Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pichon, Stephen - Picht, Oskar - Pici, zool. Se Pepparätarna - Picidæ, zool. Se Hackspettar - Picini, zool. Se Hackspettar - Pickard, Benjamin - Pickel, Konrad. Se Celtes - Pickelhufva - Pickelhäring - Pickels l. Mixed pickles - Pickering. 1. Timothy P. - Pickering. 2. John P. - Pickering. 3. Charles P. - Pickering. 4. Edward Charles P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
319
Piehl-Pickering
820
menceaus ministär. Samma post bibehöll
han i Briands båda första ministärer
(juli 1909-febr. 1911). Han visade sig som
utrikesminister vara en smidig diplomat
och verkade särskildt för stärkande af
ententeförhållandet till England och för
den europeiska fredens befästande genom
öfverenskom-melser om upprätthållande af "status
quo" (den spansk-engelsk-franska ententen
om status quo vid Medelhafvets och Atlantiska
oceanens kuster 1907, norska integritetstraktaten
s. å., Nord- och östersjö-aftalen
1908). P. var ånyo utrikesminister mars-
dec. 1913 (i ministären Barthou) och sökte
där bl. a. förbereda en entente med Spanien
(presidenten Poincarés och P:s besök i Madrid i
okt.). Han .slöt sig efter ministären Barthous
fall allt närmare Briand i fejd mot Caillaux och
radikalernas ytter-:sta vänster, återgick till
publicistiken och blef 1914 hufvudredaktör för
den mycket spridda tidningen "Le petit journal".
V. S-g.
Picht, Oskar, tysk blindpedagog, f. 1871 i
Pasewalk, Pommern, anställdes 1899 som lärare
vid blindinstitutet i Steglitz och blef dettas
bibliotekarie. Som sådan intresserade han ett
stort antal personer - slutligen ända till 500 -
för att handtrycka böcker med blindskrift och
konstruerade en apparat, på hvilken man trycker
omkr. 4 gånger så fort som på de förut vanliga
samt slipper skrifva bokstäfverna baklänges
(jfr Blindundervisning). För enskilda blinda
har apparaten funnit mycken användning, men
till följd af sin dyrhet mindre i skolor. P. är
sedan 1912 direktör vid provinsialblindanstalten
i Bromberg. G- Ä.
Pici, zool. Se Pepparätarna.
Picidæ, zool. Se Hackspettar.
Picini, zool. Se Hackspettar.
Pickard [pi’kod], Benjamin, engelsk
arbe-iarledare och politiker, f. 1842, d. 3
febr. 1904, var son till en kolgrufarbetare
i Yorkshire och arbetade själf i kolgrufvorna
1854-73, verkade därpå som fackföreningsledare
och vann som sådan Yorkshire-grufarbetarnas
obegränsade förtroende. Under många år var
P. president i de engelske grufarbetarnas
fackförbund (Miner’s federation of Great Britain)
samt från 1885 till sin död led. af underhuset
som radikal arbetarrepresentant. Han åtnjöt
aktning inom alla partier och verkade ifrigt
för lagstadgad åtta timmars arbetstid för
gruf-arbetare.
Pickel, Konrad. Se C e 11 e s.
Pickelhufva (ty. pickelhaube, i det äldre
språket beckenhûbe], populär benämning på
den på 1600-talet använda hjälmen samt
på preussiska, sedermera tyska, arméns
traditionella hufvudbonad under senare hälften
af 1800-talet till nuvarande tid. Jfr Hjälm 1.
G. af Wdt.
Pickelhäring, ty. (eng. pickleherring,
eg. i saltlake inlagd sill), ett annat namn
på den komiske teaterfiguren Hanswurst
(se d. o.). Bägge namnen äro tagna efter
folkliga favoriträtter. Namnet P. infördes till
Tyskland af engelska komedianter i början af
1600-talet. Jfr Marionett, sp. 984.
Pickels (eng. pickles, antagl. af pick,
rensa) l. Mixed pickles (af mix, blanda),
grönsaker, som äro hermetiskt inlagda i starkt
kryddad vinättika. Till pickels beredas helst
gurkor, blomkål, lök, kapris, bönor, betor,
sparristoppar,
champinjoner och åtskilliga tropiska frukter. För att
ge varan den friska gröna färgen tillsättes
ofta, samvetslöst nog, spanskgröna eller andra
giftiga kopparoxidsalter. Sparsamt njutna
till kötträtter, kunna pickels ha sin nytta som
stimulerande för matsmältningen.
Pickering [pi’kerigj. 1. Timothy P.,
nordamerikansk politiker, f. 1745 i Salem,
Massachusetts, d. där 1829, blef advokat
1768, deltog från 1776 som officer i
oafhängighetskriget, tog från 1786 liflig
andel i Pennsylvanias politiska lif och
ordnade genom en serie föredrag 1790-94
förhållandet mellan denna stats myndigheter och
de inom dess område boende indianerna ("de 6
nationerna"). P. var först generalpostmästare
(1791 -95), sedan krigsminister (1795) och
till sist utrikesminister (dec. 1795-mars
1797) i Washingtons kabinett och kvarstod
som utrikesminister äfven under J. Adams’
presidentskap till maj 1800, då han afskedades
på grund af skarpa konflikter med presidenten
om förhållandet till Frankrike. P. var sedermera
förbundssenator 1803-11 och medlem af kongressens
representanthus 1813-17, alltjämt verkande
för de federalistiska idéer, hvari han stärkts
under sitt förtroliga politiska samarbete med
Alex. Hamilton. Jfr biografi öfver P. af sonen
Octavius P., fullbordad af C. W. Upham (4 bd,
1867-73). - 2. John P., den föregåendes son,
nordamerikansk språkman, f. 1777, d. 1846,
var verksam såväl på indianspråkens som de
orientaliska, klassiska och germanska språkens
område. Jfr Nordamerikanska litteraturen,
sp. 1179. - 3. Charles P., sonson till P. l,
nordamerikansk naturvetenskapsman, f. 1805,
d. 1878, praktiserade som läkare i Philadelphia,
deltog 1838-42 i Ch. Wiches’ forskningsexpedition
i Stilla hafvet och Södra is-hafvet samt
företog 1843-45 forskningsresor i ÖstAsien och
Indien. Till forskningarna om människorasernas
särskillning bidrog P. genom sitt arbete The
races of man and their geographical distribution
(1848), hvarjämte han äfven sysslade med växt-
och djurgeografi. - 4. Edward Charles P., sonsons
son till P. l, nordamerikansk astronom, f. 19
juli 1846 i Boston, blef 1867 professor i fysik
vid "Massachusetts’ Institute of tech-nology"
i Boston, 1877 professor i astronomi och geodesi
samt direktor för "Harvard college observatory"
i Cambridge. I sistnämnda ställning har han
utöfvat en storartad verksamhet, framför allt på
fixstjärnastronomiens område. Han organiserade
en hel rad omfattande fotometriska arbeten öfver
fixstjär-norna, till största delen utförda med
den af honom konstruerade meri-dianfotometern
(se Astronomiska instrument, sp. 299). Dessa
arbeten utsträcktes genom till Syd-Amerika
utsända expeditioner äfven till den sydliga
stjärnhimmelen. Resultaten af dessa ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
