Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penig - Peninsula - Peninsulados, sp. Se Filippinerna, sp. 229 - Peninsular and oriental steamship company - Penis - Penitens - Penitentialböcker - Penitentiaria. Se Curia, sp. 970 - Penitentiär - Penjab. Se Punjab - Penjabi. Se Panjabi - Penjoar - Penmarch - Penn, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riket Sachsen, vid Zwickauer Mülde.
7,644 inv. (1910).; Mångsidig industri.
J. F. N.
Peni’nsula (lat., af pæne, nästan, och insula,
ö), halfö.
Peninsulädos, sp. Se F i l i p p i n e r
n a, sp. 229.
Peninsular and oriental
steamship company [peni’nsjeb ond årie’ntl
stl’mjip ka’mpeni], vanligen förk. P. and O.
[pl and au] company. Se Ångfartygslinjer.
Penis, lat., manslemmen. Se
Könsorgan.
Penite’ns (fr. pénitence,
lat. pænitentia, ånger), ånger, bot,
botgöring, botöfning, kyrkobot, kyrkoplikt.
Se vidare Bot och därjämte A f l a t och A f l
ösni n g.
Penitentialböcker [-tsiäl-; lat. libri
pænitentia-les botböcker] kallas de medeltida
arbeten, där de, för hela kyrkan eller för
ett visst kyrkligt ärende gällande, regler äro
sammanställda, efter hvilka den enskilde prästen
i handhafvandet af bot- och biktinstitutet hade
att utmäta de botöfningar, som till syndens
godtgörande kräfvas af den biktande. För
den utgestaltning, som den hithörande,
rika och ännu blott delvis genomforskade
litteraturen får inom den västerländska
kyrkan, har särskildt den af Columba d. y. (se
d. o.) gifna förebilden varit af afgörande
betydelse. Se vidare Bot och Kasuistik 1.
E. Bg.
Penitentiäria. Se C u r i a, sp. 970.
Penitentiär
(fr. pénitentiaire jfr Penitens), som har
afseende på medlen för straffångars sedliga
förbättring. - Penitentiärkongres-ser. Se
Fångvårdskongresser. - Pe-nitentiärsystem. Se
Fängelsesystem, sp. 255.
Penjab. Se P un j a b.
Penjabi. Se P a n ja b i.
Penjoar (af fr. peignoir), kamkofta af lätt tyg,
puderrock; badkappa; morgonklänning, som sitter
löst kring lifvet.
Pe’nmarch (Pointe de P.), udde med fyr i franska
dep. Finistëre.
Penn [pe’n], William, grundläggaren af och
förste lagstiftaren för staten Pennsylvania,
f. 14 okt. 1644 i London, d. 30 maj 1718 på
sitt landtgods i Berkshire, var son till den
äfventyrlige, genom Cromwells konfiskationer
på Irland i hög grad riktade och samtidigt med
rojali-sterna konspirerande amiralen sir William
P e n n (f. 1621, d. 1670). P. uppfostrades under
strängt puritanskt inflytande, men kom under sin
studietid i Oxford i beröring med kväkaren Thomas
Loe, af hvars läror han tog iifligt intryck. Den
öfver P:s nya åskådning förskräckte fadern
sände honom först till Ludvig XIV:s hof samt
därefter till Italien. 1664 återkom han till
England, som det tycktes, någorlunda botad från
sina svärmerier. Pestens utbrott i London 1665
förde honom emellertid tillbaka till kväkarna,
,och för att ännu en gång draga honom
ifrån dem sände fadern honom 1666 till Ormondes
lysande hof på Irland, med uppdrag att tillika
se till de irländska egendomarna. Ett nytt
sammanträffande där med Loe gjorde emellertid
hans omvändelse fullständig, och 1667 sattes han
för en kort tid i fängelse, emedan han bevistat
konven-tiklar. Befriad genom sina mäktiga
relationer, återvände han till London, där han
uppträdde som predikant och skriftställare,
allmänt aktad bland sina trosförvandter för sin
redbara vandel och framstående vältalighet. 1668
blef han för sin skrift The sandy foundation
shaken insatt i Tower, där han skref den
berömda boken No cross, no crown, hvari han
försvarade kväkarnas läror och sedvänjor och
angrep prästerskapets dåliga vandel, samt
försvarsskriften Innocency with her open face,
som förskaffade honom friheten efter inemot 9
månaders fångenskap. 1670 satt han åter en tid
häktad, enär han hållit en predikan på öppen
gata. Efter sin faders död (s. å.) blef han
egare af en betydande förmögenhet samt ärfde
en fordran hos kronan på 16,000 pd st. - Den
stränghet, med hvilken parlamentet under de
följande 10 åren uppträdde mot kväkarna, ingaf
P. tanken att i Amerika upprätta ett samhälle,
grundadt på principen om fullständig tolerans
för alla kristna bekännelser. P. hade redan
1675 genom köp för-värfvat jordagods i New
Jersey, och i mars 1681 erhöll han på begäran
en stor landsträcka längs floden Delawares
högra strand till ersättning för sin fordran
hos kronan. För kolonien var ursprungligen
namnet Sylvania påtänkt, på grund af dess stora
skogar, men för att hedra P:s fader tillade
Karl II namnet Penn. P. var enligt koloniens
charter dess egare (proprietary) och guvernör
med benådningsrätt och befogenhet att utnämna
ämbetsmän och att, med vissa inskränkningar samt
med de frie nybyggarnas samtycke, stifta lagar;
handelslagstiftningen samt påläggande af skatter
och tullar förbehöllos engelska parlamentet. 1682
afreste P. till sin besittning. Efter ett
besök i New York seglade han uppför Delaware
till det svenska nybygget Upland, som han gaf
namnet Chester. Därefter sammankallade han
en generalförsamling af nybyggare, hvilken
antog den af. honom gifna demokratiska
författningen, grundvalen för Pennsylvanias
konstituerande. Blott ett villkor fordrades för
medborgarrätt - kristendom. Dödsstraff, utom för
mord, afskaffades, och juryinstitutionen erhöll
en rik utbildning. Med indianerna trädde P. i
de vänskapligaste förbindelser. Till hufvudort
i kolonien anlade han staden Philadelphia (se
d. o.). 1684 återvände P. till England, där
han under Jakob II fick en särdeles betydande
ställning, hvilken han alltid sökte begagna i
humanitetens intresse. Macaulays beskyllningar
mot P. grunda sig (som bl. a. W. H. Dixon
uppvisat) på en grof förväxling med en annan
person vid namn Penne. Under Vilhelm III :s
regering anklagades han likväl flera gånger
för stämplingar till Stuartarnas förmån
och förklarades, ehuru aldrig öfverbevisad,
i okt. 1692 t. o. m. sitt guvernörsämbete
förlustig, hvilket, då han blott såsom provinsens
styresman kunde hoppas få någon ersättning
för de ofantliga summor han därpå nedlagt,
tillika innebar förlust af större delen af
hans förmögenhet. Under det tillbakadragna lif,
hvartill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
