Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Port Townsend - Portugal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid inloppet till Puget sound och S. Juan de
Fuca-sundet. 4,181 inv. (1910), hvaraf 969
i utlandet födda hvita. Maskintillverkning
samt inläggning och saltning af fisk (lax,
sill), stor utförsel af spannmål, trävaror,
fisk, mejeriprodukter m. m. (export
1912 63,7, import 39 mill. doll.).
J. F. N.
Portugal, republik i sydvästra Europa,
belägen mellan Atlantiska hafvet och Spanien,
med hvilket den bildar Iberiska l. Pyreneiska
halfön, ligger mellan 36° 59’ (Cabo S. Maria)
och 42° 10’ n. br. samt mellan 6° 15’ och 9°
30’ v. lgd (Cabo da Roca). Längden i n. och
s. utgör 572 km., bredden 126-222 km. och
arealen 88,740 kvkm. (något större än Svealand,
86,063 kvkm.) eller tillsammans med Azorerna
och Madeiragruppen 91,943 kvkm. (något mindre
än Götaland, 92,591 kvkm.). Se kartan till
art. Spanien.
Ytbildning och vattendrag. P. utgör den västra
i terrasser sig sänkande delen af den spanska
högslätten (mesetan) och är därför öfvervägande
ett högland. Dess berg gå sällan ända fram till
hafvet, utan nästan hela kustlandet är flackt
och saknar därför goda hamnar annorstädes än i de
större flodmynningarna. Mellan gränsfloden Minho
i n. och Douro är landet fylldt af grenar från
de kantabrisk-galiciska bergen, bl. a. Serra da
Peneda (1,373 m.), mellan Minho och kustfloden
Lima, S. do Gerez (1,340 m.), s. om Lima, S. da
Cabreira (1,256 m.), mellan kustfloden Cávado
och Douros biflod Tamega, S. de Marão (1,415 m.),
mellan Tamega och Túa, S. de Nogueira (1,320 m.),
mellan Túa och Sabor, samt S. de Mogaduro (1,008
m.), mellan Sabor och Douro, till hvilken alla
de nämnda floderna äro bifloder. S. om Douros
djupa dal ligger Beiras terrass, en tämligen
folkfattig, af många floddalar genomfårad
högslätt, som i v. begränsas af S. Gralheira
(1,222 m.) och S. de Caramullo (1,070 m.), som
gå blott 30-40 km. från kusten, skilda därifrån
genom ett lågt kustland, där lagunen Ria d’Aveiro
intränger. Beiras högslätt genomfåras från
s. till n. af flera bifloder till Douro (Côa
och Paiva), från ö. till v. af Mondego. S. om
denna flod ligger P:s högsta del, uppfylld af
ett flertal kedjor, som äro en fortsättning af
de kastiliska skiljebergen. De börja vid spanska
gränsen med S. de las Mesas (1,074 m.); därifrån
går mot s. v. Serra Guardunha (1,224 m.) och dess
fortsättning S. do Moradal (1,081 m.), mellan
Tejo och dess biflod Zezere. N. v. om S. de las
Mesas börjar landets viktigaste berg, Serra da
Estrella (1,991 m.), en bred, mot s. v. strykande
kam, som fortsattes af S. de Lousã. Dessa berg
uppfylla landet mellan Mondego och Zezere
och afslutas med S. do Aire, hvars yttersta
fortsättning, S. de Cintra, följande Tejos norra
strand, löper ut i hafvet i Cabo da Roca, P:s
västligaste udde. S. om Tejo är landet mycket
jämnare, berg saknas visserligen icke heller
där, men de äro låga och ej sammanhängande samt
lämna rum för fruktbara slätter (campos). Endast
invid gränsen mot Spanien når S. Mamede 1,025
m., men eljest är det högsta, S. d’Ossa, blott
649 m. Genom denna del gör Guadiana en båge in
i P. och bildar i sitt nedersta lopp gräns mot
Spanien. Den allra sydligaste provinsen, Algarve,
