Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grekland, sp. 239). Efter några smärre framgångar
ledo perserna det afgörande nederlaget vid
Marathon (490), och under de omfattande
tillrustningarna till ett stort hämndekrig
mot grekerna samt till undertryckande af ett
uppror i Egypten bortrycktes Dareios, kanske
den störste konung Iran egt. Under hans tid
stod det persiska väldet på höjden af sin makt,
omfattade enligt Dareios’ egna inskrifter vid
Behistan (se d. o. och fig. 10) och Persepolis
30 stora provinser samt sträckte sig från
Jaxartes i n. ö. och Indus i ö. till Svarta
hafvet, Medelhafvet och Nilen i v. och s. (Om
Dareios’ ordnande af den inre förvaltningen se
sp. 552.) Striden mot Grekland återupptogs af
Dareios’ son
Xerxes I (485–465), men det väldiga angreppet
omintetgjordes genom nederlagen vid Salamis
(480) och Plataiai (479) samt persiska
flottans förstöring vid Mykale (s. å.). Xerxes
flydde tillbaka till sitt land, och för det
stora persiska väldet började nu förfallets
tid. Aflägsnare delar af riket gjorde sig
mer eller mindre oberoende af storkonungen,
och sedan Xerxes fallit för mördarhand och
efterträdts af sin yngste son, Artaxerxes
I, med tillnamnet Makrocheir ("långhand"),
upptogs dennes hela regeringstid (464–424) af
strider mot de upproriske i Baktrien, Egypten
(462–455) och de grekiska kolonierna på Mindre
Asiens kust (460–449), af hvilka några gjorde
sig själfständiga. Artaxerxes’ son Xerxes II
mördades några månader efter sin tronbestigning
af sin broder Sogdianus, men denne blef i sin
ordning undanröjd af en tredje broder Ochos,
som besteg tronen under namn af Dareios II
Nothos (423–404). Äfven dennes regering, hvilken
hufvudsakligen leddes af hans gemål Parysatis,
upptogs af ständiga och merendels framgångsrika
strider
mot upproriska satraper. Dock gjorde Egypten
sig fullkomligt oberoende, och Dareios’
försök att genom sina satraper Tissafernes
och Farnabazos draga nytta af Greklands
inre oroligheter under Peloponnesiska kriget
(431–404) buro ingen frukt. Hans son Arsikas,
som regent kallad Artaxerxes II Mnemon
("minnesgod"; 404–358), bekämpade först ett
uppror af sin yngre broder Kyros, hvilken 401
besegrades vid Kunaxa och stupade i slaget,
och lyckades sedan genom sin satrap Tiribazos
i Sardes att i den s. k. "Antalkidiska freden"
(387) återvinna hela Mindre Asiens kust jämte
öarna Cypern och Klazomenai. Men därefter upptogs
hela hans regering med strider dels mot
 |
| Fig. 10. Relief (med kil-inskrifter), som Dareios I låtit inhugga på klippväggen vid Behistan: Dareios som segrare öfver magern Gaumata och 9 andra upprorshöfdingar. Bakom konungen hans bågbärare och spjutbärare. Ofvantill gudomens (Ahura Mazdas) sinnebild. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
