Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrie, William Matthew Flinders - Petrificera. Se Petrifikat - Petrifikat l. Petrefakt - Petri fängslande l. Petri fängelse - Petrikovka - Petrina, astron. - Petrini. 1. Edvard P. - Petrini. 2. Henrik P. - Petrini. 3. Märta Kristina P. - Petri nycklar. Se Löse- och bindenyckel - Pétrissage, med. - Petri stol - Petro-Aleksandrovsk - Petroasa-fyndet. Se Bukarest-ringen - Petro bej. Se Mauromichalis - Petrobius, zool. Se Fjällborstsvansar - Petrobrusianer. Se Peter af Bruys - Petrodava. Se Piatra - Petrogale, Klippkängurun, zool. Se Kängurudjuren - Petrogenetisk geologi. Se Geologi, sp. 974 - Petrograd - Petrografi - Petrokorier - Petrokov. Se Piotrków - Petrolea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Petrificera-Petrolea
708
chæology in Egypt". Han upptäckte och
uppgräfde äfven den länge förlorade grekiska
staden Nau-kratis samt städerna Am och Dafne,
där han fann intressanta lämningar från den
tid faraonerna bodde där. P. utnämndes 1893
till professor i egyptologi vid University
college i London. Bland hans många arbeten
må anföras: Ten years’ diggings in Egypt
(1893), Egyptian tåtes (1895), Religion and
con-science in ancient Egypt (1898), Syria and
Egypt (s. å.), History of Egypt (1899, 1905),
Roy al tombs of the first dynasty (1900),
Roy al tombs of the earliest dynasties (1901),
Hyksos and israelite cities (1906), Religion of
ancient Egypt (1907), Personal religion in Egypt
before christianity (1908), Memphis I (s. å.),
Arts and crafts in ancient Egypt (1909), Egypt
and Israel (1910), Mey-dum and Memphis (s. å.),
Historical studies (1911), Formation of alphabet
(1912) och Tarkhan (I, 1913). Hans verk ha
betydelse ä-fven för den allmänna arkeologien,
särskildt de kronologiska spörsmålen.
!>. ^L
Petrificera. Se P e t r i f i k a t.
Petrifikät 1. Petrefa’kt (af grek. pe’tra,
sten, och lat. fa’cere, göra). Se Förstening. -
Petrificera, förvandla till sten, förstena;
göra orörlig al häpnad, fruktan e. d. - P e t
r i-fikatiõn. Se Inkrustation.
Petri fängslande 1. Petri fängelse (Festum
S. Petri ad vi’ncula 1. in vinculis] firades
sedan 800-talet l aug. ("Petri f äng." i den
svenska almanackan; den svenska allmogens "Per
Vinkel" är en förvrängning af dagens latinska
namn) till minne af aposteln Petrus’ fängslande
och underbara befrielse under Herodes Agrippa
I, enl. Apg. 12. l f. Festen firades äfven till
minne af apostelns fängslande och martyrlidande
under kejsar Nero. Den fick i västra Europa
under medeltiden karaktären af en skördefest. -
Inom grekiska kyrkan firas denna fest 16 jan. Jfr
H. Kellner, "Heortologie" (2:a uppl. 1906), och
anm. om nyordningen 1911 vid Petri c a-thedra 1.
J-^-’
Petrikovka, rysk stad. Se Novaja Prag a.
Petrina, astron., en af småplaneterna.
Petrini. 1. Edvard P., filosofisk författare,
f. 30 sept. 1856 i Falun, student i Stockholm
1874, filos. doktor i Uppsala 1889 och docent i
estetik s. å., en docentur, som han 1900 utbytte
mot den i teoretisk filosofi. P. har författat
bl. a. Framställning och kritik af Zimmermanns
lära om de allmänna ästetiska formerna (1889),
Om sympatiska känslor (1900), Alfred Lehmanns
teori om känslans förhållande till förnimmelsen
och Om känslolagar (s. å., i Uppsala universitets
årsskrift) och Psykologiska dogmer (1907).
