Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plöjning - Plön (Ploen) - Plönnies. Se Ploennies - Plöröser - Plötz. Se Ploetz - Plötzensee - P. M., förkortning för lat. pontifex maximus, öfverstepräst, påfve - P. M. (div. lat. förkortningar) - P. N. - P. n. b. (På nådigaste befallning). Se Nåd 3. sp. 299 - Pneometer. Se Spirometer - Pneuma - Pneumaticitet, zool. - Pneumatik - Pneumatiker. Se Medicin, sp. 1428 - Pneumatisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Pion-Pneumatisk
1108
nomfrysning användes stundom vid höstplöjningen
s. k. b a l k p l ö j n i n g, hvarvid hvarje
tilta lagges upp på en oplöjd balk, så att
endast hälften af jorden plöjes och sålunda
arbetsbesparing vinnes. Vid drillplöjning
föres jorden från motsatta sidor tillsammans
till upphöjda kammar eller drillar, med djupare
drillfåror emellan. Förhållandet mellan tiltans
djup och bredd betingar dess mer eller mindre
lutande ställning. Då, som vanligen brukas,
djup : bredd = 7 : 10, får tiltan 45° lutning
och erbjuder då största yta för luftens inverkan;
vid större bredd i förhållande till djupet faller
tiltan mera platt, hvilket brukas vid nyodling
och brytning af gräsbevuxen mark, för att
grässvålen skall ligga nedåt och dess multning
befordras; smalare tiltor i förhållande till
djupet tagas däremot på styf jord. Vid plöjning
med plogar med tvär och brant vändskifva faller
jorden sönder och bildar icke sammanhängande
tiltor. H. J. Dft.
Plön (P l o en), stad i preussiska
reg.-omr. Schleswig, i ett synnerligen
vackert läge mellan två insjöar, vid
järnvägen Neumünster-Neustadt. 3,828
inv. (1910). Biologisk station för undersökning
af sötvattensfaunan. Gymnasium, kadettskola. Den
senare är inrymd i det forna slottet, som efter
1622 var residens för den hertigliga linjen
Holstein-Plön, som utslocknade på manssidan 1761
med hertig Fredrik Karl.
Plönnies [-nis]!. Se P l o e n n i e s.
Plöröser (fr. pleureuses,
eg. gråterskor). 1. Hvita batistremsor,
sådana som förr i tiden buros fästa nedtill på
ärmuppslagen under de första dagarna af djup
sorg. -. 2. Plymer, som blifvit längdade på
bredden genom tillskarfning af fanet
(se fig.) och således erhålla ett mjukare och
djupare fall.
Plötz. Se P l o e t z.
Plötzensee [-se], statsegendom i preussiska
reg.omr. Potsdam, n. v. om Berlin, vid
Berlin-Span-daukanalen. 2,808 inv. (1910). Stort
straffängelse (för omkr. 1,200 fångar),
sjukhus för obotligt sjuka, Magdalenahem,
Johannesstiftelse med uppfostringsanstalt. I
närheten ligga ett af staden Berlins sjukhus,
ett institut för infektionssjukdomar samt
landt-brukshögskolans försöksanstalt.
J. F. N.
P. M., förkortning för lat. pontijex maximus,
öfverstepräst, påfve.
P. M. (p. m.), förkortning för lat. piæ
memoriæ, i vänlig hågkomst (på minnesvårdar);
piis manibus,
med fromma händer; post meridiem, efter middagen
(e. m.); post mortem, efter döden; promemoria
(se d. o.).
P. N., förkortning för lat. pro notitia, till
underrättelse.
P. n. b. (På nåd i g s te befallning). Se N å
d 3, sp. 299.
Pneometer (af grek. pnéin, andas, och me’tron,
mått)^ Se Spirometer.
Pneu’ma, grek., ande; luft.
Pneumaticitët (af grek. pnéü’ma, luft),
zool., den egenskapen hos fåglarnas skelett,
att ett stoire eller mindre antal af dess ben
innehåller luft. I sin tidigaste tillvaro äro
fåglarnas ben, liksom däggdjurens, fyllda med
märg, som genomsättes af blodkärl; men denna
försvinner delvis snart, och i dess ställe
träda luftfyllda håligheter. De så omgestaltade
benen kallas pneumatiska i motsats till de
märgfyllda. Icke hos någon fågelart saknas
pneumatiska ben helt och hållet. Hos pingvin
och Ap-teryx äro blott några af hufvudets ben
pneumatiska. De luftförande benen mottaga
luft antingen från näshålan och trumhålan
eller från särskilda luftsäckar samt ega
särskilda öppningar för luftens insläppande.
C. U. S.*
Pnéumatik (af grek. pnéu’ma, luft), fys. Se
Aerodynamik och Fysik, sp. 150; mus., den med
tryckluft och* sugluft arbetande delen af orgeln
och pianospelapparater (se dessa ord).
Pnéumätiker. Se Medicin, sp. 1428.
Pneumatisk (af grek. pnéümatiko’s, af pnëu’ma,
luft, andedräkt), som har gemenskap med luften
eller med andedräkten; innehållande luft,
i synnerhet af högre tryck än atmosfärens,
s. k. komprimerad luft, pressluft eller
tryckluft; drifven af komprimerad luft
eller genom kombination af komprimerad och
förtunnad luft. - Pneumatisk borrmaskin. Se
Borrmaskiner, sp. 1226. - Pneumatisk broms
1. lufttryckbroms. Se Broms, sp. 249. -
Pneumatisk dörrstängare. Se Dörrstängare. -
Pneumatisk grundläggning. Se Grundläggning,
äfven i Suppl., och Luftsluss 1. -
Pneumatisk hammare. Se Hammare, sp. 1242,
och Tryckluftverk-tyg. - Pneumatisk kraft
1. tryckluft (se d. o.). - Pneumatisk
kraftöfverfö-ring, arbetsöfverföring medelst
tryckluft, användes i stor utsträckning
för drift af bl. a. bergborrmaskiner och
tryckluitverktyg. Se Luftkompressor och
Tryckluft. - Pneumatisk kran, lyftkran,
manövrerad medelst tryckluft. Jfr Kran 2. -
Pneumatisk post. Se Pneumatiska befordringsmedel
och Korpost. - Pneumatisk ring, hjulring af gummi
för velocipeder och automobiler, bestående af ett
yttre hölje, s. k. däck, och en inre luftring,
som genom en ventil medelst en luftpump fylles
med tryckluft. Jfr Cushionring och D u n l o
p-ring. - Pneumatisk stege. Se Brandväsende,
sp. 1497. - Pneumatiskt elddon. Se E l d d
o n, sp. 165. - Pneumatisk telegraf, en förr
allmännare signalanordning inomhus, bestående
af en sluten rörledning, hvars luftmängd
kan påverkas af tryck genom lämpliga utifrån
åtkomliga organ (tryckblåsor). Den åstadkomna
lufttryckökningen fortplantar sig genom
ledningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
