Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porto - Porto Alegre - Portobello. Se Puerto - Porto d'Anzio. Se Antium - Porto di Civitanova Marche. Se Civitanova Marche - Porto di Malamocco. Se Malamocco - Porto Empedocle. Se Girgenti 2 - Porto Farina - Portoferraio - Porto franco. Se Frihamn - Port of Spain - Portogallo. Se Portugal, M. A. - Porto Grande - Portolan - Porto Leone. Se Peiraieus - Porto Maurizio - Portomärke. Se Frimärke, sp. 1450 - Porto Novo - Porto Praia l. Villa da Praia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro s. k. postsaksförsändelser, sådana som af
vederbörande aflåtas i och för posttjänsten
eller i postsparbanksärenden. – Portofrihet
(obs. skillnaden mellan d. o. och frankofrihet,
se under Franko) åtnjutes vidare i fråga
om postförsändelser från medlemmar af den
kungliga familjen; bref, som innehålla
föredragningslistor och i Stockholm
tillställas riksdagsmännen; tjänstebrefkort
med inkallelseorder till värnpliktiga; vissa
internationella brefpostförsändelser till
och från krigsfångar eller i deras intressen
aflåtna. Se äfven Frimärke. – Portosats,
den uppåt begränsade vikt, som i hvarje
särskildt fall skall läggas till grund för
befordringsafgiftens beräknande enligt posttaxan.
R. L–n.
Porto Alegre [på′rtω-], hufvudstad i
brasilianska staten Rio Grande do Sul,
vid östra sidan af Jacuhys æstuarium,
som nedanför staden faller ut i strandsjön
Lagoa dos Patos. 100,000 inv., hvaraf ¼
tyskar (1911). Biskopssäte, arsenal, lyceum,
prästseminarium, lärarseminarium, militärskola
o. a. skolor och bibliotek. Exporten utgöres af
hudar, tobak, hår, ull, lifsmedel och matte. En
42 km. lång järnväg går från P. till Hamburger
Berg i n., en annan uppför Jacuhys dal står
i förbindelse med Argentinas och Uruguays
järnvägsnät.
J. F. N.
Portobello [på′rtå be′lå]. Se Puerto.
Porto d’Anzio [på′rtå da′ntsiå]. Se Antium.
Porto di Civitanova Marche [på′rtå di tjivitanåva
marke]. Se Civitanova Marche.
Porto di Malamocco [på′rtå di malamå′kkå].
Se Malamocco.
Porto Empedocle [på′rtå empedå′kle]. Se
Girgenti 2.
Porto Farina [på′rtå-], stad i Tunisien,
omkr. 33 km. ö. om Biserta, vid Ghar-el-Mela,
en lagun vid Medjerdas mynning. Där låg
den feniciska staden Ruscinona, och P. var
sjöröfvarbejernas i Tunis arsenal, bombarderad
1655 af engelsmännen. Lagunen har uppgrundats af
Medjerda, och platsens betydelse har upphört;
den räknar endast omkr. 1,500 inv. Omkr. 15
km. i s. v. ligga Uticas ruiner.
Portoferraio [pårtåferra′jå], hufvudstad på ön
Elba, vid en genom starka batterier försvarad
vik på norra kusten. 9,563 inv. (1911)
i hela kommunen. Teknisk skola. Saliner,
hafsbad. Fiske, i synnerhet tonfiskfångst,
samt export af järnmalm och salt. På en höjd
ofvanför hamnen, mellan forten Stella och
Falcone, ligger den villa, där kejsar Napoleon
I residerade från 5 maj 1814 till 26 febr. 1815.
(J. F. N.)
Porto franco [på′rtå fra′ŋkå], it. Se Frihamn.
Port of Spain [på′t əv spei′n], sp. Puerto de
España, hufvudstad på brittiska ön Trinidad,
på öns västra kust, med en god och säker hamn,
som är genom telegrafkablar förenad med Små
Antillerna och med Demerara och som skyddas genom
3 fort. 60,000 inv. (1911). Staden är säte för
en anglikansk biskop och en romersk-katolsk
ärkebiskop, har flera skolor, botanisk
trädgård och stark sjöfart samt exporterar
socker, kakao och asfalt. Utanför staden ligga
guvernörens bostad samt en botanisk trädgård.