2. Henrik P., den föregåendes broder, mekaniker
och matematiker, f. 15 apr. 1863 i Falun,
student där 1880, filos. doktor i Uppsala 1890,
var docent i mekanik vid Uppsala universitet
1892- 1901, under hvilken tid han ofta uppehöll
professorns i ämnet examensskyldighet, vardt
efter några vikariat lektor i matematik och
fysik i Växjö 1901, hvarifrån han 1914 i enahanda
egenskap öf-verflyttade till Norra realläroverket
i Stockholm. P. har på olika språk författat
ett stort antal skrifter och afhandlingar i
matematik, mekanik och fysik samt har företagit
åtskilliga resor i veten-
skapligt syfte. Under Växjötiden på grund af
sitt ämbete ledamot af stiftets domkapitel,
var P. ofta af olika åsikt med majoriteten i
teologiska och skolfrågor och häfdade med sin
stridbara natur kraftigt i tal och skrift sin
individuella ståndpunkt. Äfven i folkskolefrågor
har han tagit till orda, så t. ex. med Den
svenska folkskolan (i "Ljus’ stridsskrifter",
1904). - P :s hustru, Gulli Charlotta P.,
född Rossander, f. 30 sept. 1867 i Stockholm,
student där 1887, filos. doktor 1901, gift 1902,
har energiskt deltagit i arbetet för kvinnans
politiska rösträtt och de frisinnades valrörelse
samt har särskildt gjort sig bemärkt som politisk
talare. Fru P. har utgett tillsammans med sin
man Enklare fysiska experiment (1905) och ensam
Kvinnorna och statsämbetena (1911).
3. MärtaKristinaP., syster till P. l o. 2,
operasångerska, f. 18 aug. 1866 i Falun,
elev af Stockholms konservatorium 1884-87
och Bax i Paris 1888-89, debuterade som Lakmé
på Operan i Stockholm 1890, i Paris på Opera
comique 1893, i Milano 1895 och var engagerad
vid Operan i Stockholm 1895-97, hvarefter
hon uppträdt i Petersburg, Leipzig, Budapest
m. fl. städer och verkat som konsertsångerska
och sånglärarinna. Hon har egentligen gjort sig
bemärkt som koloratursångerska. Bland hennes
roller märkas utom Lakmé Julia, M anon, Rosina i
"Barberaren" och Margareta i "Faust". Numera
(1914) är hon bosatt i Madras, Indien.
3. A. L.*
Petri nycklar. Se Lös e- och bindenyckel.
Pétrissage [-säj], med., fr., "knådning". Se
Massage, sp. 1187.
Petri stol, detsamma som påfvestolen, den påfliga
myndigheten, emedan aposteln Petrus antas ha
varit Roms förste biskop.
Petro-Aleksandro’vsk, befäst (sedan 1873) stad
i ryska Turkestan, prov. Sir-darja, vid högra
stranden af Amu-darja, nästan midt emot staden
Chanki i Kiva.
Petroasa-fyndet. Se Bukarest-ringen.
Petro bej. Se Mauromichalis.
Petro’bius, zool. Se Fjällborstsvansar.
Petrobrusiäner. Se Peter af Bruys.
Petrodava. Se P i åtrå.
Petro’gale, Klippkängurun, zool. Se
Kängurudjuren.
Petrogenëtisk geologi. Se Geologi, sp. 974.
Pe’trograd, sedan sept. 1914 det officiella
namnet på ryska rikets hufvudstad. Se Petersburg,
Sankt (staden).
Petrografi (af grek. pe’tros, berg, och gra’féln,
skrifva), bergartslära (litologi), läran om
bergarterna, är i sin nuvarande utbildning
en geologisk vetenskap och handlar icke om
endast handstuffer (se Bergart) - Petrogräfisk
geologi. Se G e o l o g i, sp. 974.
Petrokõrier (lat. petrocorii), ett af de galliska
folken.
Petrokov. Se P i o t r k o w.
Petrolea [pitråü’lie], stad i prov. Ontario,
Dominion of Canada, vid ett tillflöde
till Sydenham river, som utfaller i S:t
Clair-sjön. 4,135 inv. (1901). Petroleumkällor
och raffinaderier, trähandel.
J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
