Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 1197-1198 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pulsådern för P:s handel. Ångbåtar gå upp
till Sandomierz (Sandomir). Andra floder
i P. äro Warta, med gränsfloden Prosna,
samt gränsfloden Njemen med Hancza Czarna
och Szeszupa. Flodernas stora betydelse för
samfärdseln ökas genom flera kanaler. Njemen
är förenad med Dnjepr genom Oginski-kanalen,
Dnjepr med Weichsel genom Dnjepr–Bugkanalen och
Weichsel med Oder genom Brombergkanalen. Alla
dessa ligga emellertid utom P. Inom P. ligga
Augustóvkanalen, som förenar Njemen med
Weichsel medelst Hancza, Netta, Biebrz och
Narev, samt Lęczyca-kanalen, som förenar Bzura,
en biflod till Weichsel, med Ner och Warthe. –
Mineralrikedomen är stor i synnerhet i landets
södra del (guv. Radom och Kielce). Där finnas
järnmalmer, zink- och tennmalmer samt svafvel;
koppargrufvor bearbetades sedan 1400-talet, men
äro nu öfvergifna. Stenkolslager äro utbredda
öfver en yta af 500 kvkm. i distrikten Bendzin
och Olkusz samt ha beräknats innehålla 560
mill. kbm. kol. Äfven brunkolslager bearbetas vid
Olkusz. Kalk exporteras från Lublin; marmor- och
andra stenbrott förtjäna ock nämnas.

Klimat. Med undantag af de södra bergiga
trakterna (Kielce och södra Radom), som ligga
mellan isotermerna 5° och 5,5°, är P. beläget
mellan isotermerna 5,5° och 8°. Warschau har i
medeltal i jan. -4,4°, i juli 18,6° samt per år
7,2°. Västliga vindar äro öfvervägande. Antalet
nederbördsdagar är omkr. 155, nederbörden
550–600 mm. Snö faller ej i synnerlig myckenhet, men
floderna äro i allmänhet isbelagda 2,5–3 månader.

Befolkningen utgjorde vid folkräkningen 1897
9,402,253 inv. och beräknades 1912 stiga till
12,776,100 inv., hvilket innebär en ökning under
dessa år af öfver 35 proc., ehuru emigrationen
från P. särskildt till Amerika är stor. Med 98
inv. på

Fig. 2. Polska folkdräkter.

1 kvkm. är P. Rysslands tätast befolkade
område. Mot 1,000 män svarade 1897 986
kvinnor. Af hela folkmängden voro s. å. 6,755,503
polacker, 631,844 ryssar, 310,631 litauer,
407,780 tyskar
och 1,267,194 judar, hvartill kom ett fåtal
finnar, tatarer o. a. Under förhistorisk tid
synes Weichselbäckenet ha varit bebodt af
en dolikocefal ras, olik de nuv. brakycefale
polackerna; men ända från historiens gryning
ha polacker, något blandade med litauer,
funnits på slätterna kring Weichsel och
Warthe. Polackerna äro en västslavisk folkstam
(se Slaver). Renast anträffas den polska
typen kring mellersta Weichsel och i Posen. I
n. äro polackerna blandade med litauer, i
s. ö. med lillryssar. I östra P. bo mindre
grupper hvitryssar och storryssar. Polackerna
äro utbredda äfven öfver P:s gränser. I östra
Preussen inneha de södra sluttningen af baltiska
åsen (masurerna), och på vänstra stranden af
nedre Weichsel äro de spridda ned till mynningen
(kassuber). Mot v. inneha de en 80 km. bred
landremsa i Brandenburg, Posen och Schlesien,
sträckande sig nedåt Warthe till Birnbaum,
och i s. äro de utbredda längs högra stranden
af Weichsel i västra Galizien till San. Inalles
stiger deras antal i Preussen till 3 mill. och
i Österrike-Ungern till 5 mill. I Ryssland
bilda de jämte judar, litauer, lillryssar
och hvitryssar stadsbefolkningen samt adeln i
flera guvernement v. om Duna och Dnjepr. Hela
antalet polacker inom och utom P. uppskattades
1900 till 17,029,000 personer. Polackerna äro
i allmänhet af medelstor, mest magerlagd,
men kraftig kroppsbyggnad och öfvervägande
ljushyllta samt blond- eller brunhåriga. Till
sinnelaget ha de sedan gammalt gjort sig kända
som lättrörliga, med snabb uppfattningsgåfva,
fantasirika och mycket artiga, men obeständiga
och lidelsefulla, med krigiska instinkter
och stark nationalkänsla. – Det tyska
elementet tillväxer årligen både i antal och
inflytande. Lodz’ industridistrikt är mera tyskt
än polskt, och i guvernementen v. om Weichsel, i
synnerhet i Plock, Kalisz, Piotrków och Warschau
ökas fortfarande den tyska immigrationen, och
alltmer af jorden kommer genom köp i tyskarnas
händer. – Judarna, som finnas öfverallt i P.,
idka ingenstädes jordbruk. I de större städerna
äro många af dem handtverkare, men i byarna idka
de nästan uteslutande något slags handel eller
egna sig åt värdshusrörelse eller procenteri. På
landet äro både handel och jordbruk beroende af
deras ligor, hvarför de ock äro allmänt hatade
af polacker och lillryssar. Polska språket är
förhärskande; dock talas äfven franska, tyska
och ryska. Det sistnämnda är numera det enda
lagligt gällande språket inom skola, lagskipning
och förvaltning.
J. F. N.

Kyrkliga förhållanden. Af befolkningen
voro 1897 74,3 proc. romerska katoliker,
7,1 proc. grekiska katoliker, 4,5
proc. protestanter (mest lutheraner)
och 14 proc. mosaiska trosbekännare. –
Efter upproret 1863 inskränktes betydligt
det katolska prästerskapet. En mängd kloster
stängdes. Flera biskopar jagades ur landet, och
deras platser förblefvo obesatta ända till 1883,
då påfven erkände den nya stiftsindelningen,
som ryska regeringen infört. Katolikerna
ha numera en ärkebiskop i Warschau och sex
biskopar (i Kielce, Kalisz, Lublin, Płock,
Sandomierz och Seyna). Den grekisk-ortodoxa
kyrkan lyder under ärkebiskopen i Warschau,
den unerade grekiska under biskopen af Cholm,
den evangelisk-lutherska och den reformerta
hvardera under en generalsuperintendent,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>