhet; de organiska
ämnena förkolas i järnretorter och inaskas i flamugn,
hvarefter pottaska vinnes ungefär på samma sätt
som ur hvit-betsmelass. - Ytterligare märkes,
som den numera mest betydande, framställningen af
pottaska ur s. k. Stassfurtkalisalter, som utgöras
hufvudsakligen af kaliumklorid eller kaliumsulfat. För
vinnande af pottaska bearbetas Stassfurtmaterialet
enligt olika metoder. Enligt Engels metod behandlas
kaliumkloridlösningen med magnesiumkarbonat och
kolsyra, hvarvid närmast utfälles ett olösligt
dubbelsalt, magnesiumkaliumbikarbonat, och
magnesiumklorid stannar i lösningen. Det olösta
dubbelsaltet tvättas med magnesiumkarbonatlösning och
sönderdelas genom upphettning i slutet kärl med vatten
till + 140° C., då det sönderdelas i kaliumkarbonat,
magnesiumkarbonat, som utfaller, samt kolsyra och
vatten. Efter magnesiumsaltfällningens åtskiljande
indunstas pottaskelösningen, hvarvid en särdeles ren
produkt erhålles. Enligt denna metod framställes
pottaska i stora mängder vid Neu-Stassfurt. -
Slutligen erhålles pottaska enligt Leblancs metod
af kaliumsulfat (se Soda). Detta blandas med
malen kalksten och stenkolsgrus samt upphettas i
en s. k. revolverugn, ett slags roterande tunna med
ihålig axel af järn, hvari ugnslågan spelar in. Kolet
reducerar nu kaliumsulfatet till sulfuret (K₂ S)
under utveckling af kolsyra, hvarpå kalciumkarbonatet
(kalkstenen) omsätter sig med kaliumsulfuret till
kaliumkarbonat och kalciumsulfuret (Ca S). Förloppet
blir sålunda:

Na₂ SO₄ + 2 C = Na₂ S + 2 CO₂;

Na₂ S + Ca CO₃ = Na₂ CO₃ + Ca S.

Den ännu starkt förorenade råsodan, som
utgöres af en blågrå, stenhård, porös massa, renas
genom urlakning i särskilda apparater, "kalcineras"
i flamugn och kan sedan ytterligare renas genom
omkristallisation o. s. v. - Den på ena eller andra
sättet vunna pottaskan utgöres (i renare skick) af
ett hvitt pulver eller hvita stycken, som ha lutaktig
smak och lätt lösas i vatten. Pottaska användes till
en stor mängd tekniska ändamål; i medicinen nyttjas
saltet utvärtes till tvättnings- och omslagsvätska
(2-6 proc.), i salfvor (10-20 proc.), till bad
(40-600 gr. på ett helbad om 200 1. vatten) o. s. v.
C. G. S.

Pottawatomies [], indianstam. Se
Chippeways.

Potter, Dirk, holländsk skald, f. omkr. 1370,
d. 1428, skrifvare i kansliet, författade den
berömda dikten Der minnen loep (utg. 1845-47),
hvars 57 små noveller ur bibeln, Ovidius,
riddar-romanen och folkepiken tillhöra den holländska
medeltidslitteraturens bästa.

Potter, holländska målare. 1. Pieter Symondsz. P.,
f. omkr. 1597 i.Enkhuyzen, begrafven
1652 i Amsterdam, synes efter annan verksamhet
först vid ungefär 30 års ålder ha egnat sig åt
målarkonsten, troligen därtill föranledd af en
systers giftermål med genremålaren W. Bartsius i
Leiden, där P. äfven gjorde sina lärospån, liksom
Bartsius målande s. k. sällskapsstycken i D. Hals’,
P. Göddes och W. Duysters stil, d. v. s. officerare
och andra eleganta unga män, drickande, musicerande
och skämtande i damsällskap. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>