Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pillon, François Thomas - Pilloy, Frederik - Pillsbury, Harry Nelson - Pilmaskar, zool. - Pilnitis, slav. myt. Se Abundantia - Pilo, Karl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pilloy-Pilo
(La philosophie de Secrétan, 1898, m. m.). 1867
uppsatte han och Renouvier, hvars anhängare
han är, "Année philosophique", 1872-89 kallad
"La critique philosophique", som 1890 återfick
sitt förra namn.
Pilloy [pilwa’], Frederik, dansk skådespelare,
f. omkr. 1702, d. 1755, af fransk börd, tillhörde
1722-28 Danmarks äldsta skådebana, där han
innehade sådana roller som Jean de France och
Leander i Holbergs lustspel. 1741 blef han
vinhandlare i Köpenhamn, vann förmögenhet och
var meddirektör för den nya teatern 1748 -51.
E. Ebg.
Pillsbury [pi’lsbori], Harry Nelson, amerikansk
schackspelare, f. 1872 i Massachusetts, d. 1906,
vann under senare delen af sitt lif en mängd
lysande segrar vid schackturneringar och utmärkte
sig för en fenomenal blindspelsförmåga. Han dog
af öfveransträngning.
Pilmaskar, Chætognatha, zool., en klass bland
maskarna. Hithörande maskar äro långsträckta,
glasklara, l-5 cm. långa. De jaga i hafsytan
andra pelagiska djur och ha på grund af dels
sina blixtsnabba rörelser, dels sin kroppsform
fått sitt namn. De äro utrustade med af strålar
stödda fenor, en på svansen, l-2 par på bålens
sidor. Två lober, beväpnade med kraftiga
hakformiga borst, omge munöppningen; medelst
borsten gripes bytet. I det inre är kroppen
genom skiljeväggar delad i tre segment, hufvud,
bål och svans. Tarmen mynnar ut
Ä vid bålens bakre ända. Det centrala
nervsystemet ligger som hos många andra
ursprungliga djurformer i den yttre
huden. Sagitta DQ äro hermafroditer.
Blott få, hvarandra en^pii- Härstående
släkten och arter äro (äfven mask.
från Sveriges västkust) kända.
Hit hör släktet Sagitta (se fig.).
L-e.
Pilnitis, slav. myt. Se Abundantia. Pilo, Karl
Gustaf, målare, f. 5 mars 1711 på Göksäter
i Runtuna socken, nära Nyköping, d. 2 mars
1793. Fadern, Olof P i j h l o u, f. 1668,
d. 1753, af polsk släkt, var målare, arbetade
på Drottningholm på 1690-talet. slog sig sedan
ner som landtbru-kare i Nyköpingstrakten. Sonen
kom till Stockholm fram på 1720-talet, blef
lärling hos en yrkesmålare Kristofer Christman,
steg till gesäll hos dennes son, begaf sig
på vandring genom Tyskland 1734, återkom
1736 efter att ha besökt Wien och andra tyska
städer, studerade nu någon tid i Konstakademien,
reste 1737 till Skåne, fick där sysselsättning
som porträttmålare och utvecklade en flitig
verksamhet. 1740 begaf han sig till Köpenhamn,
där han stannade i 32 år. 1741-45 var han
teckningslärare i kadettkåren, 1747 blef
K. G. Pilo (efter ett själf-p orträtt).
han hofmålare och 1748 professor vid den
äldsta konstskolan. Han öfverhopades af
porträttbeställningar från kungliga familjen,
mellan 1748 och 1763 målade han sammanlagdt 57
porträtt af Fredrik V, däribland 16 i helfigur
och 4 till häst (en lysande skiss till konungen
i kröningsdräkt, 1751, finns i Konstmuseet, ett
exemplar af det utförda porträttet i Kungliga
teatern), flera porträtt af drottningarna Lovisa
och Juliana Maria, drottning Karolina Matilda,
Kristian VII som barn och ung samt flera
andra barnporträtt ur den kungliga familjen
(af dessa kungliga porträtt finnas många på
Rosenborg, Frederiksborg, Amalienborg och andra
danska slott). Många af dem äro graverade af
J. M. Preisler, Baurenfeind, de Lode m. fl. Två
porträtt i half figur af prinsessan So f a
Magdalena (1765) kommo till Sverige, det ena
nu i Nationalmuseum. Bland den mängd porträtt
P. målade märkas flera konstnärsporträtt i
danska Konstakademien och i k. teatern samt själf
porträtt (Frederiksborg). Han målade äfven några
figurkomposi-tioner, La charité romaine, Kain
och Abel (båda i Nationalmuseum i Stockholm),
Mars och Venus (dekorativ tafla på Bregentveds
slott). Han blef medlem af akademierna i
Wien 1756 och Petersburg 1769. Vid Köpenhamns
akademi, som nybildades 1754, var han professor
och blef 1771 vald till dess direktör för två
år. Det var en bekymmersam tid för akademien
under Struensees välde, institutionen hade att
bära ett starkt ekonomiskt tryck, de utländska
ledarna och konstnärerna sågos med oblida ögon,
P. fann sig trakasserad och begärde sitt afsked
1772. Han fick en liten årlig pension, men
befalldes att förfoga sig ur landet. Han begaf
sig till en början till Hälsingborg, och då hans
försök att återfå sin anställning i Köpenhamn
ej ledde till något resultat, då ej heller
Gustaf III hade någon sysselsättning att ge
honom efter hans ankomst till Stockholm, bosatte
han sig i Nyköping 1775. 1773 hade han blifvit
ledamot af akademien i Stockholm och fick 1774
en årlig pension af konungen. En komposition,
som han utförde i en stor tuschlavyr öfver
Vasa hojrätts instiftande på Stockholms slott
1776 (ett ex. i Nationalmuseum), blef aldrig
utförd i målning, men konungen beställde 1776
en framställning af sin kröning i Stockholms
Storkyrka, taflan afsedd som motstycke, på
Drottningholm, till Ehrenstrahls Karl XI:s
kröning. Denna stora målning (Nationalmuseum,
som äfven eger en förberedande skiss) blef
P :s hufvudarbete under de år han ännu hade
att lefva. (En grupp däri finns afbildad
i art. Kröning.) P. valdes i dec. 1777
till Konstakademiens direktör, tillträdde
befattningen först 1780 och bibehöll den till
sin död. Bland de smärre arbeten P. utförde
är hans själfporträtt (Konstakademien), ett
par genrer (Skomakarfamilj, Nationalmuseum),
kompositioner i grisaille (Æneas, hindrad i
dess hämnd mot Helena, som tagit sin tillflykt
till Cy-beles altare, utst. 1794) och stilleben
(Döda rapphöns, Nationalmuseum). Teckningar af
P. finnas i Konstakademien, Nationalmuseum och
i kopparstickssamlingen i Köpenhamn. - P., som
aldrig studerade i Frankrike och endast en gång
i sin ungdom reste i Tyskland, representerar sin
tids internationella moderiktning, som hvilar på
fransk smak, om den också utspädes på olika håll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
