Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stå krigs- och marinministeriet jämte vissa
direktioner och inspektioner. Armén skall
utgöras af aktiva trupper, reservtrupper och
territorialtrupper. De aktiva trupperna, som
utgöra armén i första linjen, skola omfatta 8
divisioner (förut 6) på 4 infanteriregementen
om 3 bataljoner, 1 kulspruteafdelning,
1 kavalleriregemente (tills vidare på 3
skvadroner), 1 fältartilleriregemente på 3 eller
2 divisioner m. m., vidare 1 själfständig
kavalleribrigad på 3 regementen om 4
skvadroner jämte 1 kulsprutebatteri äfvensom en
del fristående truppafdelningar. Tillsammans
skola finnas 33 infanteriregementen på 3 och 2
på 2 bataljoner, 8 kulspruteafdelningar samt
3 själfständiga kulsprutebatterier, 3
kavalleriregementen på 4 och 8 (tills vidare
på 3 skvadroner), 1 kulsprutebatteri, 8
fältartilleriregementen (antalet batterier
obekant), 2 bergsartilleriregementen på 6
batterier, 1 ridande artilleridivision på
2 batterier, 2 haubitsdivisioner på 3 batterier,
3 själfständiga bergsbatterier (alla batterier
4 kanoner), sappör- och minörkompanier,
krigsbrokolonner, belysningsafdelningar,
fälttelegrafafdelningar, sjukvårds-,
förvaltnings- och trängkompanier, alla till
ett antal af 8, äfvensom ytterligare
telegraf-, luftseglar-, järnvägs- och
fästningsingenjörkompanier. Trupperna på
öarna bilda särskilda kommandon. Hvarje
vapenslag har dessutom sin generalinspektör.
Reservtrupperna l. andra linjen skola vid
trupperna i hemlandet omfatta lika många
infanteriregementen som de aktiva trupperna,
1 skvadron vid hvarje kavalleriregemente, 1
division vid hvarje fältartilleriregemente
o. s. v. Territorialtrupperna sakna
ännu organisation. Arméns fredsstyrka
upptages till 1,773 officerare och vederlikar,
9,926 underofficerare och kadermanskap,
hvartill kommer 30,000 man af årets
värnpliktsklass, när detta manskap är
i tjänstgöring. Aktiva arméns krigsstyrka
beräknas till 3,000 officerare och 225,000 man,
däri inberäknadt gendarmeriet. Reservtrupperna
uppskattas till 200,000 man. – I
och för rekryteringen indelas landet i
8 divisionsområden, hvart och ett
i fyra rekryteringsområden, hvarjämte
Azorerna utgöra ett och Madeira ett de
förra motsvarande område. Rekryteringen
hvilar på allmän värnplikt från 16
till 45 års ålder. Af 20-åringar uttagas
årligen 30,000, som tillhöra aktiva armén 10
år, reserven 10 år och territorialtrupperna den
återstående tiden. De, som icke uttagas, ingå
i territorialtrupperna. Tjänstgöringen i aktiva
armén omfattar dels rekrytskola om 15, 20,
25 eller 30 veckor, beroende på vapenslaget,
dels en-årig tjänstgöring för ett visst antal,
hvartill i första hand uttagas frivilliga, i
andra hand utlottade, som genomgått rekrytskola.
