Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polska - Polska höns - Polska legionen - Polska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Polska höns-Polska litteraturen
1268
oftast i Östergötland, på Gottland och i Skåne)
karakteriseras af öfvervägande antal sextondelar,
hvaremot åttondelspolskorna mera erinra om
ma-surkan eller, liksom triolpolskorna (i
Värmland och angränsande landskap), om de norska
springdanser-na. Polonäsen hade redan omkr. 1710
blifvit modedans i Stockholm (jfr P o l o n ä s)
och fortfor under hela 1700-talet här att vara
omhuldad såväl hos de högre kretsarna som bland
de bredare folklagren, som ej alls skilde på
namnen polonäs och polska. Musikens i början
rätt enkla rytmik utvecklades snart till allt
rikare omväxling genom skärpning af accenterna,
rytmiska nybildningar, upplösning af melodiens
8-delar i 16-delar, senare äfven i trioler,
o. s. v. Folket torde denna tid, med erinringar
från sina äldre springdanser, ha utfört
polskdansen något lifligare än öfverklassen och
föredragit den rytmiskt markerade 8-dels-polskan,
för hvilken masurkan nog var en musikalisk typ,
om än äfven anknytningar till gamla svenska
danslekar skörjas. I alla händelser yttrade
sig nationens musikaliska begåfning i en rik
alstring af polskemelodier, en genial folklig
bearbetning af det genom inflytanden utifrån
mottagna och dettas sammansmältning med hvad
folket förut förvärfvat på samma kulturområde. I
denna mening kan polskan sägas ha blifvit svensk
national-dans, oafsedt att den vid midten af
1800-talet uppkomna föreställningen om dess
ursvenska börd icke visat sig välgrundad. -
Sedan polonäsen och de öfriga figurdanserna
omkr. början af 1800-talet utträngts af valsen,
som efter hand fick i sitt följe de andra nya
runddanserna, upplefde emellertid polskan hos
allmogen i Sverige en liflig efterblomst-ring
under 1830-1840-talen, äfven i afseende på nya
melodilåtar, och runddansernas flängande rörelse
satte då sin prägel på den. Därefter fick
polskan vika för de från de högre klasserna
upptagna danserna vals, polka o. s. v.,
men har här och där i bygderna kvarlefvat så
pass, att den kunnat komma till heders i den
folkdansrenässans, som medelklassens ungdom på
senare tid satt i gång (se Dans, sp. 1036). -
Förutom i Sverige vann bond-polskan en mycket
gynnsam jordmån i Finland samt förekom på
1700-talet i viss mån äfven i Danmark, Norge
och Nord-Tyskland. - De förtjänstfullaste
undersökningarna om polskans ursprung ha
gjorts af A. Lindgren ("Om polskemelodiernas
härkomst", i Landsmålsföreningarnas tidskrift
1893, och i "Ny illustr. tidning" s. å.,
n:r 47-50) samt T. Nor-lind ("Den svenska
polskans historia", i hans arbete "Studier
i svensk folklore". 1911). Samlingar af
upptecknade polskor från olika svenska
landskap ha utgifvits af Afzelius och Åhlström
(1814-15), J. N. Åhlström (1840-talet),
A. G. Rosenberg (1876, 1879), J. Bagge (1879,
1880), J. Olson, K. Bohlin (1883), N. Andersson
(1895), J. A. Hägg, K. P. Leffler m. fl. samt
sällskapet Philochoros. En del danser har fått
namn efter härad eller socknar, såsom Delsbo-,
Fryksdals-, Jössehärads-och Hanebopolskorna.
A. L.* E. F-t.
Polska höns, husdjurssk., förr benämningen på de
holländska tofshönsen, som ha full och rund tofs,
nakna fötter och förkrympt kam samt sakna Se
Tofshön s. H. F.
Polska legionen kallades ursprungligen
en af polacker bildad kår, som under
general Dom-
browskis befäl 1796 slöt sig till general
Bonapartes armé i Italien. Genom upprop bildades
snart i Strassburg en andra legion, som ställdes
under general Kniaziewicz. Dombrowskis legion
delades 1801 i två; en af dem sändes til) Santo
Domingo, där den dukade under för klimatet. -
Då Napoleon 1806 närmade sig Polens gränser,
utfärdade Dombrowski ett nytt upprop till
sin nation, hvilket hade den verkan, att en
legion om 30,000 man, delad i 2 divisioner,
bildades i Warschau. Såväl 1809 som 1812 kämpade
polska legionen på Napoleons sida och bidrog i
väsentlig mån till det lyckliga utförandet af
Berezina-öfvergången. Legionen kämpade sista
gången vid försvaret af Leipzig (okt. 1813). -
Under Krimkriget bildade engelska regeringen
af i England bosatta polacker en polsk legion,
som af sändes till krigsskådeplatsen och,
förstärkt med polska flyktingar, uppgick till
2 kavalleriregementen under grefve Zamoyski. -
1870 uppsattes i Frankrike åter en polsk legion
(l infanteribataljon och l ulanskva-dron), som
tilldelades Garibaldis s. k. Vogeser-armé. -
I Österrike uppsattes 1914 under kriget
mot Ryssland en frivillig polsk legion.
C. O. N.
Polska litteraturen. I. Medeltiden. Från
det slaviska Böhmen och Mähren kom den
grekisk-ortodoxa kristendomen till Polen, men
den slaviska liturgien undanträngdes snart af
den latinsk-tyska (biskopssäte i Posen 968),
hvarigenom den polska litteraturen kom i närmare
beröring med den västerländska odlingen. Först på
1100-talet vaknade det nationella medvetandet,
och efter förebild af universitetet i Prag
stiftades 13C4 i Krakau ett s. k. studium
gencrale, som 1400 (efter Polens förening
med Litauen) ombildades till en akademi, där
humanistiska studier idkades, delvis under
inflytande af den bömiska husitrörelsen. Det
latinska språket var dock förhärskande i
litteraturen ända till 1500-talet. Förutom
religiösa skrifter och legender skrefvos
krönikor (annales) på latin. Början gjordes
på 1100-talet af. den från Provence bördige
hofkaplanen Martinus Gallus, som skref Polens
historia till och med Boleslaw den snedmyntes
regering. Den förste inhemske krönikören var den
bildade W i n c e n t y Kadlubek, biskop i Krakau
(d. 1223), hvilkens Krönika anses grundläggande
för den polska historieskrifningen. Främst bland
hans efterföljare står kanonikern i Krakau, Jan
Dlugosz (1415-80), författare af den till flera
språk öfversatta Historya polo-nica. Italienaren
Filip Kallimach B u o n a-corsi (1437-96)
skref åtskilliga historiska arbeten (däribland
om kung Wladyslaw af Polen och Ungern). Han
författade ock den första polska biografien om
den framstående humanisten G r e -gorz af Sanok
(d. 1477), professor i Krakau och ärkebiskop
i Lemberg, som diktade latinska elegier efter
mönster af Plautus. Märkligt i politiskt afseende
är "Monumentum pro rei publicæ ordina-tione"
af Jan Ostrorog (d. 1501), som påyrkade statens
frigörelse från kyrkans öfvermakt och alla
samhällsklassers likhet inför lagen. - Till de
äldsta minnesmärkena på polska språket hör den
populära psalmen Bogurodzica, som af traditionen
tillskrefs den helige Adalbert och delvis röjer
tjechiskt inflytande, men i själfva verket är en
hopställning af andliga sånger från olika tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
