Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Posilipo - Position - Positionsaritmetik, mat. - Positionsartilleri - Positionsbatterivärn, befästningsk. - Positionscirkel - Positionskanon, artill. Se Kanon, sp. 778 - Positionskrig. Se Position 3 - Positionslanterna, sjöv. - Positionsmikrometer. Se Astronomiska instrument, sp. 298 - Positionspjäser, artill. Se Lavettage, sp. 1423 - Positionsskans, befästningsk. - Positionsvinkel. Se Astronomiska koordinater - Positiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1487
Position-Positiv
1483
mot hafvet en annan tunnel, den s, k, Grotta di
S e j a n o (omkr. 900 m. lång), hvilken Strabon
Posilipo-(Pozzuoli-)grottan.
tillskrifver M. Coccejus Nerva (37
f. Kr.). Berget erbjuder en beundransvärd utsikt.
(J. F. N.)
Position (lat. posi’tio}. 1. Ställning, plats,
läge, tillstånd; lefnadsvillkor; framstående
ställning i samhället. - 2. I den latinska
prosodien en vokals ställning framför två eller
flera konsonanter, till följd hvaraf vokalen,
om den urspr. är kort, blir lång. - 3. Krigsv.,
ställning, den mer eller mindre för ändamålet
omdanade trakt, i hvilken den ene af två
stridande uppställer sig för att där, vanligen
försvaisvis, upptaga striden. Då kriget rör sig
kring befästa positioner (ställningar), kallas
det vanligen positionskrig. - 4. Mus. Se Läge 2.
3. C. O. N.
Positionsaritmetik, mat., en framställning af
räknekonsten, grundad på talens beteckning med
siffror, hvilkas värde är beroende äfven af
deras plats (position) i förhållande till de
öfriga. Positionsaritmetiken, som möjliggöres
genom användande af ett särskildt tecken
för noll, kom på 1100-talet genom araberna
från inderna till Europa. De kallades till
en början algorismus efter den arabiske
författaren (Muhammed ibn Musa med tillnamnet
Alchwarizmi), genom hvars arbete Västerlandet
först blef bekant med metoden. På grund af sitt
företräde framför de äldre räknemetoderna blef
den snart enhärskande, och i våra dagar kan
positionsaritmetik utan vidare sättas liktydigt
med vanlig räknekonst. Man skulle visserligen
kunna tänka sig andra slag af positionsaritmetik
än den vanliga räknekonsten, och försök att
införa sådana (t. ex. med 12 eller 8 till bas i
st. f. 10) ha blifvit gjorda, men utan att krönas
med någon nämnvärd framgång. Jfr D y a d i k.
d- F.)
Positionsartilleri, ett sådant artilleri,
som har till uppgift att försvara eller
biträda vid anfall af viktigare ställningar
(positioner), hvarför det består af pjäser med
större verkningsförmåga än fältartilleriet,
men med lagom rörlighet att på. goda vägar
samt i långsamma rörelsetakter kunna medfölja
armén. Till namnet finnes positionsartilleri
numera endast i Sverige och Norge, men
i båda länderna har det upphört att vara
positionsartilleri i ordets ursprungliga
bemärkelse. Man anser nämligen numera
oekonomiskt att organisera ett artilleri
endast för anfall och försvar af positioner
och organiserar det därför numera på samma
sätt som fältartilleriet. Enda skillnaden
är7 att positionsartilleriet har tyngre
och kraftigare pjäser, i första hand 15
cm. haubitser och som sekundär beväpning 10
ä 12 cm. kanoner. I utlandet benämnes detta
artilleri vanligen Fälthärens tunga artilleri
och är i de stora arméerna äfven försedt med 21
ä 24 cm. mörsare eller haubitser. Se Artilleri.
G. af \Vdt.
Positionsbatterivärn, befästningsk.,
för positionsartilleri (se d. o.) afsedd
stark fältbefästning,. Jfr Fältbefästning,
sp. 225. L. W:son M.
Positionscirkel, en graderad cirkel, som tjänar
till uppmätning af positionsvinklar. En
sådan cirkel måste vara anbragt på
t. ex. positionsmikrome-tern och heliometcrn
(se Astronomiska instrument, sp. 298) och öfver
hufvud på sådana mikrometerapparater, med hvilka
man uppmäter distans- och positionsvinkel.
K- B. (B-d.)
Positionskanon, artill. Se K a n o n, sp. 778.
Positionskrig. Se Position 3.
Positionslanterna, sjöv., lanterna med hvitt
sken, hvilken som igenkänningstecken för väntade
båtar under mörker stundom hissas under gaffeln
på till ankars liggande fartyg. Yanligtvis
hissas två sådana lanternor, den ena på l-2
m. afstånd nedom den andra. På örlogsfartyg,
från hvilket befäl utöfvas af högre befälhafvare
än fartygschef, föres på ofvannänmda plats
(och till ankars dessutom eventuellt en
på stortoppen) l-3 positionslanternor för
att ange, hvar befälhafvaren befinner sig.
R. N.*
Positionsmikrometer. Se Astronomiska instrument,
sp. 298.
Positionspjäser, artill. Se L a v e 11 a g e,
sp. 1423.
Positionsskans, befästningsk.,
sluten starkare befästning för
infanteri. Jfr Fältbefästning, sp. 224.
L. W:son M.
Positionsvinkel. Se Astronomiska koordinat e r.
Positiv [pw’sitiv eller -itiv; lat. positivas,
af põ-nere, sätta], afgjord, viss, fastställd;
uttrycklig, säker, afgörande; fastställd
genom yttre auktoritet (t. ex. positiv rätt,
se d. o.); som håller sig vid det gifna. -
1. Astron. Positiv 1. sannhöj d. Se Höjd. -
2. Fys. Positiv bild. Se Fotografi, sp. 998. -
Positiv brännvidd. Se Lins, sp. 721, och
Spegel. - Positiv elektricitet. Se E l e
k t r icit et, sp. 202. - Positiv lins. Se
Lins, sp 720. - Positiv pol. Se Elektrisk
ström. - Positivt dubbelbrytande kristaller. Se
Dubbelbrytning. - Jfr vidare Metaller, sp. 242. -
3. Positiv konflikt, jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
