Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Person, Johan - Persona - Personage - Personal - Personalarrest, jur. Se Arrest 3 - Personalexekution, jur. Se Fordran - Personalier - Personalism l. Personlig världsåsikt, filos. - Personalkredit, nationalek. Se Kredit, sp. 1234 - Personalstatut, intern. privatr. - Personalunion. Se Union - Persona moralis. Se Moralisk - Personatæ, bot. Se Maskera 2 och Scrophulariaceæ - Personell - Personella besvär, kam. Se Besvär 1 - Pesonella skatter - Personell bevillning. Se Allmän bevillning, sp. 631 - Personelle kapellaner, no. Se Kaplan - Personhistoriska samfundet - Personhistorisk tidskrift. Se Personhistoriska samfundet - Personifiera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målas den förvandling det svenska kynnet hos
utvandraren undergår i den nya, främmande
omgifningen. Skrifter: I Svensk-Amerika
(1900), Svenskamerikanska studier (1912)
och Släktingar (1914).
O. A. L–r.
Persona, lat., skådespelarmask (jfr Larvæ; om
maskerna i antikens drama se vidare T e a-ter 1);
en skådespelares roll; karaktär, personlighet,
person (se d. o.), människa. - P. gråta, gärna
sedd, i gunst stående, omtyckt person. - P. i
n gra t a, illa omtyckt, misshaglig person.
Personage [-näj], fr. personnage, person, som
förefaller besynnerlig eller misstänkt; roll i
ett skådespel.
Personal (fr. personnel), samlingen af de
personer, som äro anställda i en affär, i en
inrättning, ett ämbetsverk, vid en teater e. d.
Personalarrest, jur. Se A r r e s t 3.
Personalexekution, jur. Se Fordran.
Personälier (lat. personalia)) de
likpredikningarna åtföljande framställningarna af
de aflidnes personligheter (lif och verksamhet);
lefnadsomstän-digheter.
Personali’sm 1. Personlig världsåsikt, filos.,
den världsåsikt, som fattar all verklighet
som till sitt innersta väsen personlig och
allt opersonligt som fenomen af personlig
verklighet. En sådan världsåsikt har först
framställts af Platon, men af denne i den
ofullkomliga form, som betingades af hans
objektiva ståndpunkt (se O b j e k t i v i s
m). Kristendomen förutsätter eller innebär en
personlig världsåsikt. I principiell renhet
har åsikten först framställts af Leibniz och
sedan framför allt af Boström och hans svenska
föregångare och efterföljare. Motsatsen är na
tur a l i sm (se d. o.). s~e.
Personalkredit, nationalek. Se Kredit, sp. 1234.
Personalstatut, intern, privatr., användes som
beteckning för den af en viss stat gifna egna
rätten, så vidt denna skall tillämpas väsentligen
på grund af statens personalmakthöghet och
därför äfven kan göra anspråk på giltighet
utom statens territorium. I äldre litteratur
användes benämningen statütum personäle,
särskildt af den s. k. statutteorien (se
d. o.) för sådana rättsregler, som afsågo
reglering af personlig status m. m. och som
sålunda hade ett visst personrättsligt innehåll,
hvaremot den moderna teorien med uttrycket
afser en sammanfattning af ett visst lands
alla rättssatser, nämligen det lands, under
hvars personalmakthöghet en person lyder.
Rid.
Personalunion. Se Union.
Persona moralis. Se Moralisk.
Personätæ, bot. Se Maskera 2 och S c r
o-phulariaceæ.
Personell (fr. personnel), personlig.
Personella besvär, kam. Se Besvär 1.