(J. F. N.)
Portogallo. Se Portugal, M. A.
Porto Grande [på′rtå]. 1. Bästa hamnen på Kap
Verdeöarna, på S. Vicente. – 2. Portugisisk äldre
benämning på staden Chittagong (se d. o. 3).
Portolan (it. portolano, grek. periplus),
eg. kustbeskrifning, seglingsanvisning
(motsvarande de nordiska ”sjöböckerna”
l. ”läskartorna”), betecknar äfven sjökort
l. skepparkarta, som upprättades med ledning
af de nämnda seglingsanvisningarna. Den
äldsta daterade kartan af detta slag,
som man f. n. känner, är tecknad af Petrus
Vesconte 1311 (några odaterade äro kanske ett
eller annat årtionde äldre). Portolankartorna
ritades hufvudsakligen i Italien och omfattade
från början Medelhafvet och Svarta hafvet,
hvilkas form i det hela återgafs nästan lika
korrekt som på en modern karta, samt Atlantiska
hafvets kust från Brittiska öarna i n. till
Kap Bojador i s. Portolanerna äro i regel icke
graderade, utan i stället försedda med ett nät af
s. k. loxodromer (linjer dragna i väderstreckens
riktning), hvilket har föranledt en del geografer
att använda benämningen loxodromkartor. De äro
vanligen tecknade på pergament antingen på ett
helt skinn eller på mindre blad, sammanbundna
till en atlas, samt grant färglagda. Ännu
under 1600-talet tillverkades sådana kartor
efter det gamla mönstret från medeltiden. Se
A. E. Nordenskiöld, ”Periplus, utkast till
sjökortens och sjöböckernas äldsta historia”
(1897).
S. B–h.*
Porto Leone. Se Peiraieus.
Porto Maurizio [på′rtå maori′tsiå]. 1. Italiensk
provins, västra delen af landskapet Ligurien,
bildad 1860 af de forna sardinska provinserna
Oneglia och San Remo. 1,179 kvkm. 147,179
inv. (1911).
– 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid
Liguriska hafvet och kustjärnvägen mellan
Nizza och Genua, består af den gamla staden på
höjderna och den moderna villastaden på de
lägre sluttningarna. 7,853 inv. (1911) i hela
kommunen. Tekniskt institut, navigationsskola.
Olivodling. P. är marinstation med en god hamn.
1–2. (J. F. N.)
Portomärke. Se Frimärke, sp. 1450.
Porto Novo [på′tåu nåu′våu]. 1. (Hind. Parangipettai)
Hamnstad i Indien, presidentskapet Madras,
distriktet S. Arcot på Koromandelkusten, s. om
Cuddalore. 13,712 inv. (1901). P. anses vara
bästa hamnen på Koromandelkusten. Danskar och
portugiser hade faktorier där på 1600-talet,
och svenska Ostindiska kompaniet upprättade
där i sept. 1733 ett faktori, som 20
okt. s. å. förstördes af trupper, utrustade
af engelske guvernören i Madras och franske
guvernören i Pondichéry. 1740 betalade engelska
regeringen 12,000 pd st. i skadeersättning. Om
slaget vid P. se Coote.
– 2. Hufvudstad i ett gammalt negerrike på
Slafkusten i Väst-Afrika, hvilket sedan 1883
stod under fransk öfverhöghet och 1893
införlifvades i kolonien Dahomey. Staden,
äfven kallad Adjare, ligger innanför en lagun,
som genom en smal landtunga är skild från
Beninviken och är säte för kolonialregeringen
samt har omkr. 50,000 inv. Dess hamn är
Kotonou (se d. o.).
1–2. (J. F. N.)
Porto Praia [på′rto pra′jə] l. Villa da
Praia, hufvudstad på Kap Verde-öarna, på södra
sidan af São Thiago, är generalguvernörens
residens, ehuru denne vanligen bor på det sundare
Brava, och har en tämligen god hamn, som är
station för ångare, hvilka gå på Syd-Amerika eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