är däremot mera genomgående fylld af berg, som bilda Sierra
Morenas västligaste del och icke ha någon
större höjd, bl. a. S. do Malhão (575 m.) och
S. de Monchique (903 m.). Detta berg består af
flera parallellt i ö. och v. strykande åsar, som
stupa brant mot de mellan dem gående dalarna och
med sin södra fot beröra Algarves heta, sandiga
kust. Cabo de São Vicente, P:s sydvästra udde,
är det sista, blott 120 m. höga utsprånget af
berget. De största slätterna ligga i Alemtejo,
Estremadura och Beira (Beira mar). Hufvudfloder
äro Guadiana, Tejo, Douro och Minho, hvilka alla
äro segelbara i sin nedre del. De viktigaste,
likaledes i sitt nedre lopp segelbara
kustfloderna äro Mira, Sado, Mondego, Vóuga,
Cávado och Lima. Med undantag af några små vackra
bergssjöar i Serra da Estrella saknar P. insjöar;
däremot har landet en mängd mineralkällor. Den
640 km. långa kusten är än hög och brant,
än flack och kantad af 40-150 m. höga dyner
eller begränsad af limaner och laguner, i s. af
alluviala nehrungen. De breda flodmynningar,
med hvilka både större och mindre floder utfalla
i hafvet, bilda i regel utmärkta hamnar.
Till sin geologiska beskaffenhet utgöres
P. till omkr. två tredjedelar af urberg eller
paleozoiska lager, särdeles landet norr om
Tejo. Jura förekommer dock n. om Tejodalen och
i Serra Arrabida, krita mångenstädes (Cintra och
på södra kusten), tertiära lager med intressanta
försteningar likaledes i Tejodalen o. s. v. Af
nyttiga metaller märkas koppar i provinserna
Alemtejo och Douro, bly- och silfvermalmer,
mangan, volfram, järnmalm och brunkol.
Klimatet är synnerligen jämnt och mildt,
och landet besöktes förr mycket som
vinterkurort. Årsmedeltemperaturen är i Oporto
15,2°, i Coimbra 15,7°, i Lissabon 15,8°, i Lagos
på södra kusten 17,4°, i Evora 16,1° och i Serra
da Estrella (1,450 m. ö. h.) 7,1°. Skillnaden
mellan den varmaste och den kallaste månaden är
i regel endast 12°, men de absoluta extremerna
växla mellan 45° och -12° (i Lissabon mellan
38,6° och -1,5°). Genom den mot s. återvändande
och därför svala Golfströmmen modereras
västkustens temperatur. Södra kusten har (jämte
Spaniens sydkust) den mildaste vintern i Europa;
frost förekommer där nästan aldrig. Däremot
äro de högre bergen n. om Tejo snötäckta flera
månader. Nederbörden är störst i norra P., där
Oporto har 1,170 mm., Coimbra 910 och Lissabon
800 mm. Allra störst är den i Serra da Estrella,
3,500 mm., den största nederbörden i hela
Europa. Äfven södra P. har ej så obetydligt af
regn, i medeltal 700 mm., dock aftagande mot s.,
så att Lagos blott får 520 mm. Emellertid faller,
särskildt i södra delen, det mesta regnet på
vintern (70 proc.), och äfven i norra P. behöfver
marken till följd af den höga temperaturen
vida mer sommarnederbörd, än som faller där. Man
kan därför tala om en så godt som regnlös
sommar i södra P. (föga mer än 50 mm.) och
en regnfattig i det norra (50-100 mm.). Äfven
under regnperioden faller nederbörden blott i
korta, häftiga skurar nästan hvarje dag. Torra
perioder kunna dock inträffa äfven under denna
tid. Växtligheten liknar i allmänhet Spaniens och
är synnerligt formrik. N. om Douro har den samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