Personella skatter kallas alla efter hufvudtalet,
utan hänsyn till klass eller förmögenhet,
utgående skatter af medborgare, som uppnått en
viss ålder. Denna skatteform är en af de enklaste
och tillhör egentligen staternas barndom, då
den personliga kraften ännu gäller allt samt
ingen eller ringa olikhet inträdt i de enskildes
ekonomiska lefnadsvillkor. Användandet af denna
beskattningsform har därför i mån af kulturens
fortskridande och utvecklingen af samhällets
inkomstkällor alltmera inskränkts, så
att den numera alldeles försvunnit ur
flertalet staters budgeter, bland dem
Danmarks och Norges. I Sverige fortlefver
den ännu under följande former: till staten:
mantalspenningar (se d. o.); till länet (eller
dess motsvarighet): allmän sjukvårdsafgift, och
till kommunen: p e r-sonlig folkskoleafgift
(se F o l k s k o l e-a f g i f t), samt
de i gällande lönekonventioner fastställda
personliga afgifterna till prästerskap och
kyrkobetjäning. De personliga skatternas antal
var dock ännu för kort tid sedan vida större. Men
på förslag af Skatteregleringskommittén upphäfdes
1883 skatteformerna personlig skyddsafgift,
personlig fattigvårdsafgift och vinören.
J- H. (Kbg.)
Personell bevillning. Se Allmän bevillning,
sp. 631.
Personelle kapellaner, no. Se Kap l an.
Personhistoriska samfundet, ett namn, som
& dec. 1905 antogs af Svenska autograf
sällskapet. Detta 25 mars 1876 stiftade
sällskap utgaf sedan 1878 små häften, "Svenska
autografsällskapets tidskrift", med hufvudsyfte
att vara organ för autografsamlare. Redan
1883 utvidgades programmet till att omfatta
personhistoria, genealogi och heral-dik, hvarvid
dessa grenar, särskildt de förstnämnda, trädde
i förgrunden så småningom så starkt, att åt
tidskriften, hvars utrymme samtidigt väsentligen
ökades, 1888 gafs ett mot innehåll mera svarande
namn, Personhistorisk tidskrift, hvilket namn
den sedan behållit. Snart följde som nämndt
Autografsällskapet efter i namnbyte. Samtidigt
ändrades stadgarna till ännu gällande form,
så att samfundets ändamål betecknades att
"väcka och underhålla intresset för svensk
personhistoria, genealogi, heraldik, porträtt-
och autografkunskap samt undan glömskan eller
förstöring bevara föremål, uppgifter, teckningar
m. m., som därmed eger sammanhang". I enlighet
med detta program ha sedan handgjorda svenska
porträtt ur enskilda samlingar i reproduktion
intagits i tidskriften, som därigenom lämnat och
fortfarande lämnar afse-värda bidrag till svenska
ikonografien. Alltsedan 1900 inflyta dessutom
på samfundets anmodan enligt särskilda formulär
beskrifningar af svenska porträtt. Ett register
är tryckt öfver de under 1906 -08 inkomna
uppgifterna rörande omkr. 9,000 porträtt,
fördelade på öfver 400 egare. - Ordförande
ha varit Autografsällskapets stiftare friherre
K. J. Bonde till 1895 och 1895-1913 friherre Karl
Karlsson Bonde. Tidskriftens redaktörer ha varit
1878-85 K. Eichhorn, 1885-90 Y. örnberg, 1891
K. H. Karlsson, 1892-1903 grefve F. U. Wrangel,
1904-06 H. Rosman, 1907 Fr. Grön-wall samt
1908 ö. grefve K. M. Stenbock. Ledamöternas
antal uppgår f n. till omkr. 800. För
årsafgiften, 5,50 kr., fås tidskriften,
som i regel utdelas i 4 häften om året
med sammanlagdt omkr. 16 ark. Tidskriften
har åtföljts af ett stort antal bilagor.
C. M. St-k.
Personhistorisk tidskrift. Se Personhistoriska
samfundet.
Personifiera (fr. pcrsonnifier), framställa ett
ting eller ett abstrakt begrepp som utrustadt
med; mänskliga känslor, språk, människoskepnad
o. s. v.; lekamliggöra; i sin person förete en
verklig och lefvande bild af. - Personifikation
(p r o-sopopë), poetisk bild (trop), som består
däri,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