Reservens och territorialtruppernas
manskap kan inkallas till kortare öfningar;
de under 20 år varande deltaga i gymnastik-
och skjutöfningar vissa söndagar. – Förutom
den egentliga armén finnas kolonialtrupper,
som rekryteras af frivilliga och utgöras af
ett kolonialregemente på
4 bataljoner, af hvilka en jämte
regementsstaben befinner sig i hemlandet,
8-9 fristående bataljoner, ett antal fristående
kompanier och några batterier, i allt 10-12 tusen
man. – Generalitetet utgöres af 20 personer med
titeln general; förutvarande divisionsgeneraler
behålla dock sin titel. Generalstaben bildar en
fristående kår. Underofficerarna utbildas vid sergeantskolor vid
regementena. Officerarna tagas till en
tredjedel af sergeanter, som genomgått en
särskild lärokurs af 1-4 års längd, olika
för olika vapen, till återstoden af lärjungar
från militärskolan i Lissabon. För de olika
vapnen finnas särskilda tillämpningsskolor,
och för befordran till major och till general
fordras särskild pröfning. Beväpningen utgöres
af Mauser-Vergueiro-gevär, antagna 1904,
med 6,5 mm. kaliber, Mannlicherkarbiner och
snabbeldskanoner, system Schneider, äfvensom
Maxims kulsprutor. Beklädnaden utgöres af käppi
(hjälm vid kavalleriet), mörkblå vapenrock
med en knapprad och ståndkrage af olika färg
för olika truppslag, blågråa byxor, mörkgrå
kappa samt till fältbruk vapenrock och byxor af
blågrått linne. Arméns budget uppgår till 9,85
mill. escudos.
C. O. N.
Det fasta försvaret. Genom lag af 13 sept. 1897
äro samtliga fästningar vid spanska gränsen
slopade. Elvas vid östgränsen och Valenca do
Minho vid nordgränsen ha dock bibehållits som
fästningar af 1:a, resp. 2:a klass. Det fasta
försvaret har sålunda i hufvudsak koncentrerats
på kustens skyddande, och Lissabon är härvid
afsedt att genom fortanläggningar mot
såväl sjö- som landsidan bli den förnämsta
fästningen. Vidare finnas Cascaes nära
Tejos mynning, kastellet São João da Foz vid
Douromynningen och kastellet Vianna vid Limia som
fasta platser af 2:a klass. Det på ön Terceira
liggande kastellet São João Baptista är äfven
en 1:a klassens fästning.
L. W:son M.
Krigsflottan bestod 1913 af 1 gammalt slagskepp
(3,030 ton), 4 pansarkryssare (tills. 9,410 ton),
6 kanonbåtar (2,573 ton), 11 äldre sådana (4,300
ton), 1 torpedkanonbåt (535 ton), 4 torpedbåtar
(252 ton) och 3 undervattensbåtar, dessutom
1 avisoångare (1,730 ton), 3 öfningsfartyg
samt några äldre torpedbåtar, transportfartyg
m. m. Det 1911 uppgjorda programmet för flottan
omfattar 3 slagskepp, 3 kryssare, 12 större
jagare och 6 undervattensbåtar med en beräknad
kostnad af 36 mill. escudos.
Kolonier. P. har visserligen endast några
spillror kvar af sitt gamla kolonialvälde,
men har dock bevarat större områden däraf än
Spanien af sitt. De portugisiska kolonierna äro
i Afrika: Kap Verdeöarna, 3,822 kvkm., 142,552
inv. (1910), Guinea, 33,900 kvkm., 820,000 inv.,
Guineaöarna São Thomé och Principe, 939 kvkm.,
68,221 inv. (1909), Angola, 1,270,200 kvkm.,
4,2 mill. inv., Mosambik, 761,100 kvkm., 3,12
mill. inv.; i Asien: Indien (Goa m. m.), 3,807
kvkm., 604,930 inv. (1910), Macao, 10 kvkm.,
74,866 inv. (1910), Timor och Kambing, 18,989
kvkm., 300,000 inv., tills. 2,093,000 kvkm.,
9,28 mill. inv.
Litt.: O. Crawford, "P. old and new" (1880)
och "Round the Calendar in P." (1890), Morse
Stephens, "P." (1891), Salisbury, "P. and
its people" (1893), Juliette Adam, "La patrie
portugaise" (1896), "Le Portugal" (1899), af 18
författare (en kort, men allsidig beskrifning af
det kontinentala P.), W. H. Koebel, "P.: its land
and people" (1909), B. Aranha, Ch. Ayres m. fl.,
"Le P. géographique, ethnologique, administratif,
économique etc." (1900), M. A. S. Hume,
"Through P." (1907), A. de Almada Negreiros,
"Les colonies portugaises" (1908), J. Vising,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
